Nu har EU faktiskt skämt ut sig rejält
Omröstningen blev ett fiasko
För mindre än en vecka sedan visade sig Europaparlamentet totalt odugligt. Parlamentet ingår i en evig maktkamp med EU-kommissionen. När ledamöterna vann rätten att förhöra och sedan godkänna eller underkänna kandidaterna till EU-kommissionen var det en otrolig vinst.
Efter förra EU-valet utnyttjades möjligheten till max. De kommissionärskandidater som inte höll måttet byttes ut. Folket fick god valuta för sina röster, kan man säga.
Den här gången blev utfrågningarna och de efterföljande förhandlingarna ett riktigt fiasko. Alla kandidater godkändes. Även de som gjort objektivt dåligt ifrån sig – bland dem Sveriges Jessika Roswall (M) – räddades med hjälp av politisk kohandel.
Fokus i förhandlingarna låg på nationella angelägenheter, snarare än unionens bästa. Det bråkades om översvämningar i Spanien. Kommissionens tyska ordförande Ursula von der Leyen lovade skamlöst att fokusera på bilindustrin, som av en händelse strax innan nyvalet i hemlandet.
EU har kommit av sig på sistone. Unionen har nog aldrig behövts så mycket som nu. En liten svacka kan få stora konsekvenser.
Under pandemin var EU på topp, trots krisen. Medlemsländerna höll ihop trots extrema påfrestningar, upphandlade vaccin gemensamt och lånade gemensamt för att sparka i gång ekonomin.
Nu står man inför ett par kaotiska år med Donald Trump som amerikansk president. EU kommer behöva hantera tullar och en totalt oförutsägbar internationell spelplan. Trots det har man inte lyckats staka ut en tydlig riktning eller förberett ett svar på förändringen. Ursula von der Leyen nämnde inte ens Trumps valvinst i sitt tal efter att kommissionärerna godkänts.
Vladimir Putin verkar inte backa, snarare har hotet mot EU ökat. Unionen är inte överens om hur försvarssamarbetet ska se ut de kommande åren. Europa kommer behöva klara sig själva i högre grad efter att Trump tillträtt. Ändå är det oklart om eller hur EU kan komplettera Nato.
Den globala uppvärmningen blir allt svårare att hantera. Rika länder är obegripligt ovilliga att investera i klimatåtgärder i de delar av världen där de skulle göra störst nytta. Även inom EU har arbetet kommit av sig.
För ett par år sedan var EU en rimlig röst i en galen värld. Vi kunde vara stolta över världens bästa system för utsläppshandel och stödet till Ukraina. Då var Ungern och Polens auktoritära regeringar EU:s stora huvudbry. Nu har problemen bara vuxit.
På ett sätt är det begripligt att man vill få EU-kommissionärerna på plats så fort som möjligt när världen skakar. Europaparlamentet godkände dem i alla fall. Nu får vi se om de gör någon nytta.