En mörk dag för sanningen som tystas med bomber
Uppdaterad 08.14 | Publicerad 2026-04-23 21.14
Amal Khalil förlorade sitt liv när hon gjorde sitt jobb.
På torsdagen lades hon i jorden bara ett stenkast från där hon tog sina första steg.
Hon blev den nionde journalisten att dödas i Libanon i år.
Trängseln vid begravningsplatsen är total. Svartklädda kvinnor i hundratal skanderar slagord och håller upp bilder på den dödade journalisten.
Den vita blomförsedda kistan bärs genom folkmassan. Kollegor håller upp hennes blå skyddsväst och hjälm innan de läggs på kistan. En kvinna gråter hejdlöst under solens stekande strålar. Av ren utmattning faller hon till marken, avsvimmad. Det skjuts automateld, spelas musik och koranverser reciteras. Sedan läggs Amal Khalil i jorden för den sista vilan.
Beskjuts av drönare
Onsdag 14.45. Amal Khalil och hennes fotograf Zeinab Faraj larmar sina kollegor och vänner om att bilen framför dem i al- Tiri i södra Libanon beskjutits av drönare. Två män dödades. Kvinnorna tar skydd i en byggnad.
Fem minuter senare. Libanons president Aoun kontaktas av Röda korset och ber FN styrkorna och armén samordna en räddningsaktion.
Från sitt skydd ringer Amal kollegan Mohamad Zanaty.
– Hon sa att hon bara var lätt skadad efter attacken mot bilen, att vi skulle höras snart när de kunde evakuera. Det var sista gången jag hörde hennes röst, säger han.
16.27 bombas huset de befinner sig i. Kontakten förloras. Flera timmar senare lyckas räddningspersonal från bland annat Röda korset rädda svårt skadade Zeinab Faraj. De tvingas evakuera innan de hittat Amal Khalil eftersom den israeliska armén beskjuter dem med chockgranater och automateld. Zeinab vittnar om att Amal lever, de talade med varandra efter attacken.
Många timmar ligger Amal Khalil klämd under rasmassor. Räddningspersonal släpps inte fram. Först strax efter midnatt får ett team tillstånd. När de når fram är det försent. Amal Khalil är död.
– Hon var en exceptionell person, en ikon som jobbat så länge i södra Libanon, säger Mohamad Zanaty.
Vårt samtal avbryts ideligen av vänner och kollegor som kramar honom. Tårar som fälls.
Fortsatte trots hoten
Amal Khalil bevakade södra Libanon för tidningen al-Akbar som står Hizbollah nära. Hon hade bevakat området sedan 2006 och dödshotades 2024 av en israelisk kommentator och tidigare officer som skrev till henne: ”Vi vet var du är, vi tar dig när tillfället är rätt… om du vill ha kvar huvudet mellan axlarna bör du flytta till Qatar.”
– Hoten gjorde henne bara mer målinriktad att fortsätta rapportera. Hon var en av få som kunde ta sig runt i södra Libanon och Israel gillar väl inte vad hon visar. Sanningen, säger kollegan Mohamad Zanaty.
Fördöms som krigsbrott
Både Libanons president och premiärminister har fördömt attacken. De kallar Khalils död och förhindrandet av räddningsoperationen för brott mot mänskligheten och krigsbrott.
Israels militär förnekar att de medvetet attackerar journalister och att de skulle förhindrat räddningspersonal att nå fram. De uppger att de utreder händelsen.
Amals kusin Tasneem Khalil kan inte hålla tillbaka tårarna under begravningen.
– Det är en stor chock. Det kändes som hjärtat skulle explodera. Vi hoppades in i det sista när vi följde nyheterna. Vi närde vårt lilla hopp tills det släcktes. Det är svårt, ett stort sår, säger hon.
– Amal var viktig och ett vittne till sanningen. Precis som du bar hon inga vapen, bara sin mikrofon och sitt block. Det var därför hon var så farlig för Israel.
Förbjudet att attackera
Enligt internationell lag är det förbjudet att medvetet attackera journalister. Israel förnekar att de gjort det medvetet. Tidigare när journalister med anknytning till Hizbollahs medier dödats har israelisk militär anklagat dem för att vara terrorister men inte erbjudit några bevis.
Kollegan Mohamad Zanaty tror att Israels militär vill skrämma dem till tystnad, få de att lämna södra Libanon.
– Titta på alla journalister som dödats i sitt jobb här. Bara för att vi bevakar ett område som Israel inte vill att vi ska bevaka. Vi kan inte ge upp nu, imorgon åker vi tillbaka och fortsätter. Annars vore det ett svek mot alla som dödats, säger han.
