Så blev förskolebarn en finansprodukt
Aftonbladets granskning av Tivoli-koncernen visar hur det är möjligt att snabbt bygga upp en stor förmögenhet på skattefinansierade förskolor.
Den svenska skolmarknaden har blivit något av en godisbutik för finansiellt kunniga som vill tjäna pengar.
Det har varit starka politiska reaktioner på Aftonbladets granskning av förskolor.
Utspelen för tankarna till någon som använder ett durkslag som paraply och sedan blir arg för att frisyren förstörs.
KOLLA SJÄLV: Så mycket vinst gör ditt barns förskola
Det som granskningen visar – att det är möjligt att prioritera vinst före barnens bästa – är exakt vad som kan förväntas av det system som politikerna skapat.
En av de hetaste affärsidéerna i finansvärlden på senare år är vad som brukar kallas serieförvärvare. Upplägget är enkelt: att köpa företag billigt, bunta ihop dem i en stor koncern, fixa till lönsamheten lite och sedan sälja hela paketet på börsen till en hög värdering. På Stockholmsbörsen vimlar det av dylika bolagskonstruktioner med namn som Storskogen, Lifco, Röko, Volati, Indutrade. Listan kan göras lång.
I en artikel i Dagens Industri i våras beskrev en förvaltare Sverige som ett ”Silicon Valley för serieförvärvare”.
Till den långa raden av svenska branscher som tagits över av den här typen av finansiella aktörer kan läggas förskolor.
Exemplet Tivoli visar hur snabbt det kan gå. Bolaget köpte sina första förskolor 2016. Enligt bokslutet från 2024 omsatte koncernen 228 miljoner kronor, gjorde ett rörelseresultat på 23,7 miljoner och en vinst efter skatt på 17,7 miljoner.
En grov uppskattning, baserat på exempelvis vad skolkoncerner som Academedia värderas till på börsen, ger vid handen att Tivoli-koncernen skulle kunna säljas för i storleksordningen 150–200 miljoner kronor. Utöver det har ägarna Bror Thorén och Anders Grahn bara under åren 2021 till 2025 delat ut drygt 60 miljoner kronor till sig själva.
Vid en genomgång av siffrorna är det slående hur lönsamt det tycks vara att äga förskolor.
Avkastningen på det egna kapitalet i Tivoli var under 2024 hela 63 procent, en skyhög siffra som för tankarna till techbolag.
Den utbetalda utdelningen på 14 miljoner kronor under 2024 motsvarade nära 80 procent av föregående års nettovinst, en större andel av överskottet än vad svenska storbanker som SEB och Handelsbanken delar ut till sina ägare. Under 2025 kommer totalt 19,5 miljoner att delas ut, 110 procent av fjolårets vinst.
Moderbolaget i Tivoli-koncernen tog under 2023 emot hela 29 miljoner i koncernbidrag, alltså pengar som de olika ägda förskolorna skickat uppåt i koncernen.
Hur är allt detta möjligt?
När serieförvärvare jagar uppköpskandidater är det framförallt ett par egenskaper som lockar; låg risk och stabila kassaflöden.
Ur det perspektivet framstår förskolor som rena drömmen. Att starta företag i många branscher innebär att stora belopp först måste investeras på att utveckla en produkt. Därefter går det åt betydande resurser till marknadsföring och ständiga kvalitetsförbättringar så att kunderna är beredda att betala tillräckligt mycket för att affären ska gå ihop.
I förskolesvängen behövs inget av det. Produkten är sedan länge inarbetad och har man väl lockat in kunder (föräldrar med barn) är det givet exakt på kronan hur mycket som kommer att flyta in i form av intäkter från kommunen.
Några tvära kast i försäljningen beroende på konjunkturläge existerar inte heller.
Och eftersom intäkten är stabil och känd på förhand finns också stora möjligheter att få upp lönsamheten genom att pressa ned kostnaderna.
Det är också vad Tivolis ägare tycks ha gjort, att döma av vittnesmålen från tidigare anställda som Aftonbladet pratat med och som pekar på för lite kvalificerad personal och minimalt med resurser för att köpa in leksaker.
Det framgår också av de krassa siffrorna där personalkostnaderna i förhållande till den totala omsättningen i Tivolis mest lönsamma förskolor är betydligt lägre än Stockholms stads förskolor.
Möjligen har en av ägarna, Anders Grahn, lärt sig en del om kostnadsminimering under sin tidigare karriär som entreprenör i flygmatsbranschen.
Ett- och tvååringar som lämnas ensamma med en Ipad där Babblarna står på med hög volym uppfyller nog väldigt få föräldrars drömmar om barnomsorg. Knappast heller Tivolis egen vision så som den formuleras i årsredovisningen: ”att erbjuda en idérik och stimulerande miljö”
Men låga kostnader skapar något som är väldigt viktigt för den som byggt ett bolag genom att köpa företag efter företag med lånade pengar: kassaflöde.
Det är hur mycket pengar som företaget de facto genererar när alla kostnader är betalda. På fem år mellan 2019 och 2024 var det sammanlagda kassaflödet från den löpande verksamheten i Tivoli-koncernen över 120 miljoner kronor, enligt årsredovisningarna.
Det har gjort det möjligt att både löpande amortera på skulder som tagits för att köpa förskolor och dessutom ge saftig utdelning till ägarna.
Utdelningarna i Tivoli kunde inledas redan under bolagets första räkenskapsår 2016-2017, något som är rätt ovanligt för nystartade företag.
Tivoli är långtifrån den enda snabbt expanderande förskolekoncernen i Sverige. Det är lätt att förstå varför: det handlar om en stor marknad värd runt 90 miljarder kronor per år. Dessa miljarder kan jagas utan att behöva bränna astronomiska summor à la Northvolt.
Debatten om privata förskolor hamnar ofta i frågor om valfrihet och ideologi. Och det behöver knappast påpekas att det naturligtvis finns fantastiska koncernägda förskolor likaväl som kommunala med brister.
Men det kanske viktigaste att förstå med det unika svenska systemet är att det har släppt in den internationella kapitalmarknaden i lekrum och sandlådor. Och med det ett helt annat sätt att se på världen.
Där många ser stojande blöjbarn på magisk upptäcktsfärd genom livets första år är det fullt möjligt att någon annan gillande betraktar de små och tänker: vad kan du generera för kassaflöde, lille vän?