Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Salem sörjer den mördade kvinnan tillsammans

Publicerad 2025-12-28

Hon gick ut på juldagen och kom aldrig hem.

Nu fylls Rönninge torg i Salem av blommor och gråt.

– Det är så otroligt sorgligt, säger en Salembo.

Sorg i Rönninge efter misstänkta mordet
Sorg i Rönninge efter misstänkta mordet
0:39

Rönninge torg har mörkret återigen fallit. Nästan tre dagar har gått sedan den 25-åriga kvinnan försvann på väg hem från stationen.

För två kvällar sen hovrade helikoptern här ovanför.

Nu pratar folk med låga röster. Går med långsamma och tysta steg över torget. Små barn med vita liljor i händerna är på väg mot torgets mittpunkt.

– Det är så konstigt det här. Så otroligt sorgligt, säger en man som är här med sin familj.

Framför honom har ett hav av buketter och ljus vuxit fram under dagen.

De senaste dagarna har varit jobbiga tycker mannen. Rönninge har fyllts av poliser, tekniker och hundar. Salembor har gått ut för att hjälpa till.

– Det jobbiga har varit ovissheten. Att man inte vet vad det är som har hänt, säger mannen som själv har barn.

Nu vet man.

Den 25-åriga kvinnan kommer inte komma hem igen.

Efter drygt ett dygns aktivt sökande greps den misstänkte gärningsmannen på lördagskvällen, i anslutning till den mördade kvinnan, och erkände på plats, enligt uppgifter.

Människor på torget omfamnar varandra.

”Alla är berörda”

Fler personer strömmar hela tiden till torget.

Tänder ljus. Håller om varandra. Tröstar. Lägger ned blombuketter.

Maria Harlin står med sin 15-åriga dotter och tittar mot ljusen under tystnad. De åkte hit från Sundsvall i morse för att hälsa på sin familj.

– Vi lyssnade på presskonferensen på vägen hit. Det kändes självklart att komma till minnesplatsen. Det här berör oss alla i samhället, säger Maria Harlin.

På magen har Maria Harlin sin tvåmånaders sonson.

– Jag tänker på familjen. Och jag tänker också på att man inte kan känna sig trygg någonstans längre. Att inget är heligt, säger Maria Harlin.

Som kvinna måste man kunna gå hem själv genom natten, menar hon.

– Men min dotter kommer aldrig få gå hem själv nu, säger Maria och tittar mot dottern.

Sonsonen börjar gny i bärselen. Hunden sliter i kopplet. Kylan biter i kinderna. De börjar gå hemåt.

Människor fortsätter att strömma till torget.

Bor hundra meter ifrån

Lite längre bort står en 35-årig Salembo. Han bor bara 100 meter ifrån där kvinnan kidnappades, på andra sidan spåret. Just den natten var han bortrest för att fira jul.

– När jag kom hem på annandagen var polisens tekniker där. Det har varit en konstig känsla sedan dess. Alla går ju den vägen när de ska hem. Det är så läskigt att det verkar som att det hade kunnat hända vem som helst, säger han.

Han har bott här i hela sitt liv. Har yngre släktingar som gick i skolan med den 25-åriga kvinnan. Han vet mycket väl vem hon var.

Salem är så litet. Alla känner alla, säger han.

Bredvid honom står hans flickvän.

— Man har känt sig väldigt otrygg de senaste dagarna. Det är så obehagligt, säger hon.

Som många andra har 35-åringen följt nyheterna. Hoppats på att kvinnan skulle hittas vid liv.

– På ett sätt är det skönt med ett avslut. De här dagarna har man knappt vågat gå utomhus. Men det här är det värsta tänkbara slutet. Jag tänker mycket på familjen, säger han.

Snyftningar hörs från dem som håller om varandra i skenet av ljusen.

– Det är fint att vi samlas nu. Det gör att man känner sig lite tryggare, säger den 35-åriga mannen.