Aftonbladet avslöjar: Därför doldes Anna Starbrinks ansökan
Publicerad 2025-03-12
Rekryteringen av Anna Starbrink till MSB skedde medvetet i det dolda.
Syftet var att hindra allmänheten från att få insyn enligt offentlighetsprincipen.
– En riksdagsledamot som rundar lagstiftningen på det här sättet – det är inte så här det är tänkt att det ska gå till, säger Jenny Ekenstierna, förbundsjurist på fackförbundet ST.
Toppjobbet som överdirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utannonserades i våras. 56 personer sökte innan ansökningstiden gick ut.
Den liberala riksdagsledamoten Anna Starbrink lämnade in sin ansökan nio månader efter sista ansökningsdag – trots det fick hon jobbet.
Aftonbladet har begärt ut internt material från myndigheten om anställningsförfarandet. Där återfinns bland annat en transkribering av information från ledningen till personalen på myndigheten.
Generaldirektör Mikael Frisell säger i materialet att Anna Starbrink gick igenom anställningsprocessen i hemlighet för att hindra allmänheten från insyn.
– Det är skillnad när man rekryterar en generaldirektör. Om man jämför med mig, då. Då är ju min ansökningshandling hemlig. Allmänheten kan inte begära ut den. När man rekryterar en överdirektör så kan man begära ut handlingarna direkt, säger Frisell.
”En förvaltningskultur i förfall”
Han fortsätter:
– Och då måste ni ju tänka en situation, riksdagsledamot som sitter i riksdagen, och vad som händer när man begär ut handlingar och såna saker. Det skulle bli kaos i systemet, säger Frisell.
Flera experter som Aftonbladet pratat med reagerar starkt på förfarandet.
– Det är ju en förvaltningskultur i förfall när man håller på så här. Det liknar sättet som Landerholm fick sin tjänst, eller Kinberg Batra, säger Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert.
Varför är det fel?
– Det är oerhört viktigt att våra myndigheter lever upp till de krav som ställs på en författning. Utlyser man ett jobb, då är det deadline som är satt som gäller. Det här innebär att alla andra som sökte blev sidsteppade genom det här agerandet.
Ska inte gå till så här
Även ST, det största fackförbundet för statligt anställda, är kritiskt. Förbundsjurist Jenny Ekenstierna pekar på att offentlighetsprincipen finns till för att folk ska kunna följa och granska statsförvaltningens agerande.
– Att en riksdagsledamot rundar lagstiftningen på det här sättet, inte skickar in sin ansökan förrän det är färdigt att hon fått jobbet och att regeringskansliet möjliggör det, det är inte så det är tänkt att det ska gå till, säger hon.
Anställningen av Anna Starbrink gjordes av regeringskansliet. Pressavdelningen där har tidigare sagt till Aftonbladet att rekryteringsprocessen pausades efter sista ansökningsdagen. Jenny Ekenstierna anser att det gamla ansökningsdatumet fortfarande gäller, om man inte gick ut med en ny jobbannons med ett nytt datum.
Fackets inflytande har omöjliggjorts
Hon säger också att regeringskansliet bara får anställa någon som kom in för sent med sin ansökan om de har särskilda skäl. Regeringskansliet måste kunna redogöra för vilka särskilda skäl som fanns att anställa Starbrink om hon kom in med sin ansökan efter sista ansökningsdatum.
– Facket granskar inte myndigheter utan stöttar våra medlemmar. Hade det funnits en ansökan hade vi kunnat se vilka som var aktuella till tjänsten. Möjligheten för fackligt inflytande av tillsättning av chefer har omöjliggjorts här.
Både Funcke och Ekenstierna säger att de som sökte tjänsten men inte fick den har rätt att överklaga till statens överprövningsnämnd.
Aftonbladet har sökt MSB:s generaldirektör Mikael Frisell om varför det var viktigt att allmänheten inte skulle få vetskap om att Starbrink sökt jobbet, om vad han menar med att det skulle bli kaos och varför offentlighetsprincipen ska rundas just när det gäller Starbrink.
Frisell ställer inte upp på intervju. Istället skickar pressansvarige Anna Wennerström tre allmänt hållna svar (se faktaruta).
Anna Starbrink avböjer genom MSB:s presstjänst att kommentera.
