”Krigszonen” i Västernorrland bara början – Nato kräver klimatanpassning
Publicerad 2025-09-10
”Krigszonen” i Västernorrland är bara början, enligt klimatforskare.
Sverige måste klimatanpassas – men ingen vet hur mycket det kommer kosta, visar Aftonbladets granskning.
Och trycket ökar – från militärt håll.
Ett 40-tal vägar förstörda. Urspårade godståg. Containrar, bland annat med ammunition, utspridda längs banvallen. Trafikkaos för lång tid framöver – men skadorna är inte bara materiella. En man som körde ned i en spricka i en av de sönderspolade vägarna dog.
Människor i området beskriver det som en krigszon.
Och för Sverige, och världen, är det här bara början – enligt prognoserna från FN:s klimatpanel IPCC. Klimatförändringarna ”är här redan nu och vi måste därför rusta samhället”, skrev Nationella klimatanpassningsrådet i sin första rapport 2022.
– Problemet kommer inte försvinna. Det kommer bli värre – det visar forskningen mycket tydligt på, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, som tidigare satt i rådet.
I Sverige har flera myndigheter länge lyft hur viktigt det är, inte bara att minska utsläppen utan också att anpassa samhället. Men Aftonbladets granskning visar att ingen vet hur mycket det kommer att kosta.
– Det är komplicerat och vi hade inte tillräckligt med underlag då för att göra den bedömningen i rådet, säger Erik Kjellström.
Frågan om en kostnadsbedömning har lyfts internt på Trafikverket.
– Vi behöver gå igenom, titta på analyser och överslagsräkningar. Det har vi inte gjort. Men det hade varit bra om det hade kunnat göras, säger Malin Lind, myndighetens nationella samordnare för klimatanpassning.
Bara att klimatanpassa svenska fastigheter skulle kosta uppemot 205 miljarder kronor, bedömde Boverket i en rapport 2021. Men där ingick inte skador på vägar, järnvägar och infrastruktur.
Kostnaderna för att inte anpassa bedöms samtidigt vara enorma: Bara ett enda skyfall i Jönköping i juli i fjol gav exempelvis skador för 200 miljoner kronor.
Och trycket för att genomföra klimatanpassningarna kommer, sedan Sveriges inträde i försvarsallliansen Nato, allt tydligare även från militärt håll.
I Natos långsiktiga strategi som antogs 2022 lyfts klimatförändringarna som ”vår tids avgörande utmaning, med djup påverkan på de allierades säkerhet”. Enligt strategin ska Nato bli den ledande internationella organisationen när det gäller att förstå och anpassa sig till klimatförändringarnas påverkan på säkerheten.
Dessutom måste alla medlemsländer i Nato ha en hög nivå av civil beredskap. Det här kan leda till kraftigare satsningar på klimatanpassning, hoppas flera myndighetstjänstemän som Aftonbladet talat med.
– Det här är ju utmaningar som hänger tätt ihop med varandra. För att kunna ha en fungerande civil beredskap måste vi ju ha fungerande skola, vård, vägar, järnvägar och dricksvatten, säger Mette Lindahl Olsson, chef för enheten för naturolyckor och klimatanpassning på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Hon tar upp att problemet hela tiden gäller vatten.
– För lite vatten. För mycket vatten – eller skit i vattnet: Torka, översvämningar eller förgiftningar.
Skyfallen i Västernorrland hade lika gärna kunnat falla över en tätort, med än värre utgång, påpekar Lindahl Olsson.
– Vi har också sett motsvarande situationer i exempelvis Norge med otroliga konsekvenser. Vi vet att anpassningarna nu måste ske i större takt. Det här blir allt mer intensivt och drabbande. Tittar vi också på det säkerhetspolitiska läget måste det vidtas åtgärder för att vi ska kunna ha ett civilt försvar – och då får det inte tas ut av att vi har klimatrelaterade skador med ras, skred och översvämningar.
Samtidigt är resurserna inte oändliga – samhället måste prioritera vad man ska satsa på, påpekar hon.
Regeringen har i år lämnat besked om en historisk upprustning av det svenska försvaret, på 300 miljarder kronor.
Vad är det största hotet mot det svenska samhället, enligt MSB – Ryssland eller klimatförändringarna?
– Vi har inte ställt det så mot varandra. Vi har klimatförändringar som orsakar stora skador och så har vi ett krig i vårt närområde och vi ser hybridattacker hela tiden – stresstester av våra samhällssystem. Båda hoten gör att vi måste vara ännu mer på tårna för att skydda vårt land och det handlar ofta om åtgärder som syftar åt samma sak: Vi måste se till att skydda samhällsviktig verksamhet, säger Mette Lindahl Olsson.
Gör MSB något för att lyfta orsaken till klimatförändringarna – att vi fortsätter konsumera och släppa ut som vi gör? Nej, det ligger inte under MSB:s ansvar, enligt Lindahl Olsson.
– Men vi måste helt klart vara snällare mot vår planet.
En ny statlig utredning, beställd av regeringen, talar om behov av kraftfulla anpassningar. Den kommer med flera förslag om hur ansvaret och kostnaderna för klimatanpassningar ska fördelas. Först nästa år ska Nationella expertrådet för klimatanpassningar lämna en uppskattning av hur stora kostnaderna blir till regeringen.
Marie Wenger jobbar på Umeå universitet. Hon är mamma till två pojkar och har varit engagerad i klimatrörelsen Rebellmammorna sedan 2022, efter att under lång tid känt sig handlingsförlamad av klimatångest, som hon beskriver det. Hon hade planerat att ta tåget mot Stockholm för att vara med på organisationens årliga manifestation utanför riksdagen då den öppnande. Men tåget ställdes in.
– Det är begripligt. Det är kaos. Rälsen hänger i luften, vägar har förvandlats till sjöar. Jag förstår att det tar tid att fixa det där.
Någon uppmanade henne att ta flyget istället.
– Det hade varit extremt ironiskt om jag hade tagit flyget till en klimatmanifestation – på grund av ett extremväder, säger Marie Wenger, som såg sig tvungen att ställa in sin medverkan.
Enligt Marie Wenger är det lång väg kvar innan samhällsviktiga funktioner är säkrade.
– Sverige gör varken något åt utsläppen eller för att rusta tågnätet.