Generös och modern retroshow med Raye
Uppdaterad 2026-02-09 | Publicerad 2026-02-08
KONSERT Raye slår sällsynt brett och träffar imponerande ofta rätt.
Låtarna är kanske inte alltid odödliga men lyskraften från den unga stjärnan och hennes lyxiga show kompenserar för det mesta.
Raye
Plats: Avicii Arena, Stockholm. Publik: 14 200 (utsålt). Längd: 130 minuter. Bäst: Stark final på första akten med tre tämligen omtumlande ballader. Sämst: Låtarna räcker ännu inte riktigt för en hel show.
I dagens popvärld skjuter karriärer ofta iväg så snabbt att artister hamnar på arenascener efter bara ett album.
Raye släppte sin debut ”My 21st century blues” 2023 och presenterade sig ordentligt för svensk publik på Rosendal Garden Party i Stockholm året därpå, men det här Globen-giget är hennes första stora headlinespelning i Sverige.
Därmed inte sagt att 28-åringen från London på något vis är en gröngöling. Rachel Agatha Keen skrev, spelade in och producerade själv sin debut-ep redan som 17-åring och har sedan dess förutom egna listtoppande hits, flera Brit Awards-vinster och Grammy-nomineringar även skrivit låtar för artister som Beyoncé, Charli XCX och John Legend och släppt singlar ihop med namn som Mark Ronson och 070 Shake. Med mera.
Ambitioner är således det sista som saknas, och på en fullsatt Avicii Arena blir det ganska snabbt tydligt varför det har gått så bra.
Raye växte upp med jazz och klassisk soul, vilket inte bara utgör något slags grundsten i musiken. Hon slår även in sin show i en visuell förpackning som leder tankarna till 50- och 60-talen.
Bakom en röd sammetsridå döljer sig ett stort välekiperat band med både blås- och stråksektion. Stjärnan själv och hennes två körsångerskor glider runt på scen i rödglittriga långklänningar.
Den glamorösa retrodoften knyter ihop Raye med Amy Winehouse, Adele och andra traditionsvårdande stjärnor och gör henne relaterbar för en äldre publik. Samtidigt levererar hon något som känns nytt och fräscht för de unga fans som dominerar i kväll och kanske främst har hittat till den moderna danspop- och r’n’b-artist som Raye också är.
Hon känns imponerande hemtam i flera världar och syr ihop dem med en sömlös elegans och filterlöshet som är väldigt svår att inte drabbas av.
I ett av sina många mellansnack avslöjar hon att hon blivit rejält förkyld men lovar att göra sitt allra bästa. Hon ber publiken om hjälp att nå de högsta tonerna i hiten ”Oscar winning tears” och börjar nästan gråta när de gemensamt lyckas.
Kemin med fansen har förmodligen en hel del att göra med att Raye sin ålder till trots redan har gott om dyrköpta erfarenheter att sjunga om. Texterna bangar inte för ämnen som ätstörningar och drogmissbruk.
Hon vågar dessutom lita så mycket på sin publik att hon döper turnén till ”This tour may contain new music” och spelar en rad outgivna låtar från albumet ”This music may contain hope” som kommer i mars.
Två av dem blir rentav delar av kvällens starkaste moment: ”Nightingale Lane” är en bluesigt maffig heartbreaksång om en London-gata kantad av smärtsamma minnen. ”I know you’re hurting” är en powerballad, eller kanske snarare empowermentballad, om att aldrig ge upp.
Mellan dem skjuter Raye in den förkrossande ”Ice cream man”, om de outplånliga övergrepp som en musikproducent utsatte henne för.
Samtidigt vet hon så klart vikten av att blanda smärtan med fest och eskapism. ”Beware the south London lover boy” är kul upptempostomp och större delen av andra akten förvandlas Globen till ett disco med lasershow och gospelhousig storbandsstudsande eufori. I ”Joy”, ännu en osläppt låt, får hon sällskap av sina lillasystrar tillika turnéns uppvärmare Amma och Absolutely, och det är tämligen avväpnande kul det också.
Det går dock inte att komma runt att två album, några singlar och en cover på Frank Sinatra-bekanta nattklubbsdängan ”Fly me to the moon” trots allt blir ett lite tunt underlag för en en drygt två timmar lång arenashow. Och hur hjärtlig Raye än är i sitt mellansnack babblar hon kanske emellanåt bort en del av tempot i föreställningen.
Men det är förmodligen bara en tidsfråga innan katalogen matchar stjärnglansen. För sådan har den här artisten slösaktigt gott om.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik