Siffrorna som får Svantesson att svettas
Det blev en kall sommar för svensk ekonomi.
BNP föll i juli. Lite lägre matpriser bäddar för att Riksbanken sänker räntan vilket hjälper många pressade svenskar.
Men samtidigt kommer signaler om att en annan del av ekonomin tappar fart.
Den envisa lågkonjunkturen och hur Sverige ska ta sig ur den har seglat upp som den kanske viktigaste frågan inför nästa års riksdagsval.
Det stora problemet i svensk ekonomi har varit att svenskarna håller hårt i sina pengar, brända av de senaste årens turbulens.
Och även om både räntor och inflation nu fallit tillbaka har inte svenskarna återvänt till sina gamla köpbeteenden.
Det är egentligen både lätt att förstå och kanske ganska sunt ur ett individperspektiv, men sett till hela ekonomin är det dåliga nyheter eftersom runt hälften av Sveriges BNP är beroende av privat konsumtion.
Regeringen vill försöka väcka shoppinglusten med en höstbudget där totalt 80 miljarder ska spenderas på bland annat tillfälligt halverad matmoms och sänkta skatter.
Det ser ut att behövas att döma av en salva statistik som avlossats från SCB de senaste dagarna.
I juli steg visserligen hushållen konsumtion något, men i en lägre takt än i juni.
Och det är en lång väg att vandra.
Samma nivå som 2022
Hushållens inköp är nu kvar på samma nivå som i april 2022, för tre och ett halvt år sedan.
I en normal ekonomi hade det varit en rejäl tillväxt under en så lång tid.
På torsdagen kom också siffror över inflationen i augusti. Mätt som Konsumentprisindex steg priserna i genomsnitt med 1,1 procent i årstakt, upp från 0,8 procent i juli.
Inflationsmåttet som Riksbanken använder, där ändrade räntor inte räknas med, var 3,2 procent högre än månaden innan. Men hela uppgången beror på stigande elpriser som svänger upp och ner.
Matpriserna däremot föll och sommarens prisuppgång verkar ha varit tillfällig.
Det bäddar för att Riksbanken sänker räntan vid sitt nästa möte den 22 september.
Produktionen faller
Svensk BNP backade i juli med 0,2 procent jämfört med i juni, enligt den så kallade BNP-indikatorn. Så här långt under 2025 har ekonomin inte alls växt i samma takt som många hade hoppats och trott på.
Och lite oroande är att den del av ekonomin som räddat Sverige undan en än värre lågkonjunktur nu verkar gå sämre.
Produktionen i näringslivet föll i juli, och sämst gick det i industrin. Även orderingången, alltså hur många beställningar som kommer in och som är en signal om hur framtiden ska te sig, backade. Trenden har pekat nedåt under hela 2025 efter ett starkt 2024.
Trumps tullar kan tänkas spela in men också att det går trögt för Tyskland, ett viktigt land för svensk export.
Exporten går svagare
En så kallad kvartalsbarometer från organisationen Teknikföretagen visar att en svag utveckling för fordonsbranschen gör att stämningen är kvar på samma låga nivå som under eurokrisen för femton år sedan.
En allt viktigare del av näringslivet är tjänstebranschen. Och där kom siffror från SCB nyligen som visade att exporten gått betydligt svagare den senaste tiden än under 2023 och 2024.
Ett av de viktigaste måtten på hur det står till med ekonomin, arbetslösheten, bjuder inte heller på någon injektion av optimism.
Enligt siffror från Arbetsförmedlingen är arbetslösheten kvar på höga nivåer. I slutet av augusti var 371 000 personer inskrivna som arbetslösa, 11 000 fler än ett år tidigare. Varslen har visserligen minskat något men myndigheten pekar på att antalet lediga platser inte växer och att företag helt enkelt inte har så stort behov av att anställa.
Nervös höst på finansen
Finansminister Elisabeth Svantesson och regeringen satsar stort på att få igång konsumtionen och därmed leverera den BNP-tillväxt på 3 procent under 2026 som är regeringens prognos.
Den siffran har höjts nyligen, inte ovanligt av en finansminister inför ett kommande val, och ligger klart högre än vad många andra bedömare räknar med.
Det återstår att se om sänkt ränta, mindre moms på mat och lägre skatt räcker för att svenskarna ska börja handla så mycket som krävs för att det ska bli verklighet.
Men om det samtidigt börjar gå sämre i industrin ser det riktigt svettigt ut och gör att Elisabeth Svantessons prognos riskerar att falla ihop ännu en gång.
Det närmaste halvåret kommer att visa om vändningen i svensk verkligen blir av den här gången.
Räkna med att det blir en nervös höst på finansdepartementet.