Vuxna svenskar briljerar i globalt kunskapstest
Publicerad 2024-12-10
Vuxna svenskar ligger i topp i ett stort internationellt kompetenstest. Bara Finland och Japan har högre poäng.
Vassast bland svenskarna är 25–34-åringarna, visar rapporten från OECD.
Totalt 31 länder/regioner har låtit undersöka vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Sverige står sig alltså väl i rankningen: tredje bästa land i läsförmåga, delad tredje plats med Nederländerna och Norge i räkning och delad tredje plats med Norge i problemlösning.
Finland och Japan är genomgående i topp, enligt OECD:s internationella rapport.
Jämfört över tid får Sverige något högre poäng i läsning och räkning nu än 2012, då den så kallade Piaac-mätningen genomfördes första gången. Men skillnaden är liten och ligger inom felmarginalen. Problemlösningsdelen går inte att jämföra mellan 2012–2023, på grund av vissa uppdateringar, men resultaten var bra både då och nu.
Ökad andel utlandsfödda
OECD skriver att de svenska resultaten i läsning och räkning skulle ha varit signifikant bättre jämfört med 2012 om det inte vore för befolkningsändringen. Sedan 2012 har Sverige haft en av de största ökningarna av utlandsfödda bland de deltagande länderna – och alltså fått en högre andel som i olika grad brottats med provspråket.
Trots detta har andelen som är mycket svaga i läsning och räkning inte ökat i Sverige. Andelen högpresterande i läsning ligger kvar på samma nivå och ökar i räkning.
Den allra svagaste gruppen, med otillräckliga kunskaper i alla tre delprov, är betydligt mindre i Sverige än bland OECD-länderna: 8 respektive 18 procent.
Unga vuxna
Som väntat finns också ett starkt samband mellan utbildningsnivå och prestation i Piaac. Men ålder och erfarenhet spelar också in. Rapporten visar att årskullarna födda 1989–1996 presterade betydligt bättre i läsning nu i 30-årsåldern än vad de gjorde i 20-årsåldern. Just denna grupp (25–34-åringar) har den högsta poängen av alla ålderskategorier i både läsning och problemlösning, och näst högst i räkning. Samtidigt tycks den äldsta åldersgruppen hänga med fram till pensionen – i alla fall presterade de på samma nivå i läsning som de gjorde tio år tidigare i livet.
Alla svenska åldersgrupper presterar annars över OECD-snitten – men marginalen är minst i den grupp som relativt nyligen lämnat gymnasieskolan, det vill säga 16-24-åringarna.