Elevernas larm: Flera lärare är dåliga på svenska
Här kan bara en dryg tredjedel söka till gymnasiet
Uppdaterad 2025-10-03 | Publicerad 2025-10-02
HELSINGBORG. Så få som 38,5 procent av eleverna som går ut från Anneroskolan har gymnasiebehörighet. Det visar färsk statistik från Skolverket.
Och elever på skolan har en egen teori om vad det beror på.
– Det är några som inte pratar så bra svenska, säger 13-årige Adam.
Anneroskolan är en grundskola i Helsingborgs kommun med klasser upp till nian. På hemsidan står det att Anneroskolan:
”..är en trygg skola med arbetsro där eleverna kan tillgodogöra sig kunskap. Vi tror att alla barn och ungdomar kan lära på sitt sätt.”
Men ny statistik från Skolverket visar att det är något som inte stämmer.
NYA SIFFROR: Så bra är skolorna – i din kommun
Förra året var det endast 38,5 procent av eleverna som gick ut nian med gymnasiebehörighet. Det är ett av de sämsta resultaten i Sverige och innebär att endast en dryg tredjedel av eleverna från Anneroskolan kan söka vidare till gymnasiet.
Problemen har pågått i flera år och under 2024 fick skolan kraftig kritik från Skolinspektionen. Något som SVT har skrivit om tidigare.
Vill ha riktigt bra lärare
Aftonbladets team besökte skolan och träffade elever. De har flera egna teorier om varför betygen är så dåliga. Bland annat brister hos en del lärare.
– Det är några som inte kan snacka så bra svenska. Det är också att de blir arga, säger 13-årige Adam.
Adam går i 8:an och hoppas på att komma in på gymnasiet.
– Jag vill bli elektronikingenjör och arbeta med elektronik och tillverka robotar.
Han berättar att hans syster är ingenjör och jobbar i Lund.
Vad tycker du att lärarna behöver bli bättre på?
– Jag vill att de säger till oss att vi ska anteckna. Många lärare säger inte vad vi ska göra. De måste säga till oss varje lektion. Vi vill ha riktigt bra lärare för att kunna lära oss, säger Adam.
Han vill gärna också att lärarna berättar mer om ämnet – än att eleverna läser själva. Det blir intressantare då, tycker Adam.
Är det något barnen kan göra annorlunda?
– Att fokusera och jobba hårt.
Samtidigt som Aftonbladets team är på plats utanför skolan börjar flera elever ropa efter en man som lämnar området.
– Jonas! Jonas! Det är Jonas, han är den bästa läraren, utbrister en flicka och springer mot honom.
Läraren blir överrumplad men ser glad ut.
”Vi har klagat i tre år”
Nära busshållplatsen utanför skolområdet sitter kompisarna Wasim och Mustafa. De går i nian på Anneroskolan. Mustafa vill satsa på att bli advokat och Wasim hoppas på att kunna jobba med it eller ekonomi.
Men nu är de är oroliga för framtiden.
– Jag kommer antagligen bli tvungen att gå IM (Individuellt program, reds anmärkning) efter, säger 15-årige Wasim.
Både Wasim, Mustafa och en annan klasskompis, som inte vill framträda med sitt namn, är besvikna på undervisningen i ett ämne. Enligt dem har denne läraren haft svårt att få eleverna med sig i undervisningen.
– I vår klass är det bara tre som är godkända. Alla andra har fått F, säger Wasim och får medhåll från sin kompis.
– Vi har klagat i tre år. Vi har klagat till alla och även pratat med rektor, säger killen som vill vara anonym.
Hans upplevelse är en viss brist på engagemang.
– Det känns som läraren bara vill göra lektionen och sedan gå hem, säger Wasim.
Lärare är dålig på svenska
Wasim har också upplevt att en lärare är dålig på att prata svenska. Då blir det svårt att förstå vad denne menar.
– Det är sant. Det finns lärare som är dålig på det, säger han.
Han säger också att vissa elever som kommer till skolan från andra områden sänker sina resultat.
– De kan ha 190 merit när de kommer. Men när de går härifrån, till gymnasiet, har de typ 120, säger han.
Rektorn: Hög frånvaro
Anneroskolan utmärker sig inte bara genom att eleverna presterar dåligt. Här finns också en låg andel legitimerade lärare. Endast 56,6 procent lärare legitimerade.
Vilket kan jämföras med genomsnittet i Helsingborgs kommun som ligger på 72,7 procent.
Aftonbladet har sökt skolans rektor Cissi Warntoft för en intervju. Hon har bett om att få frågor mejlade till sig. Hon svarar så här:
”Anneroskolan har under de senaste ca tre åren genomgått en stor förändring. Efter stark kritik från Skolinspektionen, har vi nu lyckats vända den negativa spiralen och arbetar framåt.
För alla Helsingborgs stads skolor finns ett övergripande mål; att öka behörigheten till gymnasiet. Så detta arbetar alla stadens skolor med.
På Anneroskolan har vi som ett prioriterat mål att få alla elever att bli goda läsare, både avkodning och förståelse, eftersom det är en grundförutsättning i alla andra ämnen. Det andra prioriterade målet är att öka närvaron och därmed minska frånvaron. För att kunna ta till sig god undervisning är det en förutsättning att vara på plats i skolan.
Skolan utmaningar handlar till stor del om att vi ligger i ett socioekonomiskt utsatt område, med alla parametrar det innebär. Det som påverkar eleverna mest enligt forskning är vårdnadshavarnas skolbakgrund. Endast cirka 30% av vårdnadshavarna har någon akademisk utbildning. Vi har även en hög del elever med frånvaro vilket gör att de missar en stor del av det stöd vi erbjuder. Andra delar av samhället behöver göra sin del för att eleverna ska kunna få sin utbildning.
Eleverna har naturligtvis rätt till sin uppfattning om sina lärare. Dock går jag inte in i en diskussion om enskilda lärares språkkunskaper. Detta vore förmätet av mig eftersom det är Skolverket som har utfärdat deras legitimationer.”
När det gäller läraren som elever uppger att de har klagat i flera år på skriver Cissi Warntoft att denne har slutat på egen begäran. Hon skriver att:
”Läraren slutade på egen begäran och går vidare till en av Helsingborgs stads andra skolor. Jag har redan rekryterat en ny behörig/legitimerad lärare”