Mate, 17, ska utvisas – bott i Sverige hela sitt liv
Publicerad 2026-04-19 16.29
Mate, 17, har bott i Sverige hela sitt liv.
Han har aldrig varit i Georgien.
Trots det ska han utvisas dit.
Utåt märks det knappt.
Vid första anblick verkar Mate vara en helt vanlig tonåring.
Han är 17 år, går på Norra Reals gymnasium i Stockholm och drömmer om att bli läkare.
– Jag har alltid haft det lätt i skolan och jag vill studera vidare, kanske på Karolinska institutet, säger han.
Mate beskriver en vardag som liknar många andra ungdomars: han hänger med kompisar, spelar fotboll och pluggar inför framtiden.
”Allt jag känner till”
I Sverige finns hela hans liv: familjen, vännerna, skolan och framtiden.
Hoppet, drömmarna och möjligheterna.
Men under ytan, och på pappret, finns en verklighet som han sällan orkar prata om.
Mate saknar svenskt medborgarskap och det gör sig ständigt påmint i vardagen.
– Det kan vara små saker, som att jag inte kan swisha mina kompisar för att jag inte har ett personnummer. Men också större saker som gör att jag hela tiden blir påmind om att jag inte riktigt hör hemma här.
Mates mamma kom till Sverige 2005 från Georgien, enligt henne på grund av hot i hemlandet.
Sedan dess har familjen varit i flera asyl- och tillståndsprocesser, däribland har flera verkställighetshinder lämnats in för att stoppa utvisningen.
Den senaste avslogs i juli 2025.
Eftersom mamman under perioder saknat tillstånd att befinna sig i Sverige drabbas även Mate av det.
Varje dag lever nu han och familjen med rädslan att de ska utvisas till Georgien. Ett land han aldrig varit i.
– Varenda steg och andetag jag någonsin tagit har varit här i Sverige. Det är allt jag känner till, säger han.
Försöker vara stark
I skolan vet många av hans nya vänner inte ens om hans situation.
– Jag orkar inte ta den diskussionen. Det känns som att bära på en hemlighet hela tiden.
Hemligheten har dock blivit tyngre och svårare att dölja det senaste året.
Mate beskriver hur livet har krympt, från fotbollsplaner och aktiviteter på kvällar till mer hemmasittande.
– Jag var mycket mer aktiv förut. Nu är det mycket svårare. Allt känns tyngre och jag har inte lust till någonting längre.
Samtidigt försöker han vara stark för sin mamma som han vet också kämpar med rädslan över den ovissa framtiden.
– Jag försöker alltid säga att allt är okej. Men det är det ju inte.
Jesper Tengroth, presschef Migrationsverket, konstaterar att Migrationsverkets beslut kring Mate och hans familj är tydligt och att ärendet har prövats flera gånger.
– Samtidigt kan man förstå att det här är besvärligt för den här familjen som har varit här länge. Men deras rätt till uppehållstillstånd har prövats flera gånger sedan 2005.
Skärpning av lagen
Han konstaterar att Migrationsverket har prövat rätten till skydd i alla avseenden.
En central fråga i fallet är Mates situation utifrån ett barnperspektiv då han vuxit upp i Sverige och beskrivs som väl integrerad. Men enligt myndigheten räcker inte det.
– Vi har ju tittat på det också men det når inte upp till det, säger Jesper Tengroth.
En annan avgörande faktor är även att familjen enligt Jesper Tengroth aldrig har haft en längre laglig vistelse i Sverige utöver perioden av ansökningar.
Därmed påverkas hur man rent juridiskt ser på Mates tid i Sverige och hur den ska bedömas.
– Det räcker inte med att han i verkligheten har bott här för på pappret så har han inte det.
Samtidigt betonar Migrationsverket att barnet inte ska hållas ansvarigt för en situation som påverkats av föräldern. Men trots det blir konsekvenserna desamma.
– Någonstans finns ett föräldraansvar här. Att en förälder måste ta sitt ansvar och lämna landet om man inte har rätt att vistas här.
Mamman: Försökt skydda dem
Mates mamma säger till Aftonbladet via sitt ombud att hon är ”ledsen för alla de misstag som hon har begått” och som nu påverkar hennes barn.
”Som mamma har jag alltid försökt göra det bästa för mina barn. Jag har stannat för att skydda dem. Efter många år har de blivit en del av samhället, och att lämna landet skulle förstöra deras liv”.
Om Mates utvisningsbeslut slås fast väntar ett helt nytt liv i Georgien – ett land han aldrig satt sin fot i, där han inte kan språket och knappt känner någon.
Framtidsdrömmarna som tidigare känts så självklara är nu plötsligt sköra.
– Jag har alltid velat bli läkare eller kirurg för att kunna hjälpa människor och bidra med något. Men jag vet inte vad som kommer att hända med det om jag utvisas.
I hela sitt liv har Mate levt med känslan och vetskapen om att något saknas.
– Mina vänner blir chockade när de hör att jag inte är svensk medborgare. De förstår inte hur det är möjligt, säger han.
Själv har han länge försökt förstå.
– Jag har alltid vetat att jag inte är som de andra barnen. Men jag har aldrig förstått hur de som bestämmer inte kan se att jag är som vilken annan person som helst i Sverige.
I väntan på definitivt besked fortsätter Mate att gå till skolan, träffa sina vänner och försöka hålla fast vid sina drömmar.
Vad tänker du om framtiden?
– Det känns som att mitt liv håller på att försvinna.