Arbetsförmedlaren: ”Vi har tre gånger fler jobb än arbetslösa”
Publicerad 2024-12-29
Trots Northvolts kris, som gjort att andra företag också varslat, finns det gott om jobb i Skellefteå.
Men det gäller att kunna svenska.
– Man träffar inte svenskar i vardagen som man kan prata med, säger Gayani Madawala, 34.
Serveringspersonal, underläkare, hjullastarförare, financial controller. På Platsbanken finns det gott om annonser där arbetsgivare söker personal i Skellefteå.
– Om man tittar på antalet inskrivna personer jämfört med antalet annonser, så är det nästan tre dubbelt så många lediga jobb än vad vi har inskrivna arbetssökande, säger arbetsförmedlaren Mona Burlin.
Under första veckan i december var 1 263 personer inskrivna som öppet arbetslösa i Skellefteå. Samma vecka förra året var det 596 personer.
– Arbetslösheten här ligger på 3,5 procent. I hela Sverige är den 6,9. Men visst har det stigit sedan Northvolt varslade, säger kollegan Camilla Edholm och fortsätter:
– Det är så otroligt viktigt att förstå att även om nu Northvolt har varslat en stor mängd människor så betyder inte det att vi har en arbetskraft fri att använda här i norra Sverige. Utan vi behöver fortfarande bli fler här uppe.
Särskild Northvolt-kod
I oktober var förhandlingarna med facken klara. 840 arbetare och 338 tjänstemän fick lämna sina jobb på Northvolt. För att hjälpa dem ordnar Arbetsförmedlingen informationsträffar och meet and match-mässor med arbetsgivare. De som fått sluta på Northvolt och underleverantörer som jobbar för företaget har märkts upp med en kod hos Arbetsförmedlingen.
– Just nu har vi 204 personer i den koden som är hemmahörande i Skellefteå. Och 506 totalt i hela landet, de kan bli inskrivna på distans, säger Mona Burlin.
Hon och kollegan Camilla Edholm säger att det länge har varit lätt att få jobb i Skellefteå, att norra Sverige haft flera år med en notorisk låg arbetslöshet. När industrier har etablerat sig i norra Sverige har kommunerna och regionerna också behövt mer arbetskraft, till skolan och vården bland annat.
– Det vi har, det är människobrist. Har man gått i gymnasiet och har körkort då har man haft jobb. Så till slut har det inte funnits någon att rekrytera, säger Mona Burlin.
”Borde inte vända burgare på Max”
Många av de som kommit från andra länder för att jobba på Northvolt är högutbildade. Arbetsförmedlarna försöker para ihop dem med arbetsgivare över hela landet.
– De har dubbla mastersutbildningar och kan prata sju språk. Det är ju så viktigt att vi får behålla de som vill stanna. Vi har stora industrier här i norr också som håller på med grön omställning. Problemet är världsläget - ekonomin och krigen. Det gör att de är lite försiktigare med att anställa just nu, säger Mona Burlin.
De som kommer från ett land utanför EU behöver dessutom arbetstillstånd som är kopplade till en arbetsgivare och där lönen är lägst 28 480, det så kallade försörjningskravet. Det gör både dem och arbetsförmedlarna stressade.
– Det är så kortsiktigt tänkt. Vi vill ju behålla deras kompetenser i Sverige. De ska ju inte stå och vända hamburgare på Max, säger Mona Burlin.
– Jag tänker att många av de här människorna skulle ha varit villiga att ta en annan typ av jobb, men att de hindras av försörjningskravet. Det är jättefrustrerande, säger Camilla Edholm.
Ett annat hinder är språket. På Norhvolt var det engelska som gällde. Men på andra företag och inom vård och skola är det svenska ett krav.
– Vi försöker trycka på att de kommer lära sig svenska snabbt om de får vara på en arbetsplats, säger Mona Burlin.
Lär sig svenska på biblioteket
Några som känner väl igen det där om språket som arbetsförmedlarna pratar om är Udari Jayathilako, 39, och Gayani Madawala, 34. De är båda från Sri Lanka och flyttade till Skellefteå för mindre än ett halvår sedan. Bådas män hade fått jobb på Northvolt.
– I Stockholm var det lätt. Där klarade jag mig med min engelska. Men här i Skellefteå måste jag kunna svenska för att få ett jobb, säger Udari Jayathilako.
Hon kom till Sverige för två år sedan för att göra sin master i biologi. Nu pluggar hon och Gayani Madawala på SFI, svenska för invandrare.
När Aftonbladet möter dem sitter de runt ett stort bord i Campusbiblioteket tillsammans med tre pensionärer och några bibliotekarier. Under hösten har biblioteket ordnat språkcaféer med jämna mellanrum. Tanken är att nya och gamla Skellefteåbor ska ses och prata svenska.
– Vi ska snart ha prov på SFI. Men man träffar inte svenskar i vardagen som man kan prata med. Det är bara här man gör det, säger Gayani Madawala.
Raili Syrjälä Wallmark, 75, kom från Finland på 1960-talet och är imponerad över hur snabbt Gayani och Udari lär sig.
– De är ju bättre än mig. Jag vågar knappt prata svenska. Jag vill inte att de ska gå runt och skämmas för att de pratar dåligt som jag har gjort, säger hon.
