Staten mörkar risken i Stegra
Svenska skattebetalare har via statliga Riksgälden gått i borgen för lån på 13,5 miljarder kronor till stålsatsningen Stegra.
Men myndighetens riskbedömning av projektet är hemligstämplad.
Det är under all kritik.
Den som kritiserar bolag som befinner sig i ett uppstarts-skede riskerar att ses som en pessimist och gnällspik.
Det var också en del av försvarslinjen från personerna bakom Northvolt med riskkapitalisten Harald Mix i spetsen när det projektet utsattes för granskning.
I en sällsynt tondöv debattartikel i Dagens Industri den 15 oktober förra året beskrev Harald Mix kritiken som ”svartmålning”.
“Självklart ska projekt som Northvolt och Stegra granskas och utvärderas, vilket de gjorts, inte minst av projektets finansiärer. Sannolikt har dessa projekt granskats mer rigoröst än några andra industrisatsningar i modern tid”, skrev Mix och fortsatte:
”Att vissa debattörer och lobbyister omyndigförklarar norrländska kommuner och inkompetensförklarar ett antal av världens ledande investerare och alla hängivna medarbetare som arbetar dygnet runt är oseriöst. Tyvärr påverkar den typen av vilseledande information även förtroendet för Sverige som investeringsland”.
Facit: 148 dagar efter artikeln ansökte Northvolt om konkurs i den största svenska företagskraschen i modern tid. Den efterlämnar ett gigantiskt skuldberg, krossade småföretag och livsöden som har förändrats drastiskt.
Oseriöst? Vilseledande? Det måste vara något slags rekord i arrogans.
Är det någon som påverkat förtroendet för Sverige som investeringsland är det Harald Mix själv.
Vilket för oss till stålföretaget Stegra som hittills har lockat närmare 75 miljarder i kapitaltillskott och lån.
Även där har kritik viftats undan.
Men efter Northvolts kollaps är det befogat att hala fram det största förstoringsglas som finns för att studera riskerna även i detta projekt.
Det gäller inte minst för svenska skattebetalare. Riksgälden har ställt ut en garanti på åttio procent av 13,5 miljarder kronor. Om Stegra inte kan betala sina skulder träder staten in. I ett värsta scenario kan alltså förlusten uppgå till 10,8 miljarder kronor.
I samband med att garantin beviljades gjorde Riksgälden en kreditvärdering av Stegra (som då hette H2GS). Den är på 36 sidor och daterad 18 december 2023.
Riksgälden har utgått från samma metod när som det stora kreditvärderingsföretaget Moody’s sätter betyg på företag som använder sig av så kallad projektfinansiering.
En rad delfaktorer har vägts in i slutbetyget där övergripande affärsprofil står för 50 procent, operativ risk 20 procent och finansiell risk 30 procent.
I de olika kategorierna tas sin tur hänsyn till en rad olika saker, alltifrån tillgång till råvaror och el, konkurrens, teknologi och vilka finansiella muskler ägarna har att stötta bolaget.
Den analys som Aftonbladet fått ut från Riksgälden är dock fattig på siffror. Stora delar av dokumentet är maskat.
Det inkluderar även det viktigaste, nämligen själva kreditbetyget.
Maskningen har enligt Riksgälden skett med hänvisning till 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen som säger att när det gäller myndighetsutövning gentemot näringslivet ska man kunna undanhålla uppgifter ”en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs”.
Att företag som söker bidrag eller garantier från staten inte ska behöva röja affärshemligheter är fullt rimligt.
Men på vilket sett skadas Stegra om medborgarna får ta del av vilken bedömning Riksgälden gjort av risken för att deras pengar går upp i rök?
Det är svårare att förstå.
Som har konstaterats tidigare är insynen i Stegra dålig, trots att hela bolagsbygget till stor del vilar på offentliga stöd och garantier. Vid årsskiftet hade Stegra utnyttjat 459 miljoner av lånen som garanteras av Riksgälden.
Att granska och ifrågasätta Stegra är inte samma sak som att vara emot grön omställning eller vara kritisk till att staten överhuvudtaget är inblandad.
Det handlar snarare om att sätta upp vissa villkor för de som vill bygga miljardbolag och därmed stora förmögenheter med det allmännas hjälp.
Varför behövs det? Ett ord räcker som förklaring: Northvolt.
Ett absolut minimikrav: maximal transparens.
Allt annat är oseriöst.