Medicineringen av unga ökar: ”Tröskeln har sänkts”
Publicerad 2026-03-30
Användandet av antidepressiva läkemedel bland unga har växt kraftigt.
Bland barn upp till nio år har utskrivningen ökat med över 600 procent på tio år.
– Sverige sticker ut här, säger barnpsykiatrikern Maibritt Giacobini.
16-årige David tog livet av sig på HVB-hemmet där han vårdades. Personalen larmade om hans dåliga mående och ville att han skulle få en samtalskontakt på BUP. I stället skrev BUP ut antidepressivt till honom – men satte inte in något samtalsstöd.
17-åriga Nathalie begick självmord på sis-hemmet hon placerats på. Kort innan hon dog hade en läkare skrivit ut antipsykotiskt läkemedel till henne – utan att läkaren träffat Nathalie personligen eller att personalen informerats om att suicidtankar var en möjlig bieffekt av medicinen.
Utskrivningen av antidepressiva läkemedel (SSRI) bland unga har ökat med nästan 290 procent de senaste 20 åren, enligt Socialstyrelsens statistik.
Bland de yngre barnen är ökningen ännu större – 788 barn under tio år fick antidepressivt utskrivet förra året – en ökning på över 660 procent sedan år 2006.
Sänkt tröskel för medicinering
Sverige sticker ut om man jämför med de nordiska grannländerna. Trots att det inte finns några stora skillnader i riktlinjerna är den svenska utskrivningen fem gånger högre än i grannländerna för unga mellan 10 och 19 år, enligt Läkemedelsverket.
Överläkaren och barnpsykiatrikern Maibritt Giacobini tror att den stora ökningen dels kan bero på att unga i dag mår allt sämre men också att man idag vågar prata mer om psykisk ohälsa och ta hjälp.
– Sedan tror jag att tröskeln för att skriva ut läkemedel till barn sänkts. Dels för att man ser ett bra resultat av läkemedelsbehandling men också för att det inte alltid finns tillräckligt med resurser för att möta upp med enskild psykologisk hjälp. Psykologerna räcker inte till för alla unga som mår dåligt och många unga är inte mottagliga för psykologisk behandling, säger hon.
Maibritt Giacobini önskar att det funnits mer fokus på att i ett tidigt skede förändra ungas levnadsvanor. Hon trycker på vikten av sömn, motion och begränsad skärmtid.
– I den bästa av världar hade vi satsat mer på levnadsvanor och psykologiskt stöd. Vi har också sett hur gruppträffar och gruppbehandling funkar väldigt bra.
Göran Högberg, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, är skeptisk till att så många unga medicineras med SSRI. Han lyfter den ökade självmordsrisken som en allvarlig biverkning och trycker på hur viktigt det är att ungdomarna och deras föräldrar får kännedom om de möjliga biverkningarna och att man har en noggrann uppföljning.
– Sedan borde det aldrig ges som enskild behandling utan alltid ihop med psykosocial behandling, exempelvis terapi eller familjebehandling.
Viktigt med uppföljning
17-åriga Nathalie som tog livet av sig på sis-hemmet Ljungaskog förra året fick en rad olika läkemedel, bortsett från den antipsykotiska medicinen.
En rapport från Socialstyrelsen visar att flickor som tvångsvårdas får omotiverat mycket antipsykotiska läkemedel. Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig i barn- och ungdomspsykiatri på Socialstyrelsen, uttalar sig inte om enskilda fall men säger att det är viktigt att alltid motivera varför man ordinerar en medicin och noga följa upp gällande effekter och eventuella biverkningar.
– Ju fler läkemedel som ordineras samtidigt, desto större risk finns det också för interaktioner, alltså att läkemedlen påverkar varandras effekt. Vissa läkemedel har liknande biverkningsprofil och kan då förstärka varandras risk för biverkningar, säger hon.
Anne-Katrin Kantzer menar att ungas psykiska hälsa är hela samhällets ansvar och att det är mycket som behöver göras för att hjälpa unga som mår psykiskt dåligt.
– Det finns många pusselbitar som behöver falla på plats, allt från en trygg miljö med stöttande vuxna och rätt bemötande, rätt kravnivå i skolan, meningsfulla fritidsaktiviteter, en bra balans gällande mat, sömn och fysisk aktivitet, ett förnuftigt användande av sociala media, lätt tillgängiga tidiga stödinsatser vid tecken på psykisk ohälsa till en fungerande samverkan mellan olika aktörer.