Israel alltmer isolerat när vänner inför sanktioner
Israel står allt ensammare i kriget i Gaza.
Allierade länder som Storbritannien och Norge införde i går sanktioner mot flera av Netanyahus ministrar.
Frågan är när Sverige och EU ska våga göra samma sak.
Israels vänner har länge vägrat att ta avstånd från den israeliska krigföringen i Gaza. Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 ses som så bestialiskt att man gett Israel stor frihet att slå tillbaka hårt och skoningslöst.
Men med Israels försök de senaste månaderna att svälta ut befolkningen i Gaza och de fortsatta bombningarna av civila har den israeliska krigföringen nått en gräns som världen har allt svårare att tolerera.
Land efter land som betraktar sig som Israels vän fördömer Israels blockad av förnödenheter till Gaza och fortsatta krigföring.
I går tog Storbritannien, Norge, Kanada, Australien och Nya Zeeland tillsammans det unika beslutet att rikta sanktioner mot två högerextrema ministrar i Netanyahus regering.
Det handlar om säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir och finansminister Bezalel Smotrish.
Båda anklagas för att gång efter gång ha uppmuntrat till våld mot palestinier på Västbanken och för att ha hotat att tvångsförflytta befolkningen i Gaza. De anklagas också för att fortsätta bidra till att etablera illegala judiska bosättningar på Västbanken.
Sanktionerna innebär att de två ministrarna inte kan resa till något av de länder som inför sanktionerna. De får också sina tillgångar i dessa länder (om de har några) frusna.
Beslutet innebär att Israel nu har en premiärminister, Benjamin Netanyahu, som är åtalad vid den internationella domstolen i Haag och därmed inte kan resa till något av de drygt 120 länder som erkänner domstolen.
Ovanpå det två tunga ministrar i regeringen som också anses vara persona non grata i några av de länder som är mest välvilligt inställda till Israel.
Gårdagens beslut är ett hårt slag mot Israel framförallt för att det visar hur ensamt landet numera står. Till och med vännerna börjar överge Israel åtminstone när det gäller deras krigföring och försök att sabotera en tvåstatslösning när kriget en gång tar slut.
Som alltid reagerade Israel mycket upprört på beslutet och hotade med repressalier. En ilsken retorik som känns igen från när Sverige 2014 erkände Palestina som stat.
Inom EU är Sverige med och driver på för liknande sanktioner mot Ben-Gvir och Smotrish. Där finns dock åtminstone ett land som vägrar sanktionera Israel, Ungern. Det är inte första gången Ungern lägger krokben för unionens enighet.
Även om Ungern håller emot står det klart att nästan alla EU-länder kraftigt skärpt sin hållning mot Israel.
Frankrike hotar med att erkänna en palestinsk stat. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard har för första gången erkänt att Israel kan göra sig skyldigt till krigsbrott i Gaza genom att blockera humanitär hjälp. En stor förändring jämfört med den tidigare närmast paniska rädslan för att uttala någon kritik mot Israel.
Förändringen innebär dock att USA och Europa står på olika sidor i ännu en viktig fråga. Utrikesminister Marko Rubio fördömde omedelbart de brittiska med flera sanktionerna mot de två ministrarna. En olycklig oenighet bara några veckor före det stora Nato-toppmötet i Haag där militäralliansens framtid står på spel.
Även om Storbritanniens och de övriga länderna samtidigt säger att de stödjer Israels rätt till säkerhet kommer USA att betrakta sanktionerna som en ovänlig handling i viss mån riktad även mot USA.
USA är ett av mycket få länder som fortfarande backar Israel oavsett vad de gör. Men tack vare det kan Israel ändå driva sitt krig vidare.
Men bakom kulisserna pressar även president Trump Israel för att släppa in mer hjälp i Gaza och för att avsluta kriget.
Stark kritik har dock riktats mot den amerikanska stiftelse, Gaza Humanitarian Foundation, GHF, som på Israels uppdrag tagit över matutdelningen i Gaza.
Under den vecka de distribuerat mat har ett hundratal palestinier blivit ihjälskjutna i samband med utdelningen. Medan FN har 400 platser där förnödenheter delas ut har GHF bara fyra. Därför blir många fortsatt utan nödhjälp samtidigt som hjälporganisationer varnar för en kommande svältkatastrof.
Netanyahu blir inte bara alltmer trängs internationellt. Han pressas hårt även på hemmaplan.
Partier som representerar de ortodoxa judarna hotar att lämna hans regeringen om de inte slipper att göra militärtjänsten. Gör de allvar av sitt hot faller regeringen och nyval hotar.
Bosättarpartierna, som bland annat representeras av Ben-Gvir och Smotrish, hotar att lämna regeringen om Netanyahu avslutar kriget utan att Hamas är fullständigt utplånat.
Förhandlingar om vapenvila pågår genom medlare. Men Hamas vägrar gå med på att släppa den kvarvarande gisslan om inte Israel i utbyte utlovar att avsluta kriget.
Frågan är när detta moment 22 ska brytas och vem annan än president Trump som ska kunna göra det.