Lina, 14: ”Fel att politiker skyller skjutningar på musik”
Publicerad 2025-06-14
Yasins inställda spelning i Umeå har väckt en gammal debatt till liv – den om gangsterrap.
Men det är fel att politiker skyller skjutningarna på musik, säger Lina Masberg, 14.
– Jag skjuter inte någon bara för att jag hör det i en låt.
Det är Järvaveckans andra dag. I går jagade regnet bort besökarna. I dag skiner solen, men vinden sliter hårt i den svenska flaggan ovanför Spånga IP. Vid en av scenerna håller 8:or och 9:or från Norsborg, Skarpnäck och Husby på att förbereda sig. De ska snart debattera mot varandra. Ämnen som ”alla har samma möjligheter” och ”svensk hiphop” finns bland dem som eleverna har förberett sig på.
– Jag lyssnar på svensk hiphop, men jag vågar knappt säga att Yasin är en favorit, det är ju problematiskt just nu, säger Lina Masberg, 14, strax innan hon ska upp på scen.
– Han har ju varit kriminell. Men jag gillar hans flow och hur han pratar om hur samhället fungerar och hur kvinnor behandlas. Jag känner igen mig i hans texter, fortsätter hon.
”Skulle åkt dit”
Lina Masberg var en av många fans som såg fram emot Yasins spelning på Brännbollsyran i Umeå. Den som redan när han bokades fick debattörer att rasa och som gjorde att kommunen drog tillbaka sitt ekonomiska stöd till festivalen. Konserten ställdes till slut in på grund av hotbilden mot artisten.
– Jag skulle ha åkt dit. Det var synd att det blev inställt, men det hade varit värre om det blivit en skjutning, säger hon.
Yasin har inte bara fyra album och miljontals streamningar i bagaget. Han är också dömd till tio månaders fängelse för förberedelse till människorov mot rapparen Einár. I slutet av 2021 släpptes Yasin ur fängelset. Han säger att han lämnat kriminaliteten bakom sig.
”Jag kommer inte skjuta någon”
Själv tycker Lina Masberg att Yasins musik blev bättre efter att han suttit i fängelse. Men hon kan förstå att folk reagerar på att en artist har ett sådant förflutet.
– Men jag kommer ju inte att skjuta någon bara för att en rappare sjunger om det. Men visst, någon som kanske redan har problem kanske hajpas av det. Men det är fel att politiker skyller skjutningarna på musik, säger Lina Masberg.
Åkesson vill förbjuda
Diskussionen om gangsterrap är som ett sådant där tivolispel där man ska banka ned grejer som hela tiden ploppar upp igen.
För trots att hiphop är den största musikgenren bland ungdomar i dag finns det en del politiker som ser rött när man nämner ordet ”gangsterrap”. SD:s partiledare Jimmie Åkesson har gått så långt att han vill förbjuda public service från att spela genren.
På torsdagen är det Vänsterpartiets och Centerpartiets dag här på Järvaveckan.
Partiledarna håller tal. Anna-Karin Hatt (C) säger att hon älskar Sverige. Nooshi Dadgostar (V) pratar om statsministerns lön.
Vill inte prata om gangsterrap
Ingen av dem vill prata om gangsterrap eller hiphop. I stället har Centerpartiet skickat fram sin rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeberg. Hon står vid partiets tält. Partisterna har gröna kepsar med ordet ”hatt” på.
– De här skjutningarna och sprängningarna och gängkriminaliteten är ju fruktansvärt och det behöver stoppas med alla medel, säger Ulrika Liljeberg medan vinden sliter i hennes hår.
– Men jag tror inte att vi ska vara inne som politiker och bestämma spellistor i P3. Jag tror inte att en hiphoplåt gör någon till kriminell, fortsätter hon.
”Glorifiera svennelivet”
Men, tillägger Ulrika Liljeberg, man ska inte förneka att texterna ibland glorifierar en kriminell livsstil och att det i förlängningen kan locka ungdomar till kriminalitet.
– Då måste vi glorifiera svennelivet i stället och inte lämna spelplanen fri, säger Ulrika Liljeberg.
Vänsterpartiet låter i stället sin kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki svara på frågorna över telefon från riksdagen. Hon är inne på samma linje.
– Politiker ska inte vara domare när det gäller musik. Kulturen måste få vara fri, säger Vasiliki Tsouplaki.
”Förknippas med förorter”
Hon menar att diskussionen om gangsterrap och kopplingar till kriminalitet är en symboldiskussion.
– Det är en förenklad retorik om väldigt komplexa frågor. Vi har väldigt stora ekonomiska skillnader och ojämlikhet i vårt land där många barn växer upp i fattigdom som gör att man blir ett lätt offer för gängkriminella, säger Vasiliki Tsouplaki.
Hon poängterar att det finns väldigt många människor som lyssnar på musik med problematiska texter i olika genrer, utan att få sin musiksmak ifrågasatt på samma sätt.
– Jag tänker att det hänger ihop med att man förknippar hiphop med förorter. Man förknippar förorten med kriminalitet. Att det är den typen av logik. Det är väldigt sorgligt. Hiphopen är jätteviktig för väldigt många unga. Man får passa sig för att svartmåla en hel kulturyttring, säger Vasiliki Tsouplaki.
Skulle Yasin få spela på ett evenemang som Vänsterpartiet arrangerade då?
– Det har jag faktiskt ingen uppfattning om. Vi har inte den typen av diskussion kring enskilda artister som jag är inblandad i, säger Vasiliki Tsouplaki.
”Dansband är vår stil”
Tillbaka i blåsten vid Centerpartiets tält får Ulrika Liljeberg samma fråga. Hennes svar blir kort.
– Nej.
Varför inte?
– Vi har ju dansband som vår musikstil, säger Ulrika Liljeberg och skrattar.
När du säger det, hur tänker du att ni ska locka ungdomar till ert parti?
– Det vi vill göra, det är ju att glorifiera svennelivet, i Dalarna där jag kommer ifrån... säger hon och börjar om:
– Skämt åsido. Jag tror att man måste se problemet. Vi pratar ju inte problemet om en låt, vi pratar ju om att unga dras in i kriminalitet. Vi har en skarp situation i Sverige där barn på uppdrag av andra barn mördar barn. Det är otroligt allvarligt, säger Ulrika Liljeberg, innan hon försvinner bort i vimlet.
Bättre förr
Buju Anton, 39, och Mario Perez Amigo, 39, är på väg mot foodtrucksen. De jobbar för den ideella föreningen The Source som vill stödja ungdomar. Här på Järvaveckan kan ungdomar testa på allt från klassisk till elektronisk musik i deras tält. Och så klart – att rappa.
– Problemet med svensk hiphop i dag är att den är så dålig. Alla bara rappar om våld, säger Buju Anton.
– Alla låter likadant och kopierar varandra, på vår tid fick man stryk om man gjorde så, fyller Mario Perez Amigo i.
De har själva hållit på med hiphop sedan tonåren.
– Vi hade mentorer som visade oss, som lärde oss om vad hiphopkulturen är. Den nya generationen har inte haft det, säger Mario Perez Amigo.
Vikande trend
De menar att gangsterraptrenden kan vara på väg att försvinna. En del ungdomar vill inte rappa om skjutningar och kriminalitet, det speglar inte deras liv.
– ”Jag vill inte att folk ska tro att jag är sån”, säger de. Vi uppmuntrar dem att rappa om andra saker, om känslor, relationer eller kanske en fin tröja, säger Buju Anton.
De äldre hiphoparna tycker att man måste skilja på hiphop och gangsterrap.
– Artister har ju en form av ansvar. Man ska inte glorifiera kriminalitet. Om någon är wanted av polisen kan man så klart inte ha en spelning, säger Buju Anton.
Polisen: ”Missat poängen med rap”
Polisen är också på plats på Järvaveckan. Förutom att vakta partiledare och upprätthålla den allmänna ordningen har de ett tält där besökare kan testa skyddsvästar eller se hur en kriminaltekniker jobbar.
Rissa Seidou är områdespolis i Järva. Hon lyssnar inte på svensk hiphop men har sin bild klar för sig.
Den är för dålig.
– Många svenska rappare har missat poängen med vad rap är. Rap kommer från svarta människor i USA. Det handlade om en kamp för ett bättre liv. Här i Sverige gick utvecklingen för snabbt, ungarna började glorifiera våldet och ha texter som förnedrade tjejer, säger hon.
”Förvärrar våldsspiralen”
De senaste åren har en del gangsterrappares kopplingar till kriminalitet varit tydlig. Några är tydliga marknadsförare av specifika gäng. I rättegångar används låttexter som bevis. Och så vidare.
Det är det som får Rissa Seidou att dissa den svenska gangsterrapen.
– De sjunger bara för att provocera och reta varandra. Det gör våldsspiralen värre. Om de hade rappat om andra saker, som hur integrationen misslyckats eller uppmuntrat ungdomar att gå till skolan, ja då hade det varit bra, säger Rissa Seidou.
Så ska en artist som har gängkriminella kompisar få uppträda?
– Nej. Det måste kännas någonstans om du någon gång varit en del av ett gäng. Så klart om någon har avtjänat sitt straff så ska man förlåta den. Men om du fortfarande har kompisar som är kriminella då får du visa att du tar avstånd. Ge råd till folk om hur man lämnar kriminalitet – då kan du få stå på scen, säger Rissa Seidou.
Men är det polisens uppgift att bestämma vilken musik som ska få spelas?
– Nej, det är inte vårt uppdrag. Justitiedepartementet bestämmer vad vi ska göra och vilka brott vi ska prioritera. Och när det kommer till konserter är det arrangörernas ansvar. Att Yasins spelning ställdes in var helt rätt, liv går före nöje, säger Rissa Seidou.
”Inte rättvist”
Raya Ateke, 12, och hennes kompisar står och pratar med några militärer bland de många tälten. Hon tycker inte att polisen ska bestämma vilken musik som är okej.
– Jag tycker inte att det är rättvist. Det finns många som relaterar till det som de sjunger om, säger Raya Ateke, 12, som har kanadensiska Drake som favorit.
”Har ett ansvar”
Längre bort sitter David Kwik, 14, med sina vänner. Ingen av dem lyssnar på svensk hiphop.
Men de känner till debatten om svensk gangsterrap. David Kwik tycker inte att de som har kopplingar till kriminalitet ska få uppträda.
– Är du någon som folk ser upp till har du ett ansvar, säger David Kwik.
Han tar upp telefonen och går in på Youtube för att visa vad han lyssnar på – Low fi.
– Det är soft musik. Jag gillar mest musik utan ord, klassisk till exempel, säger han.
David Kwik är medveten om att han inte följer mallen för vad en ung Husbykille brukar lyssna på.
– Det gör mig ingenting. Det är en stereotyp att alla som bor där jag bor lyssnar på det. Vi möts ofta av fördomar, säger han.
