Kaninhonan Jill får leva – fler borde få chansen
Animalkind: Forskarsverige, lyssna på folkviljan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 15.30
Kaninen Jill är ett halvår gammal och kommer från ett svenskt universitets djurförsöksverksamhet.
Hon är helt frisk men skulle egentligen ha avlivats efter avslutat försök.
Nu har hon fått ett nytt hem hos en familj.
DEBATT. I dag på Försöksdjurens dag den 24 april uppmärksammas djuren som inte syns. Tyvärr är djurförsök fortfarande omfattande i Sverige och ett krav för att lansera nya läkemedel. Globalt används närmare 200 miljoner djur i försök, i Sverige är antalet runt en kvarts miljon.
Många försöksdjur används inte direkt för forskning utan är avelsdjur eller är med för att kunna jämföra effekt. Utplacering av försöksdjur är vanligt i andra länder men tyvärr sällsynt i Sverige, trots att djurskyddslagen tillåter utplacering.
Det land som gått längst i denna fråga är troligen Nederländerna. Vid universitetet i Utrecht finns en tjänst som sköter omplaceringarna och där har hittills 2 300 djur utplacerats. Även i USA, Frankrike, Finland, Schweiz, Nya Zeeland och Storbritannien är det vanligt att omplacera friska försöksdjur. Enligt EU-direktiv ska försöksdjur utplaceras om det går och hänsyn tas till djurens välbefinnande.
I dag avlivas i stort sett alla försöksdjur i Sverige
Nästan sju av tio svenskar (68 procent) tycker att friska försöksdjur ska utplaceras i stället för att avlivas, enligt färska siffror från undersökningsföretaget Novus (mars 2026). Trots det sker det i ytterst liten skala, på en del anläggningar och av enskilda djurtekniker – men i dag avlivas i stort sett alla försöksdjur i Sverige.
Synen på försöksdjur skiljer sig ofta åt mellan djurskydds/ djurrättsorganisationer och institutioner och företag som använder försöksdjur. Att inte avliva djur i onödan finns det däremot samsyn kring. Enkätundersökningen visar ett starkt stöd för att ge försöksdjur ett nytt hem. Det finns en ovilja mot att friska djur ska avlivas i onödan. Nu har organisationen Animalkind fått sitt första djur att utplacera som en del av projektet ”Livet efter labbet”. Det är kaninhonan Jill, född i oktober 2025, som fått ett gott liv i en familj.
Oavsett om man anser att djurförsök är nödvändiga eller onödiga måste inte djur dö i onödan. Med tillräckliga förberedelser kan ”lämpliga” djur pensioneras hos privatpersoner, i stället för att avlivas långt innan de blivit gamla, ibland till och med innan de hunnit bli vuxna. Vad hindrar att det sker i större skala? Varför kan djuren inte få leva ett helt liv och uppleva något annat än laboratoriemiljö?
Omplaceringar ökar respekten för liv
Jill har fått ett gott liv och äter med god aptit, mest favoritgrönsaken sallad. Men hon saknar kompisar. Forskarsverige, lyssna på folkviljan och se till att fler försöksdjur får goda hem efter sin tid i labbet, när det är möjligt. Vi är många som vill se ett utökat samarbete mellan organisationer och forskningsinstitut – för djurens, personalens och samhällets skull. Omplaceringar engagerar personalen och ökar respekten för liv.
Daniel Rolke, ordförande, djurskyddsorganisationen Animalkind
