Dag 28 utan mat: ”Det Norge gör måste uppmärksammas”
Uppdaterad 2025-08-29 | Publicerad 2025-08-28
OSLO. Kroppen riskerar nu permanenta nervskador. Läkarna vill att han avbryter.
Men klimataktivisten Vebjørn Bjelland Berg fortsätter sin hungerstrejk mot den norska oljan – och sin egen kusin, klimatministern.
Aftonbladet träffar honom under dag 28 utan mat.
Han ligger ner med hörlurar i skuggan av låga buskar, i gräset i centrala Oslo. Lyssnar på en spellista som han har satt ihop speciellt för hungerstrejken, som han planerat i över två år. Marvin Gayes ”What’s going on”, en del Nina Simone. Stycken av kyrkomusik skrivna av den medeltida tyska abbedissan Hildegard av Bingen.
– Hon var en kvinnlig pionjär. Jag vill ha musik som reflekterar det jag går igenom. Sorg, men också lugn och hopp, säger Vebjørn Bjelland Berg, 29.
Sedan slutet av juli har han inte ätit något. Och de senaste tio dagarna har han spenderat på den här lilla gräsplätten utanför Stortinget, dit det är val den 8 september. Härifrån har han försökt få svar från statsministern och andra statsråd, inklusive sin kusin, klimatminister Andreas Bjelland Eriksen från Arbeiderpartiet.
Båda överlevde Utøya
Det är ett parti som Vebjørn själv var engagerad i som ung och tillsammans så överlevde kusinerna terrorattacken på Utøya. Det skakade landet, och kusinerna – på olika sätt.
– Händelserna fick mig att stärkas i kampen för värdena som stod på spel där. För mig djupnade kampen för mänskliga rättigheter.
Kusinerna, som också är nära vänner, har nu hamnat på olika sidor av kampen om den norska oljan.
Läkare följer hans hälsostatus, väger honom och tar blodprov. Redan för två veckor sedan bedömde de riskerna som för stora och uppmanade honom att börja äta igen.
– De säger att kroppen har börjat ”äta” av musklerna nu, även hjärtat. Och att det finns risk för permanenta nervskador.
Men enligt Vebjørn är riskerna värda uppmärksamheten han börjat få nu, både i norsk och internationell press. Metoden är extrem – men det är även allvaret i situationen, som han ser det.
Norge rekordinvesterar
Inga nya olje- och gasfält kan öppnas efter 2021, har det Internationella energiorganet IEA slagit fast. Inte om världen ska ha en chans att säkra sin plats inom det klimatforskare kallar livets korridor – den medeltemperatur på jorden som säkert kan upprätthålla mänsklig civilisation. Och en forskningsrapport året därpå kom fram till att Norge, med sin rikedom och sin utbildade befolkning, är ett av de länder med allra störst förutsättningar att gå före och fasa ut. Om Norge ska följa principen om rättvisa i Parisavtalet måste all olje- och gasproduktion vara slut redan år 2032, säger en av forskarna bakom.
Men i stället för att tvärbromsa – så gör man tvärtom. Under de senaste åren har Norge rekordinvesterat i ny olja och i förra veckan kablades en rungande nyhet ut om ett nytt jättefynd i Nordsjön. Produktionen från nya oljefält pågår i regel under flera decennier. Det betyder att Norge kommer att bidra till att accelerera farten ut ur livets korridor.
Tappat 15 kilo i vikt
Vebjørn Bjelland Berg var smal redan innan. Nu är hans kinder insjunkna – han har tappat över 15 kilo i vikt. På tåget på vägen hit har jag ringt en docent vid Karolinska institutet som forskat om svält. Studier visar att friska personer i regel klarar sig 40–60 dagar, bara på vatten. Vebjørn låter dagarna ticka på, trots att vissa är riktigt jobbiga fysiskt.
– Jag är mycket medveten om riskerna det här innebär. Men jag är villig att ta dem, för att uppmärksamma människor på att Norges regering fortsätter med oljan, trots att man vet att den kommer att döda miljoner människor, säger han.
Han lutar sig mot kalkyler om hur många människor som kommer att dö i ökat antal värmeböljor för varje ton olja som nu förbränns.
Vårt samtal avbryts hela tiden av människor som kommer för att visa sitt stöd. En äldre man går fram till Vebjørn som nu satt sig upp på sitt liggunderlag och sovsäck.
– Du ska ha tack, säger mannen.
Det är inte alla som varit så positiva. En dag när Vebjørn mådde illa och kräktes gick en okänd man fram till honom och sa: ”Jag hoppas du dör”.
– Jag tror den typen av starkt hat har med identitet att göra, säger Vebjørn. Att flera identifierar sig så mycket med oljan. För ingen kan ju egentligen oroa sig över att vi skulle bli fattiga utan den, med Oljefonden vi har och allt.
Tältet skars sönder
Under de första dagarna utanför Stortinget bodde Vebjørn i tält, som skars sönder och togs ned av polisen. Han fick hjälp av vänner att sätta upp ett nytt, men då kom polisen och rev det igen, och forslade bort honom. Stortingets säkerhetschef Pål Munck skriver i ett mejl till Aftonbladet att man tar situationen på allvar. ”Hungerstrejker är en riskabel form av protest”, och därför har man varit i kontakt med Vebjørn och aktivisterna som hjälper honom. Men ett tält hindrar andra att yttra sig på platsen, enligt Munck.
– Det stämmer inte. Det finns gott om plats här och det finns inget hinder för andra att demonstrera, säger Vebjørn som nu får sova ute i regnet som ska komma i veckan.
Kravet Vebjørn Bjelland Berg har haft för att börja äta igen är att regeringen ska sätta ihop ett medborgarråd – en representativ panel av norrmän som, utan påverkan från industrin, ska komma fram till vad som ska ske med oljan. Liknande medborgarråd har använts bland annat på Irland om aborträtten och i Frankrike om klimatet. En rad svenska forskare har lyft medborgarråd som en möjlighet i omställningen som behövs för klimatet. Vebjørn har också sagt sig villig att förhandla – om han får motförslag som han ser som bra, kan han tänka sig bryta hungerstrejken. Men från regeringen har det varit tyst – ingen har svarat.
– Jag är besviken och arg på Arbeiderpartiet som inte kan lyssna på en svältande ung människa, och prata om framtiden, säger Vebjørn.
Aftonbladet har sökt statsminister Jonas Gahr Støre och alla ministrar i regeringen.
Pressansvariga hos klimatminister Andreas Bjelland Eriksen hänvisar till ett uttalande han gjort till norska Aftenposten:
– Först och främst: Min relation till min kusin är en relation mellan mig och min kusin. Jag älskar honom väldigt mycket. Men jag håller inte med om hur han använder sin klimataktivism. Jag tycker det är mycket lämpligare att engagera sig i ett politiskt parti och försöka förändra politiken.
Bredvid liggunderlag i gräset står vaser med buketter med rosor och krukor med små vita och blå blommor. Gåvor som människor han aldrig sett tidigare kommit med. På kvällen kommer andra aktivister och sätter sig nära Vebjørn och mediterar tillsammans med honom.
Det finns andra som valt att dö för att uppmärksamma klimatkrisen. Men under de senaste dagarna har han tagit ett beslut. Han kommer att sluta på valdagen, även om han inte uppnått sitt mål. Då kommer han ha varit i svält under 40 dagar.
– Jag har pratat med människor jag litar på och kommit fram till att det skulle bli för mörkt om jag fortsatte utan slut. Att det riskerar förmörka hela rörelsen, som behövs mer än någonsin nu. Jag gör ändå en kraftfull markering. Sedan får jag se vad jag väljer att göra i framtiden.
