Rafael Edholms film är roligare i teorin
Åldrande manliga modeller bildar mansband i ”A-Men to that”
Publicerad 2026-01-29
A-Men to that
Regi Rafael Edholm, med Rafael Edholm, Marcus Schenkenberg, Knut Berggren, Anna Sahlin.
FILMRECENSION. Det är lätt att gilla tanken på Rafael Edholms projekt om tre bedagade manliga modeller som bildar ett mansband.
Men det är svårare att bli förförd av den faktiskt filmen, som har ett bjussigt humör men inte riktigt håller måttet.
FEJKDOKUMENTÄR. Att det kan vara väldigt roligt med pojkband av den lite mognare och mer bedagade modellen vet vi sedan tv-serien ”Boy Machine” sändes i TV4 2015, med Peter Magnusson, Jonas Karlsson, Henrik Dorsin och David Wiberg, och sedan Björn Gustafssons supergrupp Björnzone bildades till finalen av Melodifestivalen 2024.
Och nu spinner Rafael Edholm vidare på det konceptet, med mindre lyckat resultat, i den sympatiska men bara fläckvis roliga ”A-Men to that”. En lågbudgetrulle i fejkdokumentär stil i vilken han, Marcus Schenkenberg och Knut Berggren spelar förhöjda varianter av sig själva, som åldrande manliga modeller på dekis som i ett försök att hålla sig relevanta bestämmer sig för att bilda mansbandet A-Men.
Uppenbart dåligt beslut
Edholm är den som är initiativtagare till projektet, och den som fattar det uppenbart dåliga beslutet att alla ska prata engelska i dokumentären för att ge den en internationell touch. Och efter att han har fått Schenkenberg och Berggren på kroken, och de tre har gått på en del förnedrande möten hos producenter och låtskrivare och engagerat Anna Sahlin som en röstcoach som snart också blir deras manager, börjar bandets resa. Som först går till ett mansläger i skogarna, och sedan vidare till Tallinn och Miami där diverse pinsamma situationer väntar.
Det finns små satiriska frön här, om allt prat om manlighetens kris, om att åldras och om att leva på gamla meriter. Edholms medverkan i musikvideon till George Michaels ”Freedom” är ett återkommande ämne, Schenkenberg drömmer sig tillbaka till sin tid med Pamela Anderson, och självdistans har uppenbarligen varit ett ledord i produktionen.
Svängig musik av Elofsson
Kända ansikten som Mikkey Dee, Kleerup och Peter Swartling flimrar förbi, och Cheiron-profilen Jörgen Elofsson har bidragit med svängig musik.
Men mycket känns hopslängt, ingenting riktigt genomarbetat eller färdigt, och det är betydligt lättare att uppskatta tanken och de bjussiga humören än det faktiska resultatet.
Visas på bio.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky, Threads och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.