Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Regeringens klimatexpert: Avverkningarna har inte tagits på allvar

Publicerad 2025-09-26

John Hassler, professor vid Institutet för internationella studier vid Stockholms universitet.

Rekordavverkningar gör att Sverige helt missar klimatmålen.

Det får regeringens egen klimatexpert att kritisera – alla.

– Alla partier har låtit det här gå under radarn, säger professor John Hassler.

Skogen är en nyckel – både för att klara klimatkrisen och den kris som handlar om alla de vilda arterna i naturen som hotas. Det säger såväl FN:s klimatpanel IPCC som panelen för biologisk mångfald, IPBES.

Men i Sverige har det avverkats i stor skala under det senaste decenniet. Det gör att den svenska skogens viktiga förmåga att vara en kolsänka – alltså att kunna suga upp koldioxid från luften och lagra den som kol i stammar, grenar, rötter och i jorden – minskar.

Sverige missar nu inte bara EU:s klimatmål för 2030. Dessutom missar Sverige kraftigt målet om att lagra kol i mark. Det är ett krav vi har på oss från EU, genom EU-lagen om hur mark används, som har den krångliga förkortningen LULUCF.

”Mer än hela trafikens samlade utsläpp”

Det målet ser ut att missas med så mycket som 79 miljoner ton koldioxid fram till 2030, enligt prognosen i regeringens budget. Det är lika mycket som utsläppen från alla inrikestransporter under de senaste fem åren.

Statsminister Ulf Kristersson med landsbygdsministern Peter Kullgren och Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.

I sin budget konstaterar regeringen: ”Upptaget har minskat de senaste åren och framtida scenarier visar fortsatt nedgång till 2045, samtidigt som prognoserna är mycket osäkra. Klimatförändringar, skadegörare och ökad avverkning till följd av bland annat högre efterfrågan på virke i Europa bidrar till svårigheterna att nå LULUCF-åtagandet”.

Anledningen, konstaterar regeringen, är alltså att den svenska skogsmarken inte suger upp så mycket av växthusgasen längre. Orsaken till det är insektsangrepp och torka – något som förvärras av klimatförändringarna – men framför allt: avverkningarna.

John Hassler är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och var regeringens egen utredare 2023, då han tog fram förslag på hur klimatpolitiken skulle utformas. Enligt honom är de kraftiga avverkningarna något som helt förbisetts av politikerna.

– Minskningarna av upptaget i skog och mark har många gånger större effekt än till exempel minskad reduktionsplikt. Det handlar ju om en mängd motsvarande mer än hela trafikens samlade utsläpp, säger Hassler till Aftonbladet.

De senaste fyrtio åren har avverkningarna i de svenska skogarna ökat kraftigt, visar statistik från Skogsstyrelsen.

Därför är han starkt kritisk till såväl Tidöregeringen som till tidigare regeringar och oppositionspartier under det senaste decenniet.

– Frånvaron av politik på det här området kan man ju säga är regeringens fel. Men Miljöpartiet, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har precis lika stort ansvar. De har låtit det här gå under radarn under hela den här tiden. Det här har inte inkluderats i de svenska klimatmålen överhuvudtaget. Det är ett gemensamt ansvar för alla politiska partier.

Klimatförändringarna har gjort att träd dött både av torka och av insektsangrepp – något som EU-kommissionen kanske skulle kunna godta som ursäkt, resonerar Hassler.

– Men den ökade avverkningen – det kommer inte kommissionen att se mellan fingrarna med.

Skydda skog billigaste klimatåtgärden

Sverige riskerar nu mångmiljardbelopp i böter.

Redan 2018 kom Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som är en självständig kommitté under Finansdepartementet, med en rapport som visade att den billigaste och mest effektiva klimatinsatsen Sverige skulle kunna göra vore att skydda mer skog.

Hade Sverige tagit fram styrinstrument som ger markägare betalt för klimatnyttan som uppstår då man låter träden stå kvar längre, så hade vi inte haft de här svåra problemen i dag, enligt John Hassler.

– Jag tror att man i så fall skulle kunna ha ökat inlagringen så mycket att man kanske hade kunnat hantera minskningen som sker på grund av barkborrar och torrsomrar. Och då hade det sett väldigt mycket bättre ut. Men för att det ska ske så hade ju markägarna måst få betalt.

Aftonbladet träffar John Hassler på hans kontor vid Stockholms universitet.

Det hade kostat miljarder – ja. Men jämfört med annat som vi gör på det här området så är det inte så särskilt dyrt, enligt Hassler.

Det skulle leda till brist på råvara till pappers- och träindustrin, men det är enligt John Hassler något man får räkna med. Han anser inte att industrin skulle behöva kompenseras.

– Nej, det tycker jag inte att de har någon fundamental rätt till. Ibland kanske man måste vara pragmatisk och ”muta” vissa delar av politiska intressen för att det ska gå att få igenom. Det kanske man får göra – man behöver använda de medel som behövs. Men i princip ska markägare få betalt om man bidrar med klimatnytta. På samma sätt som de som konsumerar och släpper ut ska betala för det.

S: ”Vi ställer oss bakom förslaget”

Socialdemokraternas pressekreterare Angelica Vallgren skriver i ett mejl till Aftonbladet att det finns flera sätt att skydda skog och öka kolinlagringen.

”Vi har hela tiden föreslagit en större budget än regeringen för ersättning till skogsägare som bevarar skyddsvärd skog. Under den tidigare socialdemokratiska regeringen tog vi fram regler för att skapa tydliga förutsättningar för ersättning i fjällnära skog. Vi skapade också möjligheter att skydda värdefull skog genom nya ersättningsmarker och ett nytt markförsäljningsprogram från Sveaskog. Det system som John Hassler lyfter fram är ett förslag som vi ställde oss bakom i Miljömålsberedningen”.

Aftonbladet söker klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).