Din räntesmäll är bankens stora lycka
Ytterligare 30 miljarder från dig till ägarna
Att det är dåliga tider har nog inte undgått någon. Många vänder på slantarna för att det ska gå ihop.
De började för fem år sedan. Då slog pandemin hårt mot hälsa och ekonomi. Därefter har inflationsbekämpning följt i spåren av kriget i Ukraina. Lågkonjunktur råder.
Vi har en skyhög arbetslöshet på 8,5 procent. Ungefär var fjärde ung på arbetsmarknaden står utan jobb. I fjol uppmättes ett nytt mörkt rekord med konkurser på hela 10 141 aktiebolag. Sveriges tillväxt är exceptionellt låg i europeisk jämförelse.
När inflationen var hög accepterade arbetstagarna Bolånen steg snabbt. De allra flesta har gjort stora uppoffringar.
767 miljarder i vinst
Men det finns ett tydligt undantag: Sveriges storbanker.
Under krisåren har de gjort hela 769 miljarder i vinst, enligt Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka.
Dina motgångar har varit bankernas stora lycka.
En viktig förklaring till att rekordvinsterna varit möjliga trots att resten av Sverige kämpar beror nämligen på räntorna. Bankerna tar en högre ränta för bolån än vad de ger tillbaka på pengar du har på sparkontot. På så sätt har det så kallade räntenettot svällt.
I veckan var Handelsbanken sist ut av storbankerna med att rapportera sitt bokslut för 2024. Det gick bättre än väntat. Likt flera andra banker ökar de utdelningen till sina ägare. Nästan 30 miljarder kronor blir det. Vd:n Michael Green var nöjd.
För två veckor sedan beslutade också Swedbank om en utdelning på 24 miljarder.
I klarspråk är detta en överföring av pengar från pressade kunder till dem som innehar aktier. Gladast blir storägarna på toppen.
Svantesson agerar inte
Anledningen till att bankerna kan agera på det här sättet är att konkurrensen på räntemarknaden inte fungerar. Finansminister Elisabeth Svantesson vet detta. Hon kallar situationen ”provocerande”. Ändå agerar hon inte.
Regeringen kan använda sig av statliga SBAB. Med sänkta avkastningskrav skulle banken kunna öka konkurrensen. Ett annat verktyg är att förenkla reglerna för bankbyten. Eller att öka transparensen kring hur villkoren för räntorna faktiskt ser ut.
Det minsta man kan kräva är en skatt på bankernas räntenetto. Intäkterna till staten skulle kunna användas till att minska arbetslösheten. Exempelvis genom satsningar på arbetsmarknadsutbildningar. Eller till investeringsstöd för att få igång byggsektorn. Eller till att stärka barnbidraget i en tid då så många har det tufft.
Det enda rimliga i det här läget vore att fördela de vinster som bankerna gjort på folkets räntor så att de gynnar ekonomin och Sverige som helhet. Men i stort sett ingenting med regeringens ekonomiska politik är rimligt för tillfället.
