Folk kommer inte ha råd att ta ut medicin
”Vore det inte bättre om vi dog”
Den första juli höjer Tidöpartierna högkostnadsskyddet på medicin från 2 900 kronor per år och person till 3 800 kronor. Det är en ökning med 900 kronor, som alltså betalas enbart av de som är sjuka.
Det ansvariga partiet i regeringen är Kristdemokraterna, som förr kallade sig borgerlighetens sociala röst.
”Vore det inte bättre för sittande regering om vi som inte är produktiva dog” skrev Pia när Aftonbladets Jonna Sima chattade med läsarna om förslagen i onsdags.
”Vissa av oss har mediciner för att överhuvudtaget kunna leva.. Vad ska vi nu behöva välja bort?! Tydligen så jäkla lätt att slå på oss som redan ligger! Rentav äckligt tycker jag!” skrev Maria.
”Jag för min del kommer inte att ha råd och hämta ut min hjärtmedicin, finns bara inte en möjlighet till det. Har man betalningsanmärkning får man inte dela upp betalningen per månad, så jag måste ut med hela summan på en gång” skrev Anders.
”Lever ensam och nu vet jag inte om jag har råd att hämta ut mina mediciner. Kanske lika bra att gå ut i skogen och lägga sig under en gran” skrev Hans.
På Aftonbladets ledarsida chattar vi i stort sett varje veckodag med läsarna, men engagemanget var enormt. Jonna Sima hann bara svara på en bråkdel av alla inlägg. Men så är också orättvisan hjärtskärande.
Maten blir dyrare och dyrare och i stort sett alla andra kostnader ökar samtidigt som löner och pensioner släpar efter. Har du bara en liten plånbok är du körd. Och precis då gör regeringen mediciner 30 procent dyrare på ett bräde.
Om du redan idag inte har råd med det nödvändiga – vad ska du välja bort?
Många i chatten påpekar också att Elisabeth Svantesson (M) just sänkt skatten för de med högst inkomster med flera miljarder. Så det finns gott om pengar, bara inte för att du ska ha råd med din medicin.
Mat och medicin handlar bokstavligen om liv och död. Man kan inte välja bort att äta eller ta sin hjärtmedicin
För Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna, vars väljare många gånger har det knapert, borde detta vara ett problem. Men de verkar inte bry sig. Att höginkomsttagare har lägre skatt är viktigare än att sjuka får medicin.
– Det är en väldigt stor ökning. De med små marginaler och stora vårdbehov kommer att drabbas väldigt hårt, säger Lena Hallengren, tidigare socialminister och nu gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen.
Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer Socialdemokraterna att rösta nej till förslaget. Men det räcker inte för att stoppa regeringen.
– Jag tror inte att folk riktigt förstår konsekvenserna. Många kommer inte att ha råd att hämta ut sin medicin. För den som inte har varit sjuk själv tror jag det är svårt att förstå hur utsatt man är, säger Lena Hallengren.
Även Socialdemokraterna vill spara på kostnaderna för läkemedel, som har ökat dramatiskt på senare år. Det har då handlat om att pressa industrin och få ner priserna, exempelvis genom att handla upp medicin gemensamt i EU.
Den retoriska striden blir därför ganska intressant, Moderaterna säger att partierna har samma politik. Det är väl mest en lek med ord. Skillnaden mellan att trycka ner läkemedelsjättarnas marginaler eller öka kostnaden för sjuka är trots allt ganska stor.
– För oss har det aldrig varit aktuellt att höja högkostnadsskyddet på det här sättet, säger Lena Hallengren.
I den kommande vårbudgeten så säger Socialdemokraterna nej till försämrat högkostnadsskydd. De avsätter 540 miljoner till detta.
Men det finns även en grundläggande ideologisk konflikt här, en röd tråd som går genom fler politiska områden, nämligen frågan om vem som ska betala.
Under pandemin, då Lena Hallengren var socialminister, öppnade staten plånboken. Med stora stöd höll man hushåll och företag under armarna genom krisen. Man bar bördorna gemensamt.
Men sedan valet 2022 då Tidölaget vann är det slut med det. Nu vältras kostnaden för kostnadskrisen direkt över på vanliga människor.
Istället för att pressa matjättarna – eller läkemedelsföretagen – så låter man vanligt folk stå för kostnaden. När statens plånbok öppnas är det för att sänka skatten vilket främst gynnar rika.
En annan politik hade naturligtvis varit att pressa företagen att minska sina marginaler, effektivisera och öka sin produktivitet genom att skärpa konkurrensen.
Det är inte omöjligt, men Tidöpartierna har istället valt att vanligt folk ska pressa sina marginaler. Ett exempel som sticker i ögonen för många är att matjätten Axfood i veckan beslutade att dela ut 1,9 miljarder till aktieägarna. Detta samtidigt som de vägrar höja personalens löner eller sänka matpriserna.
Att vi accepterar detta är ett politiskt val, ingen naturlag.
Både mat och medicin handlar bokstavligen om liv och död. Man kan inte välja bort att äta eller ta sin hjärtmedicin.
Remissinstanserna har genomgående varit kritiska. Om folk slutar ta sina mediciner, hur påverkar det vården? Hur stor är risken att människor faktiskt dör? Och vad blir kostnaden för samhället?
Det är ingen som egentligen vet.
Men svaret är ganska givet. Om samhället tvingar en ensam mamma att välja mellan mat och kläder till sina barn eller mediciner till sig själv, så är sannolikheten nog ganska stor att barnen får gå först. Det är så det brukar bli.
Eller om en pensionär måste välja mellan middag eller att gå till apoteket.
Det säger sig själv att konsekvenserna kan bli förödande. Men det är exakt vad detta handlar om.
Och nu börjar priserna stiga igen. Matpriserna har ökat rejält sedan årsskiftet, ofta på basvaror. Och snart kanske även räntorna kommer att höjas. Samtidigt är arbetslösheten rekordhög och tillväxten i ekonomin i EU:s bottenliga.
Tidöpartierna kunde nästan inte ha valt ett sämre tillfälle att höja kostnaden för mediciner, ens om de försökt.
”Bedrövligt . Höjda matpriser. Elen dyrare. Och pricken över i - högre kostnader för medicin. Hoppas oxfilén smakar. För er höginkomsttagare” skrev Pernilla i vår chatt i onsdags.