Polisen vill använda AI för att rädda barn från övergrepp
”Vi ser nya våldtäkter varje vecka”
Publicerad 2026-02-19
Varje dag kommer ett tjugotal larm in till polisens spaningsgrupp Isöb – de handlar om personer som misstänks ha ett sexuellt intresse för barn.
Men det saknas resurser för att ta fast dem.
– Vi skulle behöva steppa upp när det gäller tekniken, säger Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare på Isöb.
Det är som att ösa vatten ur en båt med en hålslev. På internets mörkare sidor letar polisens grupp mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, Isöb, efter misstänkta förövare.
Varje år får de in 25 000 ärenden om allt från grooming till barnpornografibrott. Men det är bara 150 poliser i hela landet som jobbar inom Isöb.
– Det är en enorm blandning av ärenden. Det kan vara ungdomar som delar bilder med varandra. Det kan vara en person som skickar vidare en bild och säger ”kolla det här”. Och det kan vara grova, systematiska övergrepp mot små barn, säger polisen Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare på Isöb.
Det gör att det är svårt att sätta fast misstänkta förövare. Men också att hitta barnen som utsätts för övergreppen.
– Vi vill ju hitta barnen så fort som möjligt. Målet är att hjälpa barnen och se till att de inte utsätts för övergrepp. Inte att bura in så många förövare som möjligt, säger Louise Åhlén.
– Men i dag kan vi jobba med att identifiera ett barn under sex månaders tid och se att det kommer nya filmer, med nya övergrepp och nya våldtäkter mot barnet en gång i veckan, fortsätter hon.
Avslöjade internationellt nätverk
SVT:s ”Uppdrag granskning” följde Isöbs arbete i Stockholm under ett och ett halvt år. Där fick de en unik inblick i hur arbetet går till för att hitta personer som begår sexualbrott mot barn. I programmet avslöjas bland annat ett hemligt internationellt pedofilnätverk med medlemmar över hela världen. Den svenska hjärnan bakom nätverket dömdes nyligen till sex års fängelse.
Men det är som att hitta en droppe i havet, beskriver Louise Åhlén.
– Mörkertalet är så pass stort att jag inte tror att vi skulle kunna mäta det. Det här är ett samhällsproblem, säger Louise Åhlén.
Jämför med gängkriminalitet
Under de senaste åren har det gjorts stora satsningar för att stärka Polismyndigheten i kampen mot gängkriminaliteten. Polisen har fått nya verktyg som bland annat innebär att de får avlyssna fler.
Men när det kommer till personer som misstänks utsätta barn för sexuella övergrepp är den polisiära verktygslådan betydligt mindre.
– Vi skulle kunna använda AI och biometrisk igenkänning. Då skulle vi kunna identifiera ett barn som utsätts för övergrepp snabbare genom att till exempel söka i passregistret, säger Louise Åhlén och berättar att norsk polis har haft ett sådant verktyg i flera år.
– Eller så hade vi kunnat utveckla filter som söker igenom alla telefoner som polisen beslagtar och flaggar om det finns övergreppsmaterial. Vi har väldigt många förslag som vi la fram redan för sju år sedan, fortsätter hon.
”Någon måste bygga”
Är det lagstiftningen som saknas?
– Nej. Lagstödet finns. Men någon måste göra jobbet och bygga de här funktionerna.
Vad hindrar er?
– Jag tror att både polisen, sociala myndigheter, Åklagarmyndigheten behöver se att det här är någonting som vi behöver göra, säger Louise Åhlén.
Så egentligen är det rikspolischefen du vänder dig till?
– Jag tänker att man i alla led borde förstå problematiken kring det här. Det handlar inte om illvilja. Det handlar om förståelse. Om man förstår att det är nästa generation vi pratar om, då borde det här vara lika prioriterat som att förhindra att nästa generation skjuter varandra.
Men finns det inga risker då för den personliga integriteten om polisen så lätt kan identifiera en person?
– Vi kommer ändå att leta efter personen. Skillnaden är att vi i dag måste göra det på andra sätt och då kanske vi utsätter fler människor genom bredare sökningar. Med biometrisk teknik skulle vi kunna träffa rätt direkt – och rädda de här barnen, säger Louise Åhlén.
