Musks 9 000-miljardersbonus – en föraning om AI-samhället?
På börsen ökar oron för en AI-bubbla.
Samtidigt är tekniken redan på väg att förändra samhället.
”AI:s gudfader” varnar för en framtid med massarbetslöshet och människor så rika att de får dagens miljardärer att se ut som hjon.
Niohundrafyrtio miljarder kronor. Så mycket rikare blev it-bolaget Oracles grundare Larry Ellison på en enda dag förra veckan, vilket gjorde att han tillfälligt passerade Elon Musk som världens mest förmögna man med en pengahög på drygt 3 500 miljarder kronor.
Det är runt två miljoner gånger medianen för en vanlig amerikan.
Vad som ligger bakom denna rikedomsexplosion? AI förstås.
Oracles aktie steg med 36 procent på en dag när bolaget gav en prognos om att intäkterna från AI väntas skjuta i höjden, bland annat tack vare ett avtal med OpenAI värt 300 miljarder dollar. Att OpenAI i dagsläget inte har några 300 miljarder dollar bryr sig marknaden inte om.
Det är symptomatiskt i dessa dagar. It-tunga börsindexet Nasdaq noterade i fredags ett nytt rekord och har nu stigit med 24 procent bara de senaste sex månaderna.
Elon Musk, som snabbt återtog titeln världens rikaste, har också bäddat för en helt ny nivå av rikedom.
Ett bonusavtal med Tesla kan ge honom upp till 1 000 miljarder dollar i aktier – 9 300 miljarder kronor eller ungefär lika mycket som Saudiarabiens nuvarande BNP.
I rättvisans namn ser oddsen för att han ska få pengarna ut att vara ganska höga. Bland mycket annat måste Teslas börsvärde de närmaste tio åren öka nästan åtta gånger från dagens nivåer.
Då kommer han att vara god för sammanlagt över 20 000 miljarder kronor.
Men efter att avtalet kablades ut har Teslas aktiekurs redan stigit med 17 procent.
Vad som ska få Tesla och Musk att hiva sig över de extremt högt satta målen? AI förstås.
Tesla består i dag av en bilverksamhet som går knackigt. Den största delen av börsvärdet är istället kopplat till förhoppningar om AI; Teslas självkörande taxibilar och roboten Optimus.
Elon Musk har själv sagt att 80 procent av Teslas framtida värde kommer att bestå av Optimus och att Tesla kan bli värt 25 000 miljarder dollar, eller tjugofem gånger mer än idag.
Det låter galet och det finns många som varnar för att dagens AI-hajp är en bubbla.
Ansedda tidningen Economist ställer sig i sitt senaste nummer frågan vad som händer om de tiotusentals miljarder som nu plöjs in i AI-investeringar inte betalar sig? En kännbar krasch hotar och även om AI levererar så kommer en del investerare att bränna sig, varnar tidningen.
Det saknas inte andra mörka framtidsprognoser. En kommer från “AI:s gudfader”, britten Geoffrey Hinton.
Han säger i en intervju med Financial Times att mänsklighetens enda hopp är att försöka etablera en ”barn-mor-relation” till maskinerna eftersom en mamma åtminstone bryr sig om sitt barn och vill att det ska överleva.
Hinton, som bland annat arbetat på Google, framhåller att AI kommer att vara väldigt nyttigt inom områden som utbildning och hälsovård, men att den stora förändringen kommer att vara en annan.
“Det som kommer att hända är att rika människor kommer att använda AI för att ersätta arbetare. Det kommer att skapa enorm arbetslöshet och en stor ökning av vinsterna. AI kommer att göra några få människor mycket rikare och de flesta fattigare”, säger han i intervjun och tillägger att det inte är AI:s fel utan det kapitalistiska systemets.
Så här långt har han i någon mening fått rätt.
En tydlig effekt så här långt är nämligen att de som äger AI-tekniken blivit stora vinnare. Av de tio rikaste personerna i världen just nu, enligt Bloomberg, är nio ägare i bolag vars värde på ett eller annat sätt är knutna till förväntningarna på AI.
Dessa nio individer är tillsammans goda för 2 200 miljarder dollar eller mer än tillgångarna i Norges oljefond.
Och det kommer redan tecken på att AI är på väg att förändra arbetsmarknaden.
Flera stora amerikanska företag som IBM och Microsoft har minskat sin personalstyrka med tusentals personer i takt med att AI kan ta över vissa uppgifter.
I en färsk studie av forskare på amerikanska universitetet Stanford framgår att AI drabbar de unga hårdast.
Studien visar att sysselsättningen faller bland 22-25-åringar i yrken som är utsatta för konkurrens från AI, särskilt sådana med rutinmässiga uppgifter som lätt kan tas över av en dator, som kundtjänst. Den goda nyheten är att uppgifter där det krävs mer erfarenhet inte har påverkats på samma sätt.
Samtidigt som personer som Geoffrey Hinton pekar på de baksidorna pratar andra om att AI egentligen är gravt underskattat.
I en intervju i våras slog den förre Google-chefen Eric Schmidt fast att AI är “underhypat”.
Han menar att vi inte riktigt har tagit in vad AI kommer att kunna åstadkomma och jämför det med att varje människa kommer att ha en egen Leonardo da Vinci i fickan.
I USA är det nya trendordet “solopreneur”. Det syftar på att det nu är möjligt för en ensam person att starta och bygga upp ett bolag med hjälp av AI. Och bli astronomiskt rik.
Eric Schmidt kallar AI för det viktigaste som hänt de senaste 500 till 1000 åren (!)
Ja, ni läste rätt.
Hur det än slutar kommer det närmaste decenniet att bli historiskt.