Den episka högtiden i Milano
Uppdaterad 2026-02-12 | Publicerad 2026-02-11
Välsignade är de stunder man längtar efter hela livet och vet att man kanske bara får uppleva en gång.
Som den olympiska bäst-mot-bäst-turnering som nu äntligen brakar loss i Santagiulia Ice Hockey Arena i Milano.
OS är ju en helig dröm som brinner i alla unga hockeyspelare från dagen de sätter en nyslipad skridskoskena i skrovlig is allra första gången.
De vill slå sig in i sina favoritlag, de vill bärga mästerskap, de vill bli NHL-proffs, de vill vinna Stanley Cup – och de vill spela OS.
För blott en mikroskopisk minoritet förverkligas den drömmen och de som får uppleva den gör det vanligen bara något fåtal gånger, ofta rentav bara en enda.
Det är särskilt sant för den generation NHL-stjärnor vars karriärer just nu står i zenit, eftersom två vinterspel passerat utan att ligan de tillhör – den ledande i världen – gjort sina spelare tillgängliga. Ingen under 30 har därför känt hettan från den olympiska elden mot kinden och de ärrade silverrävar som faktiskt varit med under de fem ringarna tidigare – Sidney Crosby, Drew Doughty, Erik Karlsson, Gabriel Landeskog, Oliver Ekman-Larsson, Roman Josi, Olli Määttä, Mikael Granlund – gjorde det senast för tolv långa år sedan.
Så det är en alldeles särskild sorts högtid som tar sin början i den lätt kantstötta, något grå förorten sydost om centrala Milano denna efterlängtade onsdag i februari 2026. En önskedröm på väg att besannas. Ja, en välsignelse.
Låt den detonera – om inte annat så en enda gång i livet.
• • •
Gårdagskvällens Milano After Dark-äventyr rymde ingen MAD-faktor av den sort somliga i spåret gjorde sig förhoppningar om, sorry.
Vi – Abris, Gruvan, Nubben och jag – tog oss ut i ett milanesiskt duggregn och avnjöt en tidig middag på Pasta d'Autore, drack ett glas rött och sedan gick jetlaggade Biffen hem.
Det räckte gott, särskilt som maten var precis så god som man kunde förstå att den skulle vara när Alex Steen med familj – inklusive pappa Thomas, levande legendar om jag nånsin sett en – reste sig från ett bord i environgerna.
Det är sen gammalt: Där NHL-adel käkar, där är det bra.
• • •
Hakkaa päälle, Suomen poika!
Det är med den klassiska, blåvita ramsan vi vevar igång herrturneringen i Santagiulia.
Premiärmatchen utkämpas mellan Finland och Slovakien och sparks will fly på en gång, tror jag.
Framförallt har jag en känsla av att finländarna är angelägna om att sätta sig i respekt å det snaraste. Inte många pratar om dem sedan det redan i höstas stod klart att Aleksander Barkov på grund av sitt söndertrasade knä skulle missa OS och han är för all del oersättlig, inget annat lag har en pjäs det skulle vara lika förödande att förlora.
Men de kommer även utan honom till strid med en uppsättning gossar som satan i mig kan spela hockey och framförallt en betydligt vassare blålinje än i Four Nations i och med att Miro Heiskanen är redo för tjänstgöring i Milano.
De kommer göra intryck i denna öppningsföreställning, det är jag övertygad om.
• • •
OK, jag drack ett par Peroni i den lilla hotellbaren innan läggdags också, för jag ville se om den italienska motsvarigheten till Major Gowen i ”Fawlty Towers” (som var just major, inget annat – vad som än påstods i gårdagens frukostrapport) tog sig en sängfösare.
Men tyvärr, det var bara det holländska sällskapet som satt i ett hörn och kacklade om Jutta Leerdam.
• • •
Slovakien är också en stolt hockeynation, vilket inte minst Tre Kronor fick lära sig i en deppig kvartsfinal i Vancouver 2010.
Men då hade de stjärnor som Zdeno Chara, Marian Gaborik, bröderna Hossa, Pavol Demitra (salig i åminnelse), Miroslav Satan och Michal Handzus.
Det har de inte nu.
Jo, Montreals draftetta Jaroslav Slafkovsky och Devils-backen Simon Nemec håller riktigt hög klass – och man gillar ju ärrade Tomas Tatar, numer 35 år gammal – men de är nog lite ensamma om den nödvändiga stjärnglansen, i alla fall för att laget ska kunna hävda sig mot Finland.
• • •
Däremot var majoren åter på plats vid frukosten i morse och inspekterade exempelvis mig med samma missnöjda blick som igår – särskilt när jag råkade tappa en skiva gabagool – lika god som på Satriales i Sopranos, jag lovar – på heltäckningsmattan.
• • •
Kritiken är berättigad, det är förstås korkat och oförskämt av NHL-elefanten att klampa in här och tuta om att pucken ännu inte släppts när tjejerna spelat i en dryg vecka.
Min sikt har skymts av mitt eget uppdrag i byn, och av upphetsning över att supernovorna från Nordamerika intagit Milano – och det är bara dåligt.
Ursäkt framförs härmed.
• • •
För Tre Kronor blir det late show direkt, den inledande duellen mot självaste Italien börjar först 21.10 – ett klockslag mer förknippat med första drinken på nattklubben än med starten på hockeymatcher.
Men tv-kanalen NBC har betalat obscent mycket pengar för OS-rättigheterna och vill visa åtminstone delar av showen på tider när den amerikanska publiken är vaken, så vi har bara att tugga i oss den sortens anomalier.
Sam Hallams gäng ska förstås vinna ändå, allt annat vore en skandal i klass med tappad gabagool på matsalsgolvet.
• • •
Det var ju inbilskt att tro det gick att besegra jetlaggen på ett enda dygn.
I natt slog den till med full kraft igen och tände en 90-wattslampa i Signores skalle vid 04.30 – och sen fick jag ligga och stirra i taket tills klockan ringde vid åtta.
Hoppas innerligt att ingen ingen i Tre Kronor haft likartade problem, för i det här mosiga tillståndet skulle det vara en utmaning bara att tejpa en klubba.
• • •
Mikko Rantanen kommer fullborda herrturneringens första hattrick direkt.
Kom ihåg var du läste det först.
• • •
Om det fungerar som i NHL kommer Bussen från Minnesota starta i kassen ikväll, för han är förste keepern att lämna isen under förmiddagsvärmningen – och hemma i Nordamerika är det alltid den som står som gör det.
Men hemlige Sam Hallam vill inte bekräfta när han en kvart senare stannar till i mixade zonen – eller Zona Mista Stampa som den italienska termen lyder.
Inte heller ger han hundraprocentigt besked om att Lill-Nyllet spelar, men eftersom Marcus Johansson, i likhet med Hampus Lindholm, inte ska byta om kan vi nog utgå från det.
• • •
IOK är den strängaste ”chef” jag hunsats av sedan Sune Bergmans tid som studierektor på Maserskolan i Borlänge på 80-talet. De har så många strikta regler och bestämmelser att man riskerar ackrediteringen bara man nyser för högt.
Men det har tydligen att göra med rättighetsinnehavarnas privilegier, det också. De har pröjsat så galet mycket för det exklusiva nöjet att sända detta spektakel att de inte ska behöva dela med sig så mycket som en millimeter till några bakom-kulisserna-bloggare.
Sune hade nickat nöjt åt hur nogsamt arrangörerna ser till att förordningarna efterlevs.
• • •
Sveriges två powerplay-uppställningar ser inte så dumma ut, men jag höjer på åtminstone ett ögonbryn över att Filip Forsberg inte ingår i någon av dem.
I åratal har han sprutat in mål för Nashville i numerära överlägen och att inte använda honom i de situationerna känns som att avhända sig själv ett effektivt vapen.
• • •
Säg inget till IOK om att jag klagat, men kaffet de serverar i presscentrat skulle kunna användas för att tvinga ovilliga vittnen att tala.
• • •
Dagens scoop:
Djurgårdaren Gabriel Landeskog spelar i AIK-handskar mot Italien.
Hans egna har kommit bort på vägen hit, så han har fått låna ett par av gnagaren Rickard Rakell.
– Åh nej, blir det rubriker på det nu, stönar han i Zona Mista Stampa.
Nejdå, bara en liten utgång i den här bloggen.
• • •
Kanadas första PP-uppställning under onsdagens träning:
Cale Makar-Connor McDavid-Nathan MacKinnon-Sidney Crosby-Sam Reinhart.
Morsning korsning.
• • •
Av allt att döma kommer Filip inte spela så mycket fem mot fem heller, han ska tydligen vara trettonde forward i premiäruppställningen.
Nu höjer jag även på det andra ögonbrynet.
• • •
Plötsligt har pressrummet, en dryg timme innan matchstart, invaderats av slovakiska reportrar.
De verkar väldigt uppspelta.
• • •
Flertalet stammisar i NHL-bloggen tycks ha hittat hit och det gläder mig väldeliga. Men både ni och jag bör ha klart för oss att väldigt många som inte följer NHL – eller ens hockey – till vardags tittar när det blir OS.
Så vi behöver nog utrusta oss med överseende om andra slags kommentarer än vanligt – och måhända en annan ton, även om konstapel Bofinken ska göra vad han kan för att upprätthålla lag och ordning.
• • •
Nu har jag, i lätt panik, förflyttat mig till pressläktaren, för på den finns inga reserverade platser och alla stolar fylls extremt snabbt.
Men vi sitter bra och har god vy över den nybyggda rinken och jag har härmed nöjet att meddela att stämningen på de täta läktarsektionerna redan, en timme innan första nedsläpp mellan Finland och Slovakien, börjar bli riktigt febrig
• • •
De som är nya här och tänker följa oss för första gången ska veta att detta inte är en live-blogg per se; jag avlossar detta intro och sedan återkommer jag med observationer, åsikter och flams i periodpauserna.
Under Sverige-matchen senare ikväll kommer kollegan Gruvan lavja på vanligt sätt, för den som föredrar det upplägget.
• • •
Det är soligt i Milano idag, säger de som inte suttit instängda i en hockeylada sedan i morse.
Kul att veta ändå, liksom.
• • •
OK, nu börjar den välsignade sagan – för att sedan rulla på i två förtrollade veckor.
Må den som Askungens gala på slottet bli alldeles, alldeles underbar.
Välkommen till OS 2026!
•••••••••••• DEL 2 ••••••••••••
SLOVAKIEN – FINLAND 1-0 (Period 1
• • •
21 år och redan historisk…
Ja, Juraj Slafkovsky alltså.
För det är Montreal Canadiens omsusade slovak som skriver in sig evigheten med det allra första målet i den olympiska drömturneringen i Milano 2026.
Snyggt är det också, han vräker sig med väldig pondus fram i den finländska zonen och vänder elegant bort Juuse Saros och lägger in 1-0-pucken.
Ojvoj.
• • •
När de väl tagit sig genom den inledande stormen, då ruskigt aggressiva slovaker rullar över dem ungefär som de lössläppa gorillor Ilia Bryzgalov talade om i Vancouver för sexton år sedan, har finländarna en hel del lyckade sekvenser och de borde nog smackat in en puck eller två men Samuel Hlavaj i ”hemmakassen” har varit grym.
• • •
Avståndet från Slovakien till norra Italien är överkomligt – och det märks.
Slafkovsky & co har riktigt månghövdat, högljutt och allmänt röjigt stöd i sitt första framträdanden i Santagiulia-palatset. Glada gossar och ladies från Bratislava och Kosice sjunger, dansar och skanderar så det rister i takpanelerna.
NHL-spelarna på isen känner sig förmodligen en smula konfunderade, för den här typen av tryck förekommer verkligen inte i Nordamerika.
• • •
Det är oklart om man ska vara road eller bedrövad över att IOK inte bytt hockey-soundtrack sedan 2014 och glatt pumpar på med exempelvis Black Eyed Peas ”I Gotta Feeling” nu också.
• • •
Men Finland har förstås inget annat val än att fortsätta på samma sätt.
Förr eller senare måste Rantanen, Granlund eller Aho få in en puck.
• • •
Ledsen att höra om synkningen i SVT, men sorry – jag har inte Marie Lehmann inom räckhåll och kan skälla.
• • •
Även jag blir lite tagen av den vilda inramningen i denna första period och sitter tidvis och bara gapar åt larmet.
Men det blir nog bättre när vi – jag och spelarna från andra sidan oceanen – vant oss.
•••••••••••• DEL 3 ••••••••••••
SLOVAKIEN – FINLAND 1-1 (Period 2)
• • •
4.15 in i andra perioden i herrarnas premiärmatch i Santagiulia Hockey Arena börjar Finlands OS.
För då, i sista skälvande sekunderna av ett powerplay, lyckas Eeli Tolvanen spräcka den fenomenale Hlavajs nolla.
Ingen kan säga något annat än att det är rättvist, lejonen har tagit över föreställningen och borde vara i betryggande ledning vid det här laget.
Samtidigt:
Slovakien har väldigt mycket av den sisu som brukar tillskrivas öppningsmotståndaren och är därför uppenbart svåra att spela mot.
Så Sverige vet inför fredagens möte.
• • •
Som alltid: Det är en ren fröjd att se Miro Heiskanen spela hockey.
• • •
Missnöjda visselkörer som de som tidvis ekar här inne hör vi heller aldrig i Nordamerika.
Festligt.
• • •
Jo, Petter, Tuppen från Lidköping var med i Sydkorea 2018, men som han själv sa när vi sågs i Buffalos omklädningsrum i UBS Arena för några veckor sedan:
– Det kändes inte på riktigt.
• • •
Mitt rättstavningsprogram vill ändra Hlavaj till Kavaj, så Slovakiens hittills störste hjälte får väl heta Kavajen – fast det mest sett ut som han uppträtt i ogenomtränglig Stålmannen-trikå denna eftermiddag.
• • •
Om det nu är sånt här tryck i ladan när semi-grannlandet Slovakien spelar kan man ju bara föreställa sig vad för orkan som väntar på Tre Kronor om tre timmar.
Italien må inte vara samma slags hockeynation som Slovakien, men Gli Azzurri on Ice gör ändå första framträdandet i sitt eget vinterspel.
Så Hallam får nog ta och förbereda sina gossar på att det kan bli San Siro-kaos.
• • •
I pausen är det en lokal trivsel-Torsten – inte helt olik Magnus Uggla, faktiskt – som försöker leda finska och slovakiska fans i allsång till ”Imagine” och inte för att jag vill vara för cynisk, men det blir minst sagt smetigt.
• • •
Vet inte riktigt varför, men det gläder mig att Kaapo Kakko får spela med blåvita katterna Lundell och Luostarinen.
• • •
Efter kvitteringsmålet framgår att även Finland har en försvarlig mängd röststarka supportrar på plats – som alltid.
• • •
Andreas Wahl, visst, räknar man ända sedan 2017 är Elvis från Ånge en av de mest potenta offensiva krafter Sverige förfogar över, men sett till aktuell form har jag lättare att förstå att han får vänta på en chans i PP.
• • •
En av Kavajens benparader här i slutet håller absolut världsklass.
Jösses.
• • •
Signaturen 100 procent, vi tar det här också då:
Anslaget i mitt bloggande har varit detsamma i snart 20 år och kommer vara likadant även i fortsättningen.
Gillar du inte det – och det kan ju inte alla göra – rekommenderar jag dig att låta bli att läsa.
• • •
Nu ska vi se om det möjligen går att hitta nåt att tugga på.
•••••••••••• DEL 4 ••••••••••••
SLOVAKIEN – FINLAND 4-1 (Slut)
• • •
Kors i både tak och golv.
Herrarnas olympiska hockeyturnering börjar med en präktig skräll.
Slovakien slår de finska lejonen med 4–1 – efter uppvisningar värda statyer i Bratislava av framförallt Kavajen i kassen och Montreals världsspelare Juraj Slafkovsky
Men jubla så lagom skadeglatt i konungariket.
För det första innebär det här att Finland måste vinna på fredag och kommer samla sig till heroisk insats mot sin arvsfiende från andra sidan Östersjön.
För det andra är Slovakien helt tydligt ett lag som, med våldsamt inspirerande stöd från supportrarna på läktarna, kommer passa även Tre Kronor illa.
• • •
OK, nu ska jag ladda om för nästa holmgång och återkommer med nästa del en stund innan Tre Kronor begår sin debut i skenet från Milano-elden.
•••••••••••• DEL 5 ••••••••••••
SLOVAKIEN – FINLAND 4-1 (Slut)
• • •
Bäst vore kanske om det började med ett saftigt magplask.
Historiskt är det bara då, när Tre Kronor inleder turneringar riktigt uselt och blir sågade som Hjalle & Heavy-turnéer i början av 00-talet, det slutar riktigt lyckligt.
Som i VM 1992 i Prag och Bratislava.
Gissa vad som hände då?
Jo, de spelade 0-0 mot ett visst Italien i gruppspelet – och fick stryk av såväl Tyskland som Finland.
Men till slut vann de guld i alla fall.
Tio år senare, i OS-turneringen i Salt Lake City, skrevs den helt omvända sagan.
Anförda av några av den svenska hockeyhistoriens största ikoner startade kronorna helt fenomenalt och samlade sig framförallt till en av tidernas mest imponerande insatser i en blytung segermatch mot Kanada.
Sedan skulle de bara spola av blåbären från Vitryssland och följde gjorde ett lika spektakulärt som välkänt crash & burn-spektakel.
Så be careful what you wish for, en succépremiär ikväll kan vara det sista vi behöver.
Fast…nä.
Sverige ska – ja, måste – slå Italien, en hockeynation på ungefär samma sätt som Norge är en reggae-nation.
Det bara är så.
• • •
Efter Slafkovskys 3-1-mål blev det verkligen sinnesvidgande tryck här inne – särskilt som discjockeyn i samma veva slängde på Galas brottarhit ”Freed From Desire” och utlöste frejdig dans på alla läktarsektioner.
• • •
Det har bekräftats:
Filip Forsberg är trettonde forward och kommer spela lite eller inte alls.
Av det beslutet förstår jag mycket lite, Filip har senaste månaden varit betydligt hetare än exempelvis Jesper Bratt och Rickard Rakell och leder de facto svenska skytteligan i NHL.
En ingående motivering skulle vara väldigt intressant att höra.
• • •
En skillnad mellan 1992 och nu är att dåvarande förbundskaptenen Conny Evensson kunde hälsa en uppsättning förstklassiga förstärkningar, i form av exempelvis Sudden och Foppa, välkomna till slutspelet.
Den lyxen har Sam Hallam inte den här gången.
• • •
Nu sitter jag och längtar efter ”Freed From Desire” igen och inser därmed att en ny ”guilty pleasure” tagit sig in i mitt liv.
• • •
Italienarna får värma ensamma i sju-åtta minuter innan Tre Kronor glider ut i disco-dånet.
Psykning a la Sam Hallam, är det vad vi ser?
• • •
En annan förstärkning Conny Evensson fick in 1992 var Michael Nylander.
34 år senare är det hans äldste son som ska hjälpa Tre Kronor till samma slags mirakel.
• • •
Meddelas kan att den pasta som går att köpa i ett litet presstånd bakom pressläktaren – bara med Visa-kort, IOK godkänner ingen annan betalning än den som går via en av huvudsponsorerna – inte precis levde upp till Milanos status som en av världens främsta matstäder.
• • •
Igen, ni som vill ha kontinuerliga live-uppdateringar hänvisas till Gruvans chatt – igång redan nu.
• • •
Ja, jag håller med åtskilliga talare i spåret – Hallam och hans medarbetare förbryllar med åtskilliga formationer.
Men vi får väl hoppas att de fattar mer än vad vi gör.
• • •
Under matchvärmningen är de blågula fansen betydligt fler, och synligare, än de italienska på Santagiulia-läktarna.
Det kanske blir storm på ett helt annat sätt än jag förutspådde i Del 3.
• • •
Bussen startar i alla fall i kassen.
Det känns riktigt.
• • •
Västmanlänningen Mikael Frycklund har alltså skaffat italiensk medborgarskap och spelar för värdnationen ikväll.
Lite kul.
Är det någon i spåret som sett honom spela någon gång och har en scouting-rapport åt oss?
• • •
Kändisar vi alla spanar efter: Zlatan, kungen och prins Daniel.
Man tycker ju att de borde vara här.
• • •
Istället för freed from desire är jag nu full av åtrå – efter en sprudlande hockeyfest med Tre Kronor i den italienska vinterkvällen.
Det här ska bli så kul!
•••••••••••• DEL 6 ••••••••••••
SLOVAKIEN – FINLAND 4-1 (Slut)
SVERIGE – ITALIEN 2-1 (Period 1)
• • •
Tja, om nu en dålig start alltid betyder succé för Tre Kronor kan vi kanske börja jubla...
De är ju egentligen helt överlägsna – som ett NHL-lag mot Tranås AIF ungefär – men har ändå inte lyckats skaka av sig blåbären helt och hållet och envisas med ett begå en del flagranta misstag som får hjärtat att slå otäcka dubbelslag.
Lite mer distinkta avslutningar, kan vi få önska oss det i öppningen av andra?
• • •
För att travestera Staffan Lundeborg:
–Nämen Filip Gustavsson, nämen Filip Gustavsson.
Vad är det han ställer till med vid baklängesmålet?
En otrolig blunder, det går inte att säga annat.
• • •
Jo, vi sa ju att Gabriel Landeskog skulle komma att behövas i Tre Kronor – men det var kanske inte för kvitteringar mot Italien vi bad böner om de sargade revbenens snara helande.
• • •
Hemmafansen är inte alls lika röjiga som slovakerna, men emellanåt får de igång bra tryck i ”I-TA-LIA”-ramsan.
• • •
Ibland tar de lite tid att vända på den stora pansarkryssaren från Tampa Bay, om man säger så.
• • •
Luca Frigo, ska det bli samma slags mardrömsnamn i svensk idrott som Hernan Medford?
Det var ju inte långt härifrån han för 36 år sedan tofflade in 2-1-bollen som blev Olle Nordins öde.
Äh, det kan ju inte hända – men i fem-sex minuter var det svårt att inte tänka tanken
• • •
Han använder det inte särskilt frekvent, men satan i gatan vilket skott Florida-Gustav har på repertoaren.
• • •
Det är också lite lustigt att hemmafansen skriker rakt ut de få gånger Gli Azzurri On Ice tar sig över rödlinjen.
• • •
Nej, när Masen Med Mustaschen föräras några sekunder håller det på att bli pannkaka monumentale och nu lär chanserna inte bli så många fler, för har man en gång hamnat i frysboxen känns det som att det är svårt att komma ur den.
• • •
27-3 i skott.
Det är ju inte riktigt värdigt det som ska vara bästa turneringen någonsin, är det?
• • •
Nu ska jag och Gruvan gå och spana efter Zlatan.
•••••••••••• DEL 7 ••••••••••••
SLOVAKIEN – FINLAND 4-1 (Slut)
SVERIGE – ITALIEN 3–2 (Period 2)
• • •
Alltså, vad ska man säga om detta?
Det är som att en glad amatör styr ut en Skoda på Monza-banan någon mil norr om Santagiulia – och håller hyggligt jämna steg med Ferraris F1-bilar.
Ofattbart, är det svårt att inte tycka.
• • •
Inte för att det ursäktar någonting, men isen verkar undermålig –precis som i första matchen.
Spelarna faller som Papphammar i de mest egenartade situationer.
• • •
”Är han med för att höja medellängden”…haha, spåret skjuter med skarp ammunition ikväll.
• • •
Det kan möjligen vara så att Damian Clara gör sitt livs match, men han är ingen Kavajen.
Mer än något annat står det som det står för att de blågula avslutningarna är så krampartade och lama.
Fler borde sätta ner foten på Gustav Forsling-viset.
• • •
Man vet att nåt riktigt lugubert pågår när Idsint tycker det är dags att gå in i spåret och gjuta olja på vågorna.
• • •
Philip Broberg begår alltså sin landslagsdebut ikväll och det kan inte vara många som gjort det i en OS-premiär, kan det?
• • •
Bästa teorin hittills kommer från emiljonaserik: Det är för att slippa höra Lasse Holm Sverige undviker att göra mål…
• • •
Själv tycker jag Tuppen från Lidköping är bäste backen på isen.
Forceringen innan Nyllets ledningsmål skojar man till exempel inte bort.
• • •
Tre Kronor får se till att avgöra i början av tredje, annars blir de helt i onödan nervösa och så går det åt helvete.
•••••••••••• DEL 8 ••••••••••••
Det fixade sig till sist och skönt var ju det.
Mer kommer om ett tag.
•••••••••••• DEL 9/THE END ••••••••••••
SLOVAKIEN – FINLAND 4-1 (Slut)
SVERIGE – ITALIEN 5–2 (Slut)
• • •
Klockan slår midnatt i presscentret i Santagiulia och vi har just tryckt ner arslet för att börja randa texter.
Begreppet ”Långa dagar” får en ny innerbörd när pucken släpps efter 21.00 på kvällarna.
Men hey, hockeyturneringen vi väntat på i tolv år rullar och det är alldeles underbart.
• • •
Det är lättade svenskar som trampar förbi i Zona Mista Stampa efter slutsignalen.
De beskriver det som en svår match, så genuint olik de matcher de brukar spela, men de ger också italienarna cred.
– Ja, de var bra. Vi behövde gå på hundra hela matchen för att vinna detta. Men det är bara bra, nu vet vi att vi lever, säger Erik Karlsson efter att ha tryckt in en Ettan lös under överläppen.
• • •
Öppningskvällens stjärnor: Kavajen, Montreal-Slaffe, Clara och Tuppen från Lidköping.
• • •
Vad Filip Forsberg och Oliver Ekman-Larsson tycker kan man undra, men vi får vänta på svar för de hastar förbi Mista Stampa-staketet utan att ge några kommentarer.
Tur är kanske det, för husfridens skull.
• • •
Det är en del muttrande om domarna också och visst, de släppte en del flagranta saker – med hakningen på Elvis i förstaperioden som den mest uppseendeväckande. Den italienske backen hade inte haft större framgång i ambitionen att hindra medelpadingen från att göra mål om han så fått använda bockjärn, tvångströja och hänglås.
• • •
Förklaringen till att Italienarna fick värma ensamma i över fem minuter:
– Psykning, flinar Gabriel Landeskog men klargör sedan mer seriöst:
– I NHL värmer vi bara i sexton minuter och vi ville inte bryta våra rutiner. Det var det hela.
• • •
Nä hörrni, nu är det slut i rutan – 20 timmar efter jetlaggen tände lyset i gamla Bofinken.
Exakt när vet jag inte, men på något vis hörs vi under torsdagen också.