Varför skyddar staten Stegra med hemligstämpel?
Stålföretaget Stegra har ekonomiska problem och det cirkulerar uppgifter om att staten ska gå in med ytterligare pengar.
Men hur mycket skattebetalarna hittills har riskerat i projektet är hemligt, uppger Riksgälden för Aftonbladet.
Är det bakåtsträvande och klimatfientligt att kritiskt granska stålföretaget Stegra?
Det var i alla fall budskapet mellan raderna när bolagets vd Henrik Henriksson gjorde ett framträdande i höstas. Han förklarade då mediestormen kring företaget med att bolaget blivit ”ett verktyg i debatten”.
”Det är olyckligt för det vi gör är så förbannat rätt. Det är bra för planeten och det är bra för Europa, det är bra för Sverige”, sade Stegra-vd:n.
Det är en slug argumentation eftersom det lägger bevisbördan på den som ställer kritiska frågor snarare än på den som lovar runt men levererar tunt.
Som Henrik Henriksson själv.
Stegra har till stor del skapat sina egna problem genom en kommunikation som konsekvent varit förskönande på gränsen till vilseledande, bland annat genom att gång på gång försäkra att pengar inte är ett problem.
Frågan är varför staten deltar i denna lek.
I slutet av november kom beskedet att Energimyndigheten beviljade ytterligare 390 miljoner kronor i bidrag till Stegra.
I pressmeddelandet framstod det som om pengarna var villkorade med att Stegra ”senast under våren 2026 kan visa att de lyckats säkra tillräckligt med kapital för att kunna slutföra projektet”.
Stegra, som har en projektbudget på 70 miljarder kronor, saknar minst 10 miljarder kronor för att bygga klart fabriken i Boden.
Över tre månader sedan krisen i bolaget blivit känd pågår jakten på kapital fortfarande utan att någon lösning har meddelats.
Men trots Energimyndighetens formulering betalades stödpengarna ut redan den 22 december. Enligt vad företrädare för myndigheten uppgett för Affärsvärlden ska pengarna krävas tillbaka i efterhand om Stegra inte lyckas sy ihop sin finansiering.
Lycka till.
Enligt Dagens Nyheter arbetas det nu på en lösning med tillfälliga lån tills dess att en ny storägare kan gå in och enligt Dagens Industri ska det röra sig om minst en svensk investerare. Även staten via Riksgälden är beredd att vara med i ett finansieringspaket.
Staten har redan stöttat Stegra i form av en kreditgaranti på 80 procent av ett lån på 1,2 miljarder euro, eller cirka 13 miljarder kronor.
I slutet av 2024 hade lån på 459 miljoner kronor under denna garanti betalats ut, enligt Riksgäldens årsredovisning.
Men när Aftonbladet kontaktar Riksgälden för att få fram hur stort beloppet var vid det nyss passerade årsskiftet kommer beskedet att detta är sekretessbelagt med hänvisning till offentlighets- och sekretesslagen.
”Det är Riksgäldens bedömning att hur stor del av det lån som Riksgälden garanterar som är utbetalt skulle kunna innebära skada för bolaget om uppgiften lämnas ut”, skriver Riksgäldens pressansvarige Mats Lilja i ett mejl.
Det är svårbegripligt.
Stegra är inte noterat på börsen och i de utdragna förhandlingar som nu pågår kring bolaget med hundratals olika parter inblandade har rimligen alla försetts med detaljerade siffror om det finansiella läget.
Däremot är allmänintresset stort kring Stegra, och om det stämmer att staten är beredd att gå in med ytterligare pengar är det viktigt för diskussionen, inte minst den politiska, att veta hur mycket som hittills har satsats.
Andra som kan tänkas vara intresserade är Stegras leverantörer, en grupp som blev riktigt illa behandlade i Northvolts konkurs (ett bolag startat av samma personer som ligger bakom Stegra).
Om Stegra mörkat information för leverantörerna är det bolagets problem, inte statens.
För välskötta företag utgör sanningen väldigt sällan ett hot.
Att sätta enskilda företags intressen framför allmänhetens ser ut som en trend.
Sedan tidigare har Riksgälden hemligstämplat sin egen riskbedömning av Stegra. Trots att statens teoretiska förlust är drygt 10 miljarder kronor (80 procent av en garanti på 13 miljarder) får inte skattebetalarna veta hur myndigheten resonerat.
Förra året kom regeringen med ett lagförslag om att öka sekretessen kring ”netto-noll”-projekt, alltså företag inom den gröna omställningen.
Det fick kritik för att inskränka offentlighetsprincipen men näringsminister Ebba Busch tillbakavisade det i en debattartikel och intygade att det inte kommer bli “svårare för media att granska projekt som får skattemedel”.
Lagen trädde i kraft den 1 december förra året.
Om Riksgäldens nya hemligstämpel kring Stegra har med detta att göra är oklart, men är det något som jättelika delvis skattefinansierade projekt skulle vara betjänta av är det större genomlysning, inte mindre.
Som tur är påminde Ebba Busch i sin artikel om att det finns goda möjligheter att uppgifterna ändå når ljuset.
”Meddelarskyddet och tryckfrihetsförordningen påverkas inte av propositionen. Och visselblåsare kan fortsatt slå larm via befintliga kanaler”, skrev ministern.