Ny rapport: Planerade kejsarsnitt blir vanligare
Joanna, 26: ”För mig var det väldigt lätt”
Uppdaterad 2025-10-28 | Publicerad 2025-10-27
Allt fler väljer att föda barn med kejsarsnitt.
Förlossningsrädsla är en orsak.
– Enda sättet jag vill föda på, säger Joanna, 26, som snart ska göra sitt andra kejsarsnitt.
En ny rapport från Graviditetsregistret visar att planerade kejsarsnitt blir vanligare.
Under 2024 uppgick andelen planerade kejsarsnitt i riket till 7,9 procent. Sjukhuset med störst andel var Karolinska universitetssjukhuset i Solna med 14 procent.
Det finns olika anledningar till att man kan bli beviljad ett planerat kejsarsnitt. Medicinska skäl, så som havandeskapsförgiftning, är en orsak. Förlossningsrädsla en annan.
Joanna, 26, är en av dem som fött sitt barn på Karolinska i Solna. Hon födde sin son med planerat kejsarsnitt och säger att det är det enda sättet hon kan tänka sig att föda på.
– Min första graviditet var inte planerad. Det var nog bra för jag har alltid varit väldigt rädd för att föda. Jag kom ganska snabbt fram till att jag ville ha ett kejsarsnitt. Jag läste också på mycket om vilka skador man kan få om man föder vaginalt, säger hon.
”Ökad risk för komplikationer”
Andelen gravida som fått hjälp till följd av förlossningsrädsla har ökat stadigt sedan 2018 då andelen var 8 procent. 2024 var den 14 procent.
Hjälpen som erbjuds är bland annat samtalsstöd med psykolog eller annan vårdpersonal samt besök hos läkare eller barnmorska.
SÖKBAR LISTA: Här är Sveriges bästa förlossningskliniker
I dag sker 20 procent av alla förlossningar med hjälp av planerat eller akut kejsarsnitt. Den utvecklingen är, enligt Graviditetsregistret, inte önskvärd ur ett folkhälsoperspektiv eftersom kejsarsnitt medför ökade risker för både kvinnan och barnet.
– Jämfört med en vaginal förlossning finns risken för ärrbildning, blodpropp, större blödningar och infektioner efter operationen. För varje kejsarsnitt man gör ökar risken för komplikationer vid nästa graviditet, säger Ängla Mantel, förlossningsläkare och docent vid Karolinska institutet.
”En ojämlik vård”
För barnet finns en ökad risk för andningsproblem och behov av intensivvård i nyföddhetsperioden.
Ängla Mantel säger också att man måste ta hänsyn till den enskilda patienten när man beskriver vilka risker som finns.
En av de allvarligaste komplikationerna efter tidigare kejsarsnitt är det som kallas för invasiv placenta. Det är när moderkakan växer in i det gamla ärret.
Förlossningskliniker och vårdpersonal hanterar kvinnors önskemål om kejsarsnitt på olika sätt. Detta är enligt problematiskt då det innebär en etisk problematik eftersom det orsakar ojämlik vård.
Joanna beskriver sig själv som en nojig och orolig person. Rädslan för att något skulle hända med barnet under förlossningen är den största anledningen till att hon valde ett planerat kejsarsnitt.
– Eftersom min syster har en CP-skada så har jag träffat väldigt många med allvarliga CP-skador som uppstått till följd av förlossningsskador. Därför kände jag oro inför en vaginal förlossning, hur kommer det gå för mitt barn? Planerat kejsarsnitt kändes som det mest trygga valet för mig.
”En ryggdunkarklubb”
Det finns en mängd olika grupper på facebook om förlossningar och inte minst om kejsarsnitt. Där kan mammor och blivande mammor dela med sig av erfarenheter och tankar.
Joanna är en av de som sökte sig till en facebook-grupp för att läsa mer om planerade kejsarsnitt.
– Jag var ju öppen för att höra båda sidorna innan min förlossning, jag ville veta både för- och nackdelar. Och jag tror att det kan vara både positivt och negativt med såna grupper. Just eftersom det kan bli lite av en ryggdunkarklubb där många är väldigt för eller emot en viss typ av förlossning, förklarar hon.
Var det lätt eller svårt att få ett beviljat kejsarsnitt?
– För mig var det väldigt lätt. Jag bad min barnmorska om en remiss till en . Sedan följde samtal och besök på förlossningen, men jag visste redan hur jag ville föda, säger hon.
Cirka två veckor efter rundvandringen på förlossningen blev Joanna uppringd och fick beskedet att de beviljat hennes önskan.
Väljer snitt igen
Hon vill även poängtera att hon är medveten om att det kan vara en lång och ångestfylld kamp för kvinnor att få ett kejsarsnitt. Anledningen att Joanna fick det ganska lätt tror hon beror på hennes argument samt att hon var påläst inför besöket.
I dag är Joanna gravid med sitt andra barn och förlossningen är beräknad till början av februari nästa år. Även denna gång vill hon ha ett planerat kejsarsnitt.
– Jag ångrar inte mitt val. Jag är ju gravid igen och jag känner att det enda sättet jag kan föda är genom ett planerat kejsarsnitt.
Charlotte Elvander säger att den ökande andelen kejsarsnitt beror på en kombination av medicinska, organisatoriska och kulturella faktorer.
Hon är medicine doktor och vice ordförande i Svenska barnmorskeförbundet.
Skillnaderna mellan regioner är stora och vården skiljer sig åt beroende på vilken region det är.
– Ju vanligare det blir att genomföra kejsarsnitt på en avdelning, desto mer normaliseras det och följderna kan bli en snöbollseffekt, där snitt förekommer allt oftare, säger Charlotte Elvander.
”Ökad arbetsbelastning”
Hon säger också att det finns en koppling mellan igångsättningar och en ökad andel kejsarsnitt. När förlossningar startas innan kroppen är helt redo krävs mer medicinska åtgärder, förlossningen blir oftare mer komplicerad och slutar med kejsarsnitt.
Igångsatta förlossningar är mer resurskrävande och leder till en ökad arbetsbelastning på förlossningskliniker.
– Vi behöver bli bättre på att inte överbehandla, vi måste behålla det som är normalt normalt. Att prioritera rätt och lägga resurserna där de behövs. Då ökar möjligheten att ge god kvalitet på vården till alla kvinnor som föder, säger Charlotte Elvander.