Hoppas halvera antalet kvinnor som dödas
Publicerad 2026-03-27
På fem år hoppas regeringen halvera antalet kvinnor som mördas.
Bland annat genom att övervaka vissa särskilt utpekade ”högriskmän”.
– Det är kaxigt, absolut. Men fullt möjligt, säger statsminister Ulf Kristersson.
Statsministern skyndar in i mötesrummet på Rosenbad tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M).
De har precis haft ett möte med det nyinrättade Rådet för kvinnofrid, som ska förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Rådet inrättades delvis som en reaktion mot julhelgens två så kallade vansinnesdåd: mannen som dödade en kvinna i Boden och knivskar hennes dotter och det uppmärksammade mordet på My i Rönninge.
Först tveksamma
En nollvision för mäns dödliga våld mot kvinnor har tidigare regeringar redan pratat om. Kristersson och Strömmer menar att Rådet för kvinnofrid är det första, rejäla försöket att verkligen uppnå en sådan.
Även om de först var tveksamma.
– Lovar man det och det inte sker några förändringar så ger man bara människor mer besvikelse. Men med tanke på det arbete vi gjort mot den organiserade brottsligheten, där vi fått ner det dödliga gängvåldet med 50 procent sedan 2022, så borde vi kunna åstadkomma det även med det dödliga våldet mot kvinnor, säger Ulf Kristersson.
Framgångsmetoden för att få ner dödsskjutningarna var att samla ansvariga ministrar och representanter för bland annat polisen, Brottsförebyggande rådet, Åklagarmyndigheten och socialtjänsten i samma rum.
Rådet för kvinnofrid följer samma recept.
– Det gör att vi snabbare kan starta en process om en lagändring. Vi gör saker i hög hastighet men med hög kvalitet. Man kan säga att hastigheten är en del av kvaliteten, säger Ulf Kristersson.
”Alltid varit kontroversiellt”
Några lagändringar som redan gett effekt är bland annat den om kontaktförbud, det som finns för att skydda någon som känner sig hotad, rädd eller utsatt. Sedan den nya lagen inträdde i fjol, om att utfärda fler kontaktförbud och att även i högre grad kunna utfärda kontaktförbud med fotboja, har antalet beviljade kontaktförbud ökat med 50 procent.
I vår ska även en ny, tidsobestämd frihetsberövande påföljd, kallad säkerhetsförvaring, träda i kraft.
Det är tänkt att öka skyddet mot våldsamma män med hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet, särskilt vid våld mot närstående.
Men att skärpa straffen är en sak – då är brottet redan ett faktum. Regeringen vill även kunna punktmarkera män som kan tänkas begå våld.
Bland annat genom att, precis som i kampen mot de gängkriminella, i högre grad avlyssna och övervaka män som riskerar att skada eller döda en kvinna.
– Den svenska traditionen är att vi arbetar preventivt med breda insatser. Det här är riktade insatser och det har alltid varit kontroversiellt. Vi pekar ut individer som har högre risk att begå brott än andra. Men vi anser att det behövs, säger Ulf Kristersson.
Nollvision inte omöjligt
I polisens arbete med ”Operation Beta”, som har till syfte att förebygga grovt och dödligt våld i nära relation, har man hittills kartlagt 1 200 så kallade högriskmän. Det är män som redan finns i polisens register och som riskerar att i slutändan döda sin partner. De ska uppfylla vissa parametrar – som att de har ett missbruk, har hotat med suicid, är nyseparerade eller utövat strypvåld tidigare.
– Det är ett viktigt arbete men vi behöver ju även hitta dem som inte redan finns i polisens register. Där handlar det om att bryta sekretess mellan olika myndigheter. Att exempelvis hälso- och sjukvård och socialtjänst ska larma om en person kan tänkas bli farlig för andra. Där vill vi göra det mycket lättare, säger Gunnar Strömmer.
I genomsnitt dödas 15 kvinnor per år av en man de haft en relation med. Ytterligare ett tiotal kvinnor dödas i så kallade vansinnesdåd eller av en annan person, som exempelvis sitt barn.
En nollvision kan tyckas långt borta.
Kristersson och Strömmer menar dock att den inte är omöjlig. Inom loppet av fem år tror de att de olika åtgärderna borde kunna halvera antalet mord.
– Varje mord som man kan undvika är en enorm vinst både för dem det berör och för samhället i stort. Det ska finnas ett före och ett efter det här, säger Gunnar Strömmer.