Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Det går 95 barnskötare på en sketen liten vd

I Kristerssons Sverige är direktörerna gladast

Under Ulf Kristerssons tid som statsminister har klyftorna i Sverige ökat.

För de allra flesta svenskar har de senaste åren varit brutala. Efter pandemin hoppades många på att få uppleva det glada 2020-talet. Istället för en ”belle epoqe” har vi fått se Ryssland invadera ett oskyldigt grannland. Ukrainakriget blev en energikris som har utvecklats till en långvarig och global lågkonjunktur.

Svenskarnas löner äts upp av höjda matpriser, räntor och hyror. Arbetslösheten är den högsta sedan 1990-talskrisen.

Men de ekonomiska problemen har inte drabbat alla i samhället.

Förstärkt klyftorna

LO:s årliga rapport om inkomstskillnader, "Makteliten – i raketfart från verkligheten", visar att näringslivets direktörer istället har dragit ifrån rejält.

Det har inte alltid sett ut så här i Sverige. Inkomstskillnaderna var som minst på 1980-talet men har ökat stadigt sedan dess. Pandemiåren och den efterföljande lågkonjunkturen har förstärkt klyftorna ytterligare.

Den mest extrema utvecklingen syns bland vd:ar för de 50 största svenska företagen. Deras genomsnittliga inkomst motsvarade år 2023 hela 71,1 industriarbetarlöner, vilket är en historiskt hög nivå.

95 barnskötarlöner

Gapet mellan storbolagsdirektörer och industriarbetare vidgades med över tio industriarbetarlöner mellan åren 2019 och 2023​. Industriarbetare är ändå en välavlönad grupp i arbetarkollektivet.

Tittar man på ett kvinnodominerat yrke som barnskötare är skillnaden större än så. Då krävs 95 barnskötarlöner för att nå upp till en genomsnittlig direktörslön.

Att klyftorna vuxit i spåren av krisen är ingen naturlag utan en konsekvens av politiska beslut. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har sagt att det måste löna sig att tjäna 125 000 kronor i månaden. Med sina budgetar har hon med kirurgisk precision sett till att de som tjänar mest också fått störst skattesänkningar.

Skadar tillväxten

Enligt rapportförfattarna bakom ”Makteliten” kan de ökande inkomstklyftorna inte bara skada sammanhållningen i Sverige, utan också tillväxten. När breda grupper får mindre köpkraft minskar konsumtionen och gör återhämtningen från lågkonjunkturen långsammare​.

För att minska klyftorna skulle regeringen behöva höja skatterna på höga inkomster och kapitalinkomster. Större investeringar i skola, vård och omsorg kan bidra till att utjämna ekonomiska skillnader genom att säkerställa likvärdiga möjligheter för alla​.

Någon sådan politik är inte att vänta från Ulf Kristerssons mörkblåa regering. Där stannar tankar om rättvisa och jämlikhet vid fina ord. I nästa års upplaga av ”Makteliten” lär klyftorna ha vidgats ännu mer.

Är det rimligt att maktelitens inkomster har ökat markant i relation till industriarbetarlöner?

Chatta med Jonna Sima om ledartexten klockan 09:00.

Du kan skicka in dina frågor och synpunkter redan nu!

  • Tack för idag! Uppskattar att ni är många som vill diskutera de ökade klyftorna. Visar att det finns ett starkt engagemang i frågan.

    Ha det fint till nästa gång, Jonna

  • Det finns ju ingen sammanhållning i samhället så hur kan den skadas? Sen är alla politiker likadana - socialdemokrater kommer med besparingar som drabbar de fattigaste likaså. Dålig politik. Dålig. Var är de riktiga kommunister? Ja, även de har för svårt att organisera sig i samhället där det finns ingen sammanhållning. Därför växer individuell kriminalitet.

    Sofia

    Jag vet inte om det finns så många kommuniser längre. Skulle kanske vara i Göteborg då. :) Men du tar upp en aspekt som författarna till LO:s rapport Makteliten skriver, nämligen vikten av starka fackföreningar och kollektivavtal för att säkerställa en mer rättvis lönefördelning. Historiskt har ökad facklig styrka bidragit till mindre inkomstskillnader​.

    Så det kanske får bli slutorden för den här chatten! Gå med i facket om du inte är det redan.

    Jonna Sima
    13 feb 2025
  • Hej,Inkomst skillnaderna blir större i större i i Sverige,det man inte pratar så mycket om är att dom med lägre inkomster förlorar mera än man får med sänkta skatter typ inflation,högre avg på sjukvård mediciner mat,sämre A kassa o sämre sjukersättning som blir med dagen regeringsunderlag.

    Annelie

    Nej, den gruppen med sjuka och arbetslösa har det overkligt tufft just nu. Tyvärr är de också de röstsvagaste i samhället och hörs därför alldeles för lite i debatten. Men vi på Aftonbladets ledarsida lyfter ofta dessa ämnen.

    Jonna Sima
    13 feb 2025
  • Väljarna har röstat fram detta styre. Man undrar om Tidöpartierna har en medveten strategi att strypa syret för den breda massan så att dem bara har energi och tid till att försöka hålla näsan över vattenytan? Att kuva massorna verkar vara Tidöpartiernas strategi, eller är det bara deras klassiska högerpolitik som vanligt?

    jenni

    Det var en intressant konspirationsteori. ;) Skämt åtsido så tror jag inte det är så utstuderat, men i verkligheten blir det exakt så som du säger. Att den sittande regeringen också slaktat just folkbildningen i Sverige visar med all tydlighet att de tycker att människor inte ska utbilda sig.

    En bildad befolkning är givetvis farligare än en som bara måste kämpa för sin överlevnad varje dag.

    Jonna Sima
    13 feb 2025
  • Hej Jonna,

    Visst är det galet att VDn på Afonbladet tjänar som 20 barnskötare gör.

    Lasse

    Ja, det är galet men så ser hela samhället och det kapitalistiska systemet ut.

    Jonna Sima
    13 feb 2025
Jomshofs avhopp kan leda till ett maktskifte
Jomshofs avhopp kan leda till ett maktskifte
26:33