Repliken om napalm gjorde Duvall odödlig
Största rollerna kom på 1970-talet
Publicerad 2026-02-16
Han var mannen som älskade doften av napalm i gryningen.
En berömd filmreplik som för evigt kom att förknippas med Robert Duvall.
Nu är den Oscarvinnande Hollywoodstjärnan död.
När Aftonbladets Jannike Åhlund träffade honom för en intervju i Sydney 1984 stönade han när repliken ur ”Apocalypse now” (1979) kom på tal.
– Ibland undrar jag om jag inte är mer ihågkommen för den där repliken än för alla mina andra roller sammanlagt, sa han då.
Kanske är det så även nu. Det blev en ikonisk scen i filmen, där en barbröstad Robert Duvall stod i ett rökfyllt Vietnam-landskap, med helikoptrar i bakgrunden. Men karriären kom att fyllas av många andra minnesvärda roller, som ”Gudfadern”-filmerna där han var familjen Corleones rådgivare, och ”På nåd och onåd” (1983), där han spelade en alkoholiserad countrysångare så väl att han tilldelades en Oscar.
Insats i Koreakriget
Duvall föddes in i en militärfamilj i San Diego, Kalifornien, son till en man som så småningom blev konteramiral. Kanske typiskt då att han själv gick med i militären, kanske ett fadersuppror att det blev armén i stället för flottan. Efter en insats i Koreakriget hamnade Duvall i New York i en skådespelarklass tillsammans med andra blivande filmstjärnor, som Gene Hackman, Dustin Hoffman och ”Gudfadern”-kollegan James Caan.
Efter några års teaterinsatser tog han steget över till Hollywood. Första filmen blev en riktig klassiker – ”Skuggor över Södern” (1962) där han spelade enslingen som kvarterets ungar tycker är så läskig att de fantiserar ihop alla möjliga historier om honom. De större rollerna kom på 1970-talet, i filmer som ”MASH”, ”Avlyssningen”, ”Network” och ”Örnen har landat”. Han var inte hårfager som Robert Redford, snarare tvärtom, med plirande ögon som passade lika bra för timida roller som obehagliga skurkar.
I mitten på 1980-talet siktade han in sig på att spela Oskar Schindler för Steven Spielberg.
– Spielberg är skyldig mig en huvudroll, sa han till Aftonbladet under Sydney-intervjun och menade att han egentligen skulle ha gjort huvudrollen i ”Hajen”. Men även Schindler gled ur Duvalls fingrar när Spielberg valde att vänta i tio år med sitt projekt.
Inte för att Robert Duvalls stjärna dalade under 80-talet. Två av hans mest minnesvärda roller var som polis mot Sean Penn i ”Colors” (1988) och som cowboy i miniserien ”Den långa färden” (1989), som blev en av hans favoritroller.
När det blev prat om ”Gudfadern III” (1990) tackade han dock nej.
– Den gjordes bara för pengarnas skull. Säger Francis Ford Coppola och Al Pacino något annat är det bara skitsnack. När jag inte fick anständigt betalt var jag inte intresserad, sa han i en intervju med Aftonbladets Jan-Olov Andersson 1998.
Betalade själv för ”Aposteln”
Han var mentor åt Tom Cruise i racingfilmen ”Days of thunder” (1990), jagade en urspårad Michael Douglas i ”Falling down” (1993) och spelade astronaut i ”Deep impact” (1998). En film han kände extra för var ”Aposteln” (1997), som han även skrev och regisserade. Och betalade för, när Hollywood gav honom kalla handen.
Det blev inga barn för Robert Duvall. ”Jag skjuter nog lösa skott”, sa han till magasinet Details och med tanke på att det blev fyra barnlösa äktenskap låg det kanske något i teorin.
Sista rollen blev i Netflix-thrillern ”The pale blue eye” (2022) med Christian Bale. Robert Duvall blev 95 år.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky, Threads och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.