Experten dömer ut regeringens elstöd: Kommer inte att hända
Busch (KD): Tar tid att vända energipolitiken
Publicerad 2026-02-06
Regeringen har avsatt 2,4 miljarder kronor för ett högkostnadsskydd mot elpriserna.
Men någon nedskriven plan för stödet finns ännu inte.
– Det kommer aldrig bli någon utbetalning, säger elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna.
I höstens budget avsatte Tidöpartierna 2,4 miljarder kronor för att kunna ge ekonomiskt stöd till svenska elkunder i det fall priserna skjuter i höjden.
Högkostnadsskyddet ska enligt förslaget gälla mellan 1 november 2025 och under hela 2026.
Stödet, som presenterades i september, trädde i kraft 1 januari i år. Men inget regelverk är klart för att kunna betalas ut i händelse av en elprissmocka, enligt Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
– Det finns inget system på plats så att man kan trycka på knappen och betala ut pengar om elpriserna blir för höga. Nu ser det ut som att man bara har lagt 2,4 miljarder kronor i budgeten och hoppas på att man inte behöver betala ut dem, säger han.
Olovsson säger att han flera gånger efterfrågat en förordning som specificerar hur och till vilka stödet ska betalas ut. Men någon sådan finns inte, uppger energi- och näringslivsdepartmentet för Aftonbladet. I ett mejl skriver man att man kommer att ta fram en om priserna närmar sig nivåerna för ett högkostnadsskydd.
Experten: Valfläsk
Men det kommer de sannolikt aldrig att göra, enligt elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna.
Enligt regeringen ska elstödet betalas ut om det genomsnittliga spotpriset i ett område går över 1,50 kronor per kilowatt-timme i ett elområde. Elpriserna har hittills i vinter inte varit uppe i de nivåerna. Enligt Ekenstierna har priset inte varit över 1,20 öre sedan de extremt höga priserna vintern 2022.
Han kallar elstödet för valfläsk från regeringens sida och anklagar den för att ”missleda väljarna” om elstödet. Han tror att regeringen räknar med att det inte kommer att behöva betalas ut.
– Om det inte kostar något är det lätt att gå ut och lova stöd, säger han.
Att det inte finns en nedskriven plan på departementet med ett regelverk för hur och när det ska betalas ut stärker hans tes, menar han.
– De som har fått uppdraget har väl inte tyckt att det är någon idé, för det kommer inte att hända, säger han.
”Tuffa vintermånader kvar”
Ekenstierna tycker att den svenska regeringen varit mer passiv än i våra nordiska grannländer. I Danmark har man sänkt elskatten med 72 öre, jämfört med den svenska sänkningen på 10 öre efter moms.
Att bara ge stöd baserat på spotpriset, som är en mindre del av elräkningen jämfört med elnätspris och skatter, tycker Ekenstierna är för svagt.
– I Norge har man sagt att man garanterar det totala priset på elnotan och satt ett pristak på hela på 40 öre.
Fredrik Olovsson menar att hushåll och företag behöver veta vilket stöd de kan räkna med om priserna skulle skjuta i höjden.
– Det är ju ett par riktigt tuffa vintermånader kvar med kallare väder. Och händelser i elproduktionen kan också få upp priserna. Till exempel har vi en kärnkraftsreaktor som fick stoppas tidigare i vinter. Händer det så kan priserna skena ganska snabbt.
– Då riskerar vi att vara tillbaka i den situationen vi hade i början av mandatperioden och kaoset med det elstödet.
”Vill dämpa oron”
I valrörelsen 2022 lovade Tidöpartierna ett högkostnadsskydd mot höga priser till hushåll och företag och att det skulle finnas på plats 1 november samma år. Men stödet försenades kraftigt till våren 2023. Stödet fick också kritik från Finanspolitiska rådet för att ha riktats fel då det betalades ut till hushåll och företag som inte hade behov av det.
Aftonbladet har sökt näringsminister Ebba Busch (KD) upprepade gånger via hennes pressekreterare och ställt frågor via mejl. När Aftonbladet ställer frågan om hur man kommit fram till nivån för elstödet till henne under en pressträff ger hon inget svar om hur man räknat, men att hon ”gärna bistår med det underlaget”.
Hon säger att Tidöpartierna har gett Sverige en nystart när det kommer till energipolitiken, men att det tar tid att vända. Hon understryker också att vi har ett av Europas lägsta elpriser.
– Många av mina ministerkollegor undrar ibland varför vi har den debatten vi har i Sverige och varför jag inte är mer nöjd. Jo, för att vi vet att Sverige kan så mycket bättre.
När Aftonbladet frågar om regeringen satt gränsen för elstödet för högt svarar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
– Syftet med att vi har varit proaktiva den här gången har ju att göra med att man vill dämpa den oron som funnits inte minst i södra Sverige. Familjer har haft en klump i magen för hur hög elräkningen kan bli. För att inte behöva ha det är det viktigt att familjer har kunnat veta att här finns en smärtgräns. Situationen som man behandlat det svenska elnätet har lett till en situation där inte alla problem omedelbart kan tas bort. Man borde inte ha lagt ner kärnkraften men eftersom man gjorde det i samband med Rysslands invasion av Ukraina då har vi den här situationen. Men man kan åtminstone dämpa oron.
