Historisk upprustning av försvaret – ökar skulden med 300 miljarder
Publicerad 2025-06-19
Riksdagens samtliga partier ställer sig bakom en historisk upprustning av det svenska försvaret.
Totalt kommer man att satsa ytterligare 300 miljarder kronor.
– Det handlar om att våra barn och barnbarn inte ska behöva lära sig att prata ryska, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Alla riksdagspartier är överens om en rejäl upprustning av försvaret, meddelar man på en pressträff på torsdagen.
– Sverige befinner sig i ett mycket allvarlig säkerhetspolitiskt omvärldsläge. Det är därför mycket bra för Sverige att vi i dag kan presentera en bred och långsiktig politisk överenskommelse på mycket kraftfulla satsningar, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Mikael Damberg (S) överenskommelsen för en ”seger för Sverige”.
– Det är också en viktig säkerhetspolitisk signal som man skickar, inte minst till Ryssland, säger han.
”Hotet kommer från Ryssland”
Det är just Ryssland som alla de åtta partierna pekar ut som det stora hotet och det Sverige behöver rusta sig emot.
– Jag vill inte att våra barn och barnbarn ska tvingas lära sig ryska, säger Elisabeth Svantesson (M).
– Självklart finns det många andra hot. Men Ryssland det närmaste hotet. Det är ett land med en president som är imperialist som vill öka sitt territorium. Det är ju välkänt att hans planer är större än Ukraina, fortsätter hon.
Socialdemokraternas Peter Hultqvist, ordförande i försvarsutskottet, håller med:
— I vår del av världen är Ryssland det stora hotet och har varit under mycket lång tid och kommer att vara i framtiden. Det är en realitet. När vi planerat inför framtiden så har det varit för att försvara oss mot ryska hotet, säger Peter Hultqvist.
Ska låna pengar
Enligt den gemensamma försvarsöverenskommelsen ska totalt 300 miljarder kronor satsas på militärt och civilt försvar. 3,5 procent av BNP kommer läggas på det militära försvaret och 1,5 procent på det civila försvaret. Det går i linje med de krav som Nato väntas fatta beslut om i nästa vecka. Pengarna ska lånas. Det kommer göra att statsskulden ökar.
– Jag är väldigt glad för Sveriges skull. Det är enorm styrka att alla partier i riksdagen har kommit överens. Sverige har en bra ekonomi, liten skuld och nu lånar vi lite till för att finansiera det här. Det här kan vi betala, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Vi hade en gammal statsminister som sa att ”den som är satt i skuld är inte fri”. Hur ser du på det?
— Jag håller med. Det här kommer betyda att vi bara ökar vår skuld med tre procentenheter, säger finansministern och påpekar att statsskulden i dag är väldigt låg.
– Det är för tider som de här, när det är allvar, det är för de tiderna vi ska använda vår styrka och bygga försvarsförmåga, säger Elisabeth Svantesson.
Oense om finansieringen
Men finansieringen av upprustningen har varit en knäckfråga i förhandlingarna. Oppositionen har velat införa en beredskapsskatt istället.
Socialdemokraternas Peter Hultqvist är inte ledsen i dag – trots att det inte blev som han ville:
— Vi har ju som mål att vinna nästa val och då tror jag att vi kan samla har en majoritet bakom oss i detta. Det är helt orimligt att höginkomsttagare eller de med stora kapitalvinster ska få skattelättnader samtidigt som vi ska göra de här stora satsningarna med risk för undanträngningseffekter på skola vård och omsorg. Det tycker vi inte är bra, säger Peter Hultqvist.
Beredskapslaget och infrastruktur
50 miljarder ska läggas på det civila försvaret. Carl-Oskar Bohlin (M) minister för civilt försvar kallar det för en unik satsning.
— Det kommer att användas till specifika infrastrukturinvesteringar som är viktiga för totalförsvaret, säger han.
Pengarna ska också gå till att bygga upp beredskapslager av till exempel livsmedel, läkemedel och drivmedel.
– Sådant som gör Sverige chocksäkert. Sverige kommer genom det här bli ett starkare land som reser sig för att möta ett svårare omvärldsläge, säger Carl-Oskar Bohlin.
