Banker har Stegras öde i sin hand
Ett antal utländska storbanker avgör Stegras framtid.
Stålbolaget har utåt hävdat att projektet säkrat över 70 miljarder kronor men i årsredovisningen flaggas för att en del av pengarna kan frysa inne.
Skattebetalare i Sverige och EU riskerar totalt över 20 miljarder i Stegra.
Klockan tickar för Stegra som bygger en stor stålfabrik i Boden, ett av de största industriprojekten i Sveriges historia.
Tio dagar efter att bolaget meddelade att det behöver ytterligare cirka tio miljarder kronor finns inga konkreta besked om när och från vem pengarna ska komma.
I tisdags hölls ett krismöte mellan Stegra och bolagets långivare, enligt Financial Times.
Och det är just ett antal banker som spelar en nyckelroll i Stegras kris.
I början av 2024 presenterade bolaget en finansiering på totalt 6,5 miljarder euro, cirka 72 miljarder kronor. Av detta bestod cirka 46 miljarder av lån.
Stegras ledning med vd Henrik Henriksson har flera gånger uttryckt sig som att Stegra är “fullt finansierat” och att det till och med finns en stor buffert med i kalkylerna.
Men i Stegras årsredovisning måste företaget enligt reglerna informera om vad som också kan gå snett. Och under rubriken “väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer” tecknas en annan bild.
Där står att “bolagets finansiering är till stor del beroende av projektfinansieringen för Bodenprojektet. Likviditetsrisken, det vill säga risken att bolaget inte kan fullgöra sina kortfristiga finansiella åtaganden, är därför starkt kopplad till efterlevnaden av de krav projektfinansieringsavtalen ställer och att bolaget erhåller långivarnas godkännande av utestående villkor”.
För att få tillgång till de 46 miljarderna i lån måste alltså Stegra uppfylla vissa villkor. Om bolaget inte klarar det kan läget snabbt bli kritiskt, eftersom bygget i Boden slukar runt tre miljarder kronor i månaden.
Det är precis vad som tycks ha hänt.
Bankerna vill enligt Financial Times att de nuvarande aktieägarna skjuter till mer kapital för att de ska vrida på pengakranen och betala ut lånen.
Ägarna i sin tur tycks tveka. Vid en eventuell konkurs står nämligen långivarna först i kö för att få ut pengar medan aktieägarnas kapital går upp i rök. De vill sannolikt att bankerna ska gå med på att skriva av en del av sin fordringar.
Läget påminner därmed om arga leken där den ena parten hoppas att den andra blinkar först.
Bland de banker som lånat ut finns enligt uppgifter från Stegra ett antal utländska jättar: franska BNP Paribas och Societe Generale, italienska Unicredit, holländska ING, och tyska KfW IPEX-Bank.
Enligt Financial Times finns även amerikanska Citibank med bland långivarna till Stegra med en fordran på drygt 300 miljoner kronor. Banken har överlåtit lånet till avdelningen för problemkrediter, ett tecken på att banken bedömer att läget i Stegra är allvarligt.
Bankernas förlust är dock begränsad.
En del av krediterna täcks av garantier, bland annat från Riksgälden. Myndighetens garanti uppgår till 1,2 miljarder euro eller drygt 13 miljarder kronor. Om Stegra inte kan betala träder Riksgälden in och tar upp till 80 procent av förlusten eller 10,5 miljarder kronor.
Tyska försäkringsjätten Allianz garanterar ytterligare 13 miljarder av Stegras lån. Där uppgår garantin till 95 procent av lånebeloppet.
Riksgälden bekräftar att det ytterst är bankerna som bestämmer om lånen ska betalas ut.
“Varje projekt är unikt men i det låneavtal som sluts mellan långivare och låntagare finns villkor för varje utbetalning. Det är därefter långivarna som beslutar om utbetalningarna”, skriver myndighetens presschef Mats Lilja i ett mejl.
En del av lånen kommer från skattebetalare, i Sverige och Europa.
Svensk Exportkredit har lånat ut 5,5 miljarder kronor.
Krediten garanteras av Riksgälden men ytterst står svenska skattebetalare för hela risken eftersom både SEK och Riksgälden är en del av staten.
Europeiska Investeringsbanken EIB och Nordiska Investeringsbanken NIB lånar ut totalt drygt 4 miljarder kronor, delvis med garanti från EU.
Därutöver har Stegra fått bidrag på 2,75 miljarder kronor från EU:s Innovationsfond medan svenska Energimyndigheten har beviljat 1,2 miljarder, varav 840 miljoner betalats ut hittills enligt Bloomberg. Stegra har ansökt om bidrag på ytterligare 2 miljarder från myndigheten.
Statliga Andra Ap och Fjärde Ap-fonden har direkt och indirekt investerat 1,4 miljarder i Stegra, enligt Affärsvärlden. Tredje AP-fonden har satsat 750 miljoner i två av riskkapitalbolaget Altors fonder som är Stegras näst största ägare.
Summeras siffrorna har svenska och europeiska skattebetalare i storleksordningen 20 miljarder kronor på spel i Stegra i form av lån, garantier och bidrag, varav drygt 14 miljarder kommer från Sverige