Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Kristersson försvarar sänkt straffålder: ”Dragit lärdomar av Danmark”

Publicerad 2026-04-16 20.22

Ulf Kristersson försvarar den nya lagen, trots att den sågats av experter, och politiska motståndare.

Sänkt straffbarhetsålder till 13 år tvingar ner den grova brottsligheten i åldrarna, varnar experter.

Ulf Kristersson försvarar den nya lagen – trots att sju av nio experter sa nej.

– De som nu försöker rekrytera barn kommer börja rekrytera 11- och 12-åringar i stället, säger Nooshi Dadgostar.

Flera remissinstanser var kritiska till förslaget. Lagrådet avstyrkte det helt och hållet.

Ändå gick regeringen under torsdagen vidare med det, och i sommar sänks straffbarhetsåldern grova gängrelaterade brott till 13 års ålder.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar är kritisk.

– Bakgrunden är ju att Danmark gjorde det här men fick backa därför att det höjde kriminaliteten eller fler blev kriminella. Så vi har erfarenhet ifrån det som visar att det inte fungerar. Risken är att det går ännu längre ner i åldrarna, säger Dadgostar.

Hon fortsätter:

– Det leder till att barnen får sitta ihop med äldre kiminella eller sitta i en miljö som inte handlar om rehabilitering i första hand, och barnen kommer ut som förhärdade brottslingar. Det finns oerhört stora risker med det här.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar kritiserar lagen hårt.

Statsminister Ulf Kristersson försvarar lagstiftningen och ser ingen betydande risk i att lagstiftningen tvingar ner den tunga brottsligheten i åldrarna.

– Nej, jag tror inte det. Jag tror att den stora risken är att vi låter livsfarliga 13–14-åringar gå fria. Vi har alltså 52 stycken individer som är misstänkta för att vara inblandade i mord eller mordförsök, säger Kristersson.

Han fortsätter:

– Sen pratar vi om en mycket, mycket liten grupp och något som skulle vara under begränsad tid för att de ska komma på ordning på sina liv ordentligt. Då tror jag att det här kommer behövas. Jag tror inte att vi kommer se en förskjutning ner till ännu yngre barn med vapen i handen.

Danmark gjorde likadant, sänkte, men nu har man höjt igen. Vad är skillnaden?

– Vi har dragit en del lärdomar av Danmark. De gjorde det mycket mer generellt, så att alla möjliga mindre allvarliga förseelser blev brottsliga. Vi gör det för de allra grövsta brotten som det handlar om för 13- och 14-åringar.

– De allra flesta dumheter som barn och ungdomar begår kan man lösa på helt andra sätt, med föräldrar och med sociala insatser. Men när det handlar om livsfarliga brott med vapen i hand, då kan vi inte chansa på att de ungdomarna ska få bli livsfarliga för andra.

I en debattartikel i DN varnade Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman (DO) och

Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter (MR-institutet) för att lagstiftningssystemet är på väg att urholkas, då regeringen ofta ignorerar Lagrådets invändningar.

Liknande kritik riktade Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet i SvD.

”Under nuvarande regering syns tyvärr ett nytt mönster, där å ena sidan Lagrådets kritik mot slarviga och illa genomtänkta lagförslag blivit hårdare och mer frekvent, samtidigt som regeringen oftare och tydligare än någonsin förut helt sonika struntar i Lagrådets kritik och lägger fram förslagen ändå”, skriver forskaren.

Ulf Kristersson menar att regeringen har stor respekt för Lagrådets åsikter, framför allt i lagtekniska frågor, exempelvis om ett lagförslag överensstämmer med grundlagen.

– Men relativt ofta har också lagrådet uppfattningar om kriminalpolitiken som justitieminister Gunnar Strömmer inte delar, helt enkelt, och han är en kvalificerad jurist han också, säger statsministern.

– Om lagrådet invänder mot en del av vår inriktning på vår politik att skärpa straffen för grova brott, då kommer vi att genomföra det ändå. Men vi är väldigt tacksamma för de förbättringsförslag som vi ofta också tar hänsyn till.