Ny rapport: 2024 var varmaste året hittills
Klimatprofessorn: ”Svårt att bromsa det här”
Uppdaterad 2025-06-10 | Publicerad 2025-01-10
Förra året slet stormar sönder Skånes kuster och vågor piskade in mot husen. Ringsjön svämmade över och la sommarhus under vatten.
På Onsalahalvön på västkusten drabbades husägare av översvämningar efter skyfall och i nordligaste Norrland blev året rekordvarmt lokalt.
– Troligen kommer den här typen av händelser att inträffa oftare i ett förändrat klimat, säger HannaSofie Pedersen på SGI.
Förra året blev det varmaste året som hittills uppmätts jämfört med förindustriell tid.
Medeltemperaturen översteg då de 1,5 grader som världens länder ska sträva efter att hålla, enligt Parisavtalet, men förra året steg den till 1,6 grader.
Det här slår EU:s klimattjänst Copernicus fast i sin årsrapport och anger människans utsläpp av växthusgaser som den främsta anledningen.
Nyligen kom också en rapport från FN där man rapporterar att globalt har katastrofer relaterade till översvämningar ökat med 134 procent sedan 2000 jämfört med de två föregående decennierna.
Och i en rapport från 2022 konstaterar Statens geotekniska institut att vi på grund av de pågående klimatförändringarna kan förvänta oss omkring sex gånger fler ras och skred i framtiden, år 2100. Samtidigt kommer skadekostnaderna öka med tio gånger, från 50 miljoner till runt 500 miljoner kronor per år.
– Enligt IPCC är det otvetydigt att mänsklig påverkan på klimatet orsakar den här temperaturhöjningen. Det i sin tur får följdeffekter med ökad nederbörd och ökade flöden, vilket kan leda till fler ras och skred. Det händer inte om hundra år eller långt fram i tiden, vi ser en gradvis förändring. Det blir varmare och det blir mer nederbörd, säger HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på SGI.
Varmare än normalt
– Blir det förändringar i nederbörd påverkar det jordens egenskaper. Det i sin tur gör att det kan bli fler skred. Det blir kraftigare stormar som får större konsekvenser.
2024 blev varmare än normalt, jämfört med perioden 1991–2020, i hela Sverige, enligt SMHI.
I nordligaste Norrland blev året rekordvarmt lokalt. En rekordvarm sommar i längst i norr bidrog till det, medan sommaren i resten av Sverige var normalvarm.
Även hösten blev ovanligt varm – i södra Sverige – med över 30 grader i september. I Lund och Helsingborg var det varmast, 31,1 grader, den fjärde september.
– Om man börjar på den väldigt stora skalan så fortsätter den globala uppvärmningen helt klart. Det är högst förväntat. Det behöver inte innebära att varje enskilt år är varmare än det föregående, men den här uppåtgående trenden fortsätter och den är kraftig, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi, på SMHI.
Meteorologiska världsorganisationen (WMO) uppdaterade State of the Climate 2024 inför COP29 i slutet av förra året och ta upp den kraftiga brandsäsongen i Kanada och USA, där hundratusentals människor tvingades fly undan elden.
Bränder och översvämningar
Även i Chile härjade kraftiga bränder.
– Många platser i Amerika har haft torka, i Sydamerika till exempel, och delar av Centralamerika – som i Mexiko. I Nordamerika och Karibien har det varit en intensiv säsong med tropiska cykloner. Ett par riktigt kraftiga cykloner har drabbat inte minst USA, utmed östkusten i Florida, South och North Carolina, säger han.
Också Afrika har haft översvämningar.
– Tchad, Mali, Niger och Nigeria har drabbats av stora översvämningar. Också i Östafrika har det varit stora översvämningar, i närheten av Lake Victoria i Kenya och Tanzania. Och i Sydamerika var det stora översvämningar i Brasilien. Miljoner människor har tvingats flytta på sig.
I Europa inleddes 2024 med svåra översvämningar i Tyskland, bland annat i Niedersachsen, Bremen och Hannover efter kraftiga regn.
– Stormen Boris drabbade centrala och östra Europa i september. Tjeckien och Polen med flera länder hade mycket kraftiga översvämningar, säger Erik Kjellström.
Saknar varningstjänster
I slutet av oktober föll häftiga regn över bland annat spanska Valencia på mycket kort tid, drygt 200 personer dog.
– Det visar också på vikten med varningstjänst. Det är kanske bara omkring hälften av världens länder som har fungerande varningstjänster för väder- och vattenrelaterade händelser. Klimatförändringarna gör att vi ser värre värmeböljor, kraftigare skyfall och mer utdragen torka. Förutsättningarna för att ett skyfall eller ett regn ska bli kraftigt ökar med klimatförändringarna. Det är helt uppenbart att vi ser en mycket kraftig klimatförändring och vi ser förändringar i en del extremhändelser – men inte alla.
Att gå in på ett lokalt plan och där tvärsäkert peka på klimatförändringar är svårt, menar Erik Kjellström.
”Påverkar i många hundra år”
– Vi kan se att det blivit varmare i hela Sverige, men att vi fått kraftiga nederbördsextremer baserat på enbart svenska väderobservationer är svårt att säga. Tittar man på Nordeuropa är bilden ganska klar däremot.
Går det att vrida tillbaka klockan och göra något åt klimatförändringarna?
– Vi har en stark och kraftig global uppvärmning. Den beror på att vi ökar mängden växthusgaser i atmosfären och det största problemet är koldioxiden. Har man väl tillfört den i atmosfären så kommer den att påverka klimatet i många hundra år – men den kommer också cirkulera i vegetationen och i ythaven.
– En omställning krävs på alla nivåer: på global, nationell, regional och kommunal nivå. Men den krävs också på individnivå. Alla måste vara med på båten. Men flera länder gör pengar på oljan och de fattiga länderna har inte råd att göra tillräckligt. Det känns svårt att se hur vi ska kunna hålla den globala temperaturökningen under två grader. Det är svårt att bromsa en oljetanker på drift, som man säger.
