Kan tolkas som ett stöd för det pågående kriget

71 undertecknare: Att bjuda in Pahlavi gör oss djupt oroade

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2026-04-16 09.18 | Publicerad 2026-04-11

helskärm

DEBATT. Med anledning av det fullskaliga och folkrättsstridiga kriget i Mellanöstern vill vi, som står bakom detta brev, uttrycka vår djupa oro över att riksdagsgrupper från Sverigedemokraterna (SD) och Kristdemokraterna (KD) har bjudit in Reza Pahlavi att tala i Sveriges riksdag. Han har inte bara förespråkat USA:s och Israels olagliga militära angrepp mot Iran, utan också framträtt som en central röst i detta sammanhang. Denna inbjudan kunde därför tolkas som ett stöd för ett pågående krig, i en tid då Trump hotade att ”döda en hel civilisation”.

Kriget, som efter fem veckor har övergått i en bräcklig vapenvila, inleddes mitt under pågående diplomatiska förhandlingar om landets kärntekniska program och andra långvariga konfliktfrågor. I stället för att ge förhandlingarna en chans har det eskalerande våldet fått företräde.

Konsekvenserna är redan förödande. Civila iranier har dödats i tusentals. Hem, sjukhus, skolor, universitet och annan samhällsbärande infrastruktur har lagts i ruiner. Betydande delar av landets industri har slagits i spillror, med omfattande arbetslöshet och snabbt fördjupad social och ekonomisk sårbarhet samt prekära levnadsvillkor som följd. Uttalanden om att “bomba Iran tillbaka till stenåldern” vittnar om en syn på krigets konsekvenser som saknar respekt för mänskligt liv och internationell rätt. Det är, som så ofta, civilbefolkningen som betalar det högsta priset.

Krigets effekter stannar inte vid Irans gränser. Flera länder i regionen påverkas av ökade humanitära konsekvenser, instabilitet och ett försämrat säkerhetsläge. Samtidigt riskerar omfattande miljöskador att få långsiktiga konsekvenser.

helskärm

Sverige har tidigare haft en lång tradition av att verka för fred, dialog och diplomati. Under 1980-talet spelade landet en viktig roll i arbetet för att medla i kriget mellan Iran och Irak. Denna historia har gett Sverige ett särskilt anseende – både bland iranier och internationellt – som en röst för fredliga lösningar och nedrustning. Att i detta läge ge utrymme åt en aktör som förespråkar krig och våld framför diplomati underminerar denna tradition och förändrar anseendet. Det sänder signaler som står i kontrast till de principer om folkrätt, skydd av civila och konfliktlösning genom dialog som Sverige länge har försvarat.

Samtidigt måste en grundläggande princip slås fast: det iranska folkets rätt att själva forma sin framtid får inte kapas av bomber och yttre maktpolitik. Övergången från den islamiska republikens diktatoriska styre till ett demokratiskt system kommer att ske genom folkens egen kamp – inte som resultatet av militära interventioner från utländska makter. Detta förödande krig har nu lett till att även försvaga och göra det svårare för oppositionella i Iran att höja sina röster emot regimen, som bara senaste veckan avrättat stort antal människor.

I stället för att ge röst och utrymme åt förespråkare för fortsatt krig bör Sverige tydligt verka för nedtrappning, vapenvila och återupptagna förhandlingar. I en tid när världen behöver mer diplomati – inte mindre – måste Sverige stå fast vid sin roll som en kraft för fred. Krig legitimeras inte genom tystnad. Fred byggs inte genom bomber.

Nasim Aghili – konstnär, regissör och dramatiker

Fereshteh Ahmadi – Professor i sociologi, Högskolan i Gävle

Minoo Alinia – Docent i sociologi, Uppsala universitet

Majsa Allelin – docent i socialt arbete, Södertörns högskola

Parvin Ardalan, Författare och kvinnorättaktivist

Zahra Bayati – Filosofi doktor i pedagogik, Göteborgs universitet

Alireza Behtoui – Professor i sociologi, Södertörns högskola

Anders Burman – professor i idéhistoria, Södertörns högskola

Haideh Daragahi, litteraturvetare

Mehrdad Darvishpour – Docent i socialt arbete, Mälardalens universitet

Zahra Darvishpour (Bagherishad), doktorand i genus, Åbo universitet

Lorena Delgado – riksdagsledamot

Birgitta Englin – skådespelerska, regissör

Ali Esbati, f.d. riksdagsledamot (V)

Shora Esmaeilian – Kulturjournalist och författare

Fataneh Farahani – professor i etnologi, Stockholms universitet

Athena Farrokhzad – Författare och poet

Karin K. Flensner – docent i utbildningsvetenskap, Högskolan Väst

Mattias Gardell – professor i jämförande religionsvetenskap, Uppsala universitet

Sabine Gruber – professor i socialt arbete, Mittuniversitetet

Ali Hajighasemi – professor i sociologi, Södertörns högskola

Malin Holgersson – konstnär, kulturproducent

Maria Hopstadius – adjunkt i socialt arbete, Mälardalens universitet

Stefan Jonsson – professor, Linköpings universitet

Angelika Kaffrell-Lindahl – doktorand i socialt arbete, Mittuniversitetet

Masoud Kamali – Professor i sociologi och socialt arbete

Sofie G. Karlsson – Lektor i socialt arbete, Mittuniversitetet

Shahram Khosravi – professor i socialantropologi, Stockholms universitet

Lisa Kings – docent i socialt arbete, Södertörns högskola

Marcus Lauri – Docent i socialt arbete, Mittuniversitetet

Kenneth Lewis – Advokat

Anna Lund – Professor i sociologi, Stockholms universitet

Stefan Lund – Professor i pedagogik, Stockholms universitet

Anna Lundberg – professor i rättssociologi, Lund universitet

Lisbeth Lundahl – senior professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet

Edda Manga – forskningsledare, Mångkulturellt centrum

Azar Mahloujian – författare

Ghani Majidi – lektor, Södertörns högskola

Sara Nilsson Mohammadi – doktorand, Malmö universitet

Ulrika Nilsson – filosofi doktor i historia

Jörgen Nissen – pensionerad senior lektor, Linköpings universitet

Rani Nair – koreograf

Mohsen Nejat – Författare

Anders Neergaard – professor, Linköpings universitet

Karin Norman – professor emerita, Stockholms universitet

Forough L. Nowrouzian – Associate professor, Göteborgs universitet

Erik Olsson – professor emeritus, Stockholms universitet

Sylvia Olsson – lektor i socialt arbete, Mälardalens universitet

Amin Parsa – Docent i rättssociologi, Högskolan i Halmstad

Lisbeth Pipping – författare

Daniel Riazat – riksdagsledamot

Annika Rabo – professor i socialantropologi, Stockholms universitet

René León Rosales – forskare, Mångkulturellt centrum

Arne Ruth – journalist

Mohammad Sanamrad – fil.dr. i systemvetenskap, Kobe University

John Sandberg – adjunkt, Mälardalens universitet

Leandro Schclarek Mulinari – lektor i socialt arbete, Södertörns högskola

Carl-Ulrik Schierup – professor emeritus, REMESO, Linköpings universitet

Mehdi Sedighzadeh – Docent, Södertörns högskola

Hossein Sheiban – docent i historia, Stockholms universitet

Sofia Smolle – fil.dr. i socialt arbete, Mittuniversitetet

Marina Stagh – fil.dr. i arabiska

Nazem Tahvilzadeh – lektor och docent, Södertörns högskola

Håkan Thörn – professor i sociologi, Göteborgs universitet

Susanna Toivanen – professor i sociologi, Mälardalens universitet

Farrah Vesali – forskare, Karolinska Institutet

Cheick Wagué – professor, Södertörns högskola

Minna Elif Wendin – Stödpedagog , dansare och koreograf

Soheyla Yazdanpanah – lektor i genusvetenskap, Södertörns högskola

Naser Zeraati – författare, filmregissör och filmkritiker

Ghodsi Zolfagarbegi – sektionschef, Karolinska Universitetslaboratoriet, ledamot ikommunfullmäktige i Täby (S)

Aleksandra Ålund – professor emerita, REMESO, Linköpings universitet