Så lockar förövarna unga med vejpar på Snapchat
Polisen: Explosionsartad brottslighet
Publicerad 2025-01-02
De använder vejpar som lockmedel för att förgripa sig på minderåriga.
Sedan väntar männen in sina offer på Snapchat.
Aftonbladet har granskat vejpvåldtäkterna.
Vejpandet bland unga har ökat explosionsartat de senaste åren.
Aftonbladets kartläggning visar hur vejpvågen utnyttjas av sexbrottslingar över hela landet.
I 21 fällande domar i svenska tings- och hovrätter under 2023 och 2024 har vejpar, eller e-cigaretter, haft en central roll i upplägget.
I de flesta fall har männen utsatt flera offer. Totalt handlar det om 108 målsäganden.
Ett mönster är vanligt förekommande:
En minderårig vill ha vejpar men kan på grund av 18-årsgränsen inte köpa i butik.
Därför söker man, främst på Snapchat, efter någon som kan ordna det.
Aftonbladets kartläggning visar hur Snapchat i 18 av de 21 fallen använts som plattform för den första kontakten och där groomingen skett.
Så var det till exempel för ”Alice”, 14, som Aftonbladet berättat om.
LISTA: Vejpvåldtäkter – 21 dömda män
Rapporterar själva
I några av fallen har förövarna haft uttalade langningskonton på den sociala plattformen.
– De vill ha kontakt med barn och befinner sig där barnen finns. Förr snurrade man kanske runt en skola. Men i dag är det så lättillgängligt och obegränsat. Därför är den här brottsligheten explosionsartad, säger Mikael Ahrtzing, gruppchef på polisens avdelning för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn i region Nord.
För Ahrtzing och hans kollegor är vejpar ett i raden av lockmedel som förövare använder. Andra attraktiva medel är vitt snus, alkohol och energidrycker.
Gällande chattplattformar som Snapchat uppger Ahrtzing att det finns ett bra samarbete. De lämnar oftast ut uppgifter som polisen begär och är själva aktiva med att rapportera misstänkt brottslighet.
Men det finns en sak han tycker borde förändras.
– Det är klart att man skulle ha en tydligare åldersgräns. Barn ska inte kunna gå ut på de här tjänsterna och löpa risk att utsättas för övergrepp. Frågan är inte okomplicerad men vi måste skydda våra barn och ungdomar.
I jakten på gärningsmännen hamnar han och kollegorna hos förövare från alla samhällsklasser.
Skam, skuld och hot
Aftonbladets granskning visar att flera av gärningsmännen sedan tidigare är ostraffade och bedöms ha haft till synes välordnade liv med fast arbete, bostad – och i vissa fall egna familjer.
Samtidigt som kartläggningen visar att många fall kommer till polisens kännedom uppger Ahrtzing att det finns ett stort mörkertal.
Det kan kopplas till skam- och skuldkänslor från barnens sida. Av olika skäl vågar man inte berätta för någon vuxen.
Det kan också röra sig om hot från gärningsmännen.
”Måste ha en himla koll”
– De kan ha skickat en nakenbild och sedan tvingas utföra sexuella handlingar, annars kommer gärningsmannen berätta för deras föräldrar. Det är så viktigt att få fram att det aldrig någonsin är barnets fel. Man får aldrig beskylla eller skuldbelägga barnet för någonting. Vad som än har hänt.
Ahrtzings personliga uppfattning är att föräldrar bör vara restriktiva när det handlar om smarta telefoner till barn.
Det är viktigt att tänka på farorna på nätet – och prata om dem med sina barn.
– Jag tror att de flesta gör så gott de kan men vi måste bli ännu bättre på att skydda barnen. Men i slutändan är det groomarnas fel.