Två självmord på Ljungaskog – på ett år
Publicerad 2026-03-29
Fem ungdomar har tagit livet av sig på Sis-hem de senaste fyra åren.
På Ljungaskog har två självmord skett – inom loppet av ett år.
– Det är fruktansvärt tragiskt, säger institutionschefen Patrik Jansson.
Alice hör hur personalen på andra sidan väggen ringer till 112. Det är morgonen den 4 juni, år 2025. 17-åriga Nathalie har precis hittats död i sitt rum på Sis-hemmet Ljungaskog.
Efteråt blev flickorna i korridoren förda till en annan del av avdelningen, berättar Alice, som egentligen heter något annat.
– Sedan satt vi bara i samma rum typ hela dagen, utan att personalen sa något. Vi såg genom fönstret hur ambulansen först kom och sedan åkte utan henne. Sedan läkare och polis, säger hon.
Nathalie hade kort före självmordet fått det antipsykotiska läkemedlet Abilify utskrivet, på grund av att hon hade kraftiga hallucinationer.
Chefen: ”Tragiskt”
Läkaren träffade inte Nathalie i samband med att medicinen skrevs ut, något som Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad tidigare berättat om.
Och personalen informerades aldrig om att självmordstankar var en möjlig biverkning av läkemedlet, enligt en Lex Sarah-utredning.
Året innan Nathalies självmord tog en annan ung kvinna på boendet livet av sig. Hon var 18 år och hade en historik av självskadebeteende och självmordsförsök.
Patrik Jansson, institutionschef på Sis-hemmet Ljungaskog, säger att han inte kan kommentera enskilda ärenden men tycker det är fruktansvärt tragiskt att två ungdomar på deras institution tagit sina liv.
– Det säger också någonting om hur belastade vår målgrupp är och hur många svårigheter som de här ungdomarna bär på som de behöver hjälp att komma tillrätta med, säger han.
Fick kritik av Ivo
Samma år som 18-åringen begick självmord larmade personal på Ljungaskog till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, om att situationen i verksamheten var en katastrof, med konstant personalbrist. Den som larmade sa att de återkommande var tvungna att ställa in planerade aktiviteter med ungdomarna eftersom det saknades personal:
”Inringaren berättar att en av ungdomarna som har stort behov av traumabehandling inte får möjlighet att genomföra behandlingen på grund av att det inte finns personal. Ungdomarna lämnas ibland ensamma för länge då det inte är tillräckligt med personal”, står det i anmälan.
2024 kritiserade Ivo den låga bemanningen och menade också att Ljungaskog brast i bland annat arbetet gällande att förhindra självmordsförsök.
”Rutiner på häktet”
Även om det fanns enskild personal som Alice kände förtroende för när hon bodde på Ljungaskog upplevde hon att personalbristen påverkade mycket.
– Det fanns personal som kunde förminska och blunda för vissa intagnas känslor och dåligt mående. Jag fick även fel dos på min medicinering och jag sa det till personalen flera gånger utan att det åtgärdades. Jag bad om att få träffa läkaren eller sjuksköterskan, men de hade inte tid, säger Alice.
Innan Alice hamnade på Sis-hemmet fick hon vara på häktet i väntan.
– Häktet var bättre än Sis. Visst var det mer inlåst på rummet men det fanns åtminstone tydligare rutiner och mer struktur, säger Alice.
Patrik Jansson säger de har ett ständigt förbättringsarbete på institutionen och att de har tagit till sig av kritiken från Ivo. De har själva tyckt att de lidit av personalbrist och att det påverkat arbetssituationen, menar han. Han säger att det är högt tryckt på utbildad personal men att de nu har utökat personalstyrkan.
– Jag skulle säga att vår personalsituation blivit bättre. Men såklart verkar vi på en konkurrensutsatt marknad, säger han.
127 självmordsförsök
Just nu ingår Sis-hemmet Ljungaskog i ett projekt om integrerad vård, där personal från regionen och Sis arbetar tillsammans med att samordna insatser för ungdomarna. Patrik Jansson säger att de kommer att ha personal från psykiatrin hos dem som kommer att kunna möta deras ungdomar på ett tydligare sätt.
– Det kommer att vara en tydligare gång så att ungdomarna får den hjälp som de har rätt till, säger han.
Det är inte bara på Ljungaskog unga har dött. Sedan år 2022 har sammanlagt fem ungdomar tagit livet av sig när de befunnit sig på olika Sis-hem.
Det senaste självmordet skedde i januari, då en pojke som befann sig på Johannisberg i Kalix dog.
Enligt en rapport från Barnrättsbyrån skedde 127 självmordsförsök på Sis-hemmen under år 2024.
Alltså ett självmordsförsök var tredje dag.
”Tvång försämrar måendet”
Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån, säger att det inte bara handlar om att de unga på Sis-hem är en grupp som mår psykiskt dåligt och som blir allt sjukare.
– Många unga har ett stort psykiskt lidande men vi vet också att inlåsning, isolering och våld som många barn beskriver försämrar deras mående, säger hon.
Trots att regeringen gett Statens institutionsstyrelse ett stort budgettillskott har inte förbättringar inom Sis-hemmen synts, menar Elin Wernquist.
– Vi har lyft oro för att det trots satsningarna inte fått effekt för barn och ungdomar, särskilt gällande deras utsatthet för våld och missförhållanden. Det är en jätteviktig uppgift för den pågående Sis-utredningen att undersöka varför vården fungerar så dåligt och varför myndigheten inte lyckas bättre.