Det vi ser är de rikas revolution
Hur avslutar man den säkerhetspolitiskt mest turbulenta veckan i världen sedan andra världskriget om man är USA:s president? Fyller sina fickor förstås.
På söndagen, ett par dagar efter det famösa road rage-mötet med Ukrainas president Zelenskyj i Vita huset meddelade Donald Trump planer på att USA ska bygga upp en ”strategisk reserv” av kryptovalutor, inte bara bitcoin utan också ”ethereum”, ”XRP”, ”solana” och ”cardano”.
En påse hitte på-pengar framstår som en lite udda strategi för ett land som redan förfogar över världens reservvaluta, men det hade också en annan effekt: som av en händelse skickade beskedet upp kursen på Donald Trumps eget ”meme-coin” med 30 procent eller drygt 8 miljarder till ett värde av 35 miljarder, där Trump med kompisar äger 80 procent.
Dagen efter dök kursen igen.
Till och med luttrade krypto-bros känner igen ett bedrägeri när de ser det.
Det var samtidigt på flera sätt symboliskt.
Det man bör fråga sig är detta: om världens superrika hade bestämt sig för att ta kontrollen över världens mäktigaste land, hur hade det sett ut? Svaret: ungefär så här.
Världens mest förmögna man Elon Musk är som bekant i full färd med att försöka montera ned den amerikanska statsapparaten.
Som genom ett mirakel verkar alla hans egna statliga kontrakt med Space X klara sig, däremot har de människor som utreder olyckor med Teslor fått sparken.
På den amerikanska flygmyndigheten FAA beordrades de anställda enligt tidningen Rolling Stone att skrapa fram flera hundra miljoner kronor för att kunna beställa tjänster av Elon Musks satellitbolag Starlink och enligt Washington Post siktar Musk-bolaget på att landa ett kontrakt med FAA värt 25 miljarder.
Och medan Musks Doge påstår sig ha hittat besparingar på 100 miljarder dollar i statsbudgeten (en starkt ifrågasatt siffra) klubbade representanthuset i kongressen en budget med fortsatta skattesänkningar som kommer att minska statens intäkter med 4 500 miljarder dollar de närmaste tio åren. 45 procent av dessa sänkningar tillfaller de fem procent amerikaner som har högst inkomster, enligt en analys av Tax Policy Center.
De 0,1 procent som tjänar 50 miljoner kronor eller mer om året får sänkt skatt med nära tre miljoner kronor eller tre procent medan en medelklassfamilj får nöja sig med 11 000 kronor eller 1,3 procent.
När tidningen Forbes gjorde sin första lista över världens miljardärer 1987 kom de fram till 140 namn med en samlad förmögenhet på 295 miljarder. Rikast var en japansk fastighetsmagnat med 20 miljarder dollar. I dag är Elon Musk god för mer än 20 gånger det beloppet, skriver Wall Street Journal.
Enligt WSJ har det skapats en ny elit-division bland de rika - som de kallar ”super-billionaires”, människor goda för 50 miljarder dollar eller mer. Denna klubb har 24 stycken medlemmar, tillsammans med tillgångar på eller ungefär Frankrikes BNP.
Detta enorma ekonomiska kapital har i allt större utsträckning börjat växlas in mot politiskt.
Elon Musk är naturligtvis det tydligaste exemplet, han har köpt sig en plats i maktens centrum och tycks ha mer att säga till om än någon folkvald person i USA förutom presidenten själv.
Men i veckan kom också nyheten att Amazons grundare Jeff Bezos, näst rikast i världen, bestämt sig för att Washington Post, som han ägt sedan 2013, borde börja skriva mer saker han själv gillar. Opinionssidan får nu bara hylla ”fria marknader och personliga friheter” eller fritt översatt ”det är bra med miljardärer”.
Andra super-superrika som Mark Zuckerberg och Oracles Larry Ellison har ställt sig i givakt för Donald Trump liksom företagsledare inte bara i USA utan runtom i världen.
Det finns två sätt att tolka detta: antingen är de rädda för att bli straffade om de inte böjer sig för kejsaren. Och i valet mellan demokrati och aktieägarvärde (och den egna förmögenheten) valde de utan att blinka det senare. Eller så känner de sig så stärkta av den nya regimen i Washington att de äntligen kan ta av sig masken och vara sig själva. Båda alternativen är lika illa.
Det som förundrat många är hur aktivt och tydligt Donald Trump och hans regering tagit ställning för Vladimir Putin mot väst. Men i kontexten av den rikes rätt är det fullt logiskt, Putin är inte bara en grym diktator utan också en av världens mest framgångsrika kleptokrater.
Att Donald Trump vill börja sälja amerikanska medborgarskap för fem miljoner dollar styck, i praktiken en inbjudan till världens oligarker, följer samma linje liksom beslutet att pausa förbudet för amerikanska företag att börja muta sig fram i världen.
Hur hamnade vi här? I filmen Wall Street från 1987 myntade karaktären Gordon Gekko det som skulle bli mantrat i världen de efterföljande decennierna: Greed is good.
En fråga till den gode Gordon snart 40 år senare: Är du verkligen helt säker på det?