Susanne, 68, klickade på artikel från ”Aftonbladet” – blev lurad på pengar
Publicerad 2025-09-29
Hon klickade på vad som såg ut att vara en vanlig artikel från Aftonbladet.
Sen blev pensionären Susanne Kroopp, 68, lurad.
– Jag tänkte att det var min tur att tjäna storkovan, säger hon.
Hon har sett massvis av människor tjäna pengar på kryptovaluta. Nu var det hennes tur. En artikel från Aftonbladet verkade ju trots allt trovärdig och hon hade råd att förlora den första summan pengar bedragarna ville ha.
– Man kan väl testa, tänkte jag. Det är ju pengar, men det är pengar jag kan avvara, säger Susanne Kroopp.
Hon klickade sig vidare in i ”artikeln”, fyllde i telefonnummer och mejladress – sen var bluffen igång.
Bara en stund senare ringde en kvinna upp Susanne Kroopp. Hon hjälpte till att starta ett konto på investeringssajten och guidade henne vidare i att föra över startsumman.
”Nej, och nej, och nej”
Susanne fick en provvecka för att visa att allt fungerade och en ny kontaktperson som konsulterade henne i processen. Och under första veckan såg allt lovande ut.
– Vi gjorde ett provuttag som funkade utmärkt. Men sen ringde han igen och ville att jag skulle investera mer. Då sa jag nej tack för det var horribla summor, berättar hon.
Men tyvärr tog inte historien slut där.
Trots att hon uttryckte en vilja att lämna gick det inte. Hon fick påtryckningar om att fortsätta och uppmaningar om att hon skulle förlora massor av pengar om hon avslutade nu.
– Jag förstod att det var bluff när det här hårda säljsnacket kom in. Jag sa nej, och nej, och nej, berättar hon.
Allt vanligare
Den här typen av bedrägeri, när de använder nyhetsmedier och kända personer för att locka in offer, sker dagligen, berättar Jan Olsson, kriminalkommissarie vid Nationellt IT-brottscentrum hos polisen.
Och bedragarna har bara blivit bättre och bättre.
– Just det här knepet med att lämna ut en liten sudd pengar för att det ska bli trovärdigt, det är otroligt skickligt, säger han.
Bedragarna använder sig av sociala plattformar, bland annat Facebook. De är utformade för att fånga ögat och ofta uppbyggda med kända personer som berättar för ”riktiga” journalister om något hemligt sätt att tjäna pengar på.
– Det är bara en fejkannons alltihop och väldigt många går tyvärr på det. Mörkertalet är naturligtvis också ganska stort, säger Jan Olsson.
Vad har Facebook för ansvar?
– Jättestort, det är deras plattform som möjliggör att detta kan ske.
Men det finns ett ganska enkelt sätt att syna bluffen.
– Låter det för bra för att vara sant, då är det troligtvis det. Det finns ingen tomte på internet som delar ut gratis pengar. Men tyvärr, de kommer alltid att lyckas ändå, säger Jan Olsson.
”Förtroendebrist”
Susanne Kroopp fick till slut tillbaka sina pengar, 1 500 kronor. Men för henne var den största skadan att känna sig lurad.
– Att man ger sig på människor som hoppas på guldgruvan och sen bara drar dem över näsan. Det är illa, jätteilla, säger hon.
Hon läser inte Aftonbladet särskilt ofta och efter det som har hänt finns det en risk att det fortsätter så.
– Det kommer jag nog passa mig för. Om jag hade läst Aftonbladet dagligen hade det nog blivit lite av en förtroendebrist. Nej, usch, det här buset är förkastligt.
Aftonbladet har sökt Facebook och Meta. Lotta Folcker, Aftonbladets chefredaktör, skriver om bluffartiklarna här.
