Starkt om legenden Sally Bauer
Men ”Den svenska torpeden” har ett problem
Publicerad 2024-11-15
Den svenska torpeden
Regi Frida Kempff, med Josefin Neldén, Lisa Carlehed, Mikkel Boe Følsgaard, Arthur Sörbring, Gunnel Fred, Carl-Axel Bauer.
FILMRECENSION. Efter premiären på Torontos filmfestival kommer nu filmen om svenska simmaresset Sally Bauer till biograferna.
BIOGRAFISKT DRAMA. Den 1 september 1939 fanns annat att skriva om i världen, ändå fick en lokal nyhet en stor rubrik i en svensk dagstidning: "Gigantisk folkfest för Sally". Sallyn i fråga var Sally Bauer, som fem dagar innan andra världskriget bröt ut blivit "The Swedish Torpedo" med miljoner britter efter att som första kvinnliga skandinav ha simmat över Engelska kanalen. 15 timmar i kallt vatten med starka strömmar. Utan modern utrustning, med bara ett lager skyddande fett insmort över kroppen och otympliga simglasögon som släppte in svidande salt vatten.
I dag är det få som vet vem hon var – och det första fröet till "Den svenska torpeden" var också att regissören Frida Kempff läste Sara Stridsbergs Bauer-fantasi "Happy Sally" och blev både förvånad och frustrerad över att hon själv inte känt till henne.
Tillsammans med manusförfattaren Marietta von Hausswolff von Baumgarten har hon nu skrivit en film inspirerad av Bauers liv, och givetvis har de tagit sig friheter när de berättar om händelserna som ledde fram till Engelska kanalen.
Vissa situationer har spetsats för effekt, andra delar spelats ner, förmodligen för att alla Bauers olika rekord och bedrifter är så osannolika att de skulle vara svåra att tro på. Mycket är självklart helt och hållet påhittat, men vissa av besluten känns knepigare än andra.
En stor del av filmen består av slitningarna mellan moderskap och orubbliga rekorddrömmar, och det nästan omöjliga i att som ensamstående mamma utan pengar kombinera de två på 1930-talet – men verklighetens Bauer fick inte sin son förrän efter de händelser som skildras.
Att då ändå ta till samma slitna grepp som så många andra gjort i historier om kvinnliga genier, idrottare, äventyrare och konstnärer känns både märkligt och onödigt. Bauer hade tillräckligt med svårigheter i ett mansdominerat samhälle ändå, och det finns andra relationer i filmen att krama drama ur. De fina men komplicerade relationerna med systern (Lisa Carlehed) och älskaren/managern (Mikkel Boe Følsgaard), till exempel.
Med det sagt tar Frida Kempff mycket väl hand om den berättelse hon bestämt sig för att göra, och Josefin Neldén gör en otrolig prestation i huvudrollen. Tillsammans får de krocken mellan Bauers kärlek till sonen, kärleken till vattnet och vinnarskallen att kännas, rent fysiskt.
Bauers frustration över dragkampen mellan det egna självförverkligandet och andras idéer om vad hon får och borde göra kryper i kroppen. Man får ont i hjärtat av sveken mot sonen, blir rörd när de rättas till, gastkramad av den begränsade kvinnorollen, uppeldad av underdoghistorien. Man håller andan i simscenerna, känner slitet, mjölksyran och kylan.
Där spelar också Hannes Krantz foto en stor roll. I hemmet är bilderna klaustrofobiska och mörka, i kontrast till friheten och stillheten som ryms både i de fysiskt tunga havsscenerna och de vidare bilderna med ljus, högt till himlen och öppet vatten. Där är luften lättare, både för Bauer och publiken. Jag vet inte vad "Den svenska torpeden" kostat att göra, men pengarna och teamets samlade talang syns tydligt på duken.
Kempff har jobbat med filmen i sju år, och måste ha grämt sig förra året när Netflix-filmen om när Diana Nyad simmade från Kuba till Florida 2013 kom. Filmerna är likartade på flera sätt, men "Den svenska torpeden" står stadig och stark i jämförelsen. Bara det är en bedrift.
Visas på bio.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.