Agnes, 16, utsattes för övergrepp under inspark – bytte skola
Publicerad 2025-04-04
Kraftigt berusad utsattes Agnes, 16, för övergrepp av ett killgäng – på väg till sin första insparksfest.
Dessutom ska allt ha filmats.
Men ingen polisanmäler och Agnes finner till slut ingen annan utväg än att byta skola.
– Jag upplevde att alla runtomkring mig såg, men att ingen gjorde något.
För 16-åriga Agnes såg framtiden ljus ut.
Hon var duktig på sport och hade kommit in på sin drömlinje på gymnasiet.
Men alla framtidsdrömmar skulle bryskt tas ifrån henne på väg till en insparksfest.
– Jag har aldrig fått kriga så mycket som jag gjorde det efterföljande året. Den här händelsen krossade mig helt och hållet. Allting blev på liv och död.
– Jag ville verkligen inte leva.
Det som Agnes kommer berätta om har inte utretts av polis eller prövats i domstol.
Långt utanför stan stoppades hon av ett gäng andra elever och utsattes för upprepade övergrepp.
Hade just flyttat
Trots att det gått en tid sedan händelsen pågår mardrömmarna fortfarande om natten.
– Nu i efterhand vet jag egentligen inte vad som var värst, själva övergreppen i sig eller snacket som uppstod i skolan efteråt.
För Agnes var det inte bara att börja gymnasiet som var nytt och okänt.
– Jag hade precis flyttat till en ny stad och börjat lära känna folk där. De flesta kände varandra sedan innan men jag hade väldigt lite koll, berättar Agnes som var 16 år vid tillfället.
Första veckan i skolan kändes bra, berättar hon.
Hon lärde känna nya människor, fick kompisar och deltog i flera av de aktiviteter som anordnades – både under och efter skoltid.
Agnes upplevde att det var stor skillnad på det som anordnades i skolans regi och det som pågick runtomkring – arrangerat utanför skoltid av andra elever.
– I skolan var det många idrottsaktiviteter och sportutmaningar för att lära känna varandra. Men nollningsdelen var mer fokuserat på poängjakter och att man skulle förnedra sig själv eller andra och att det skulle filmas.
– Jag reagerade på att det var jättekonstiga grejer som gjordes. De kändes varken roliga eller uppmanade till sociala grejer, utan var mer som mobbning.
Bjöds till insparksfest
Gjorde man inte som man blev tillsagd av de äldre eleverna blev stämningen hotfull, enligt Agnes.
– De skrek svordomar och uttalade olika hot mot oss.
De saker som arrangerades utanför skolans regi kommunicerades i olika slutna Instagram-grupper, berättar Agnes. Helt utan insyn från vuxna.
– Men även om det inte var arrangerat av skolan så upplevde nog de flesta, även jag själv, att det hade med skolan att göra. Det pratades jättemycket om detta i korridorerna och i matsalen.
Det var även i dessa kanaler som inbjudan till en insparksfest kommunicerades.
En fest som skulle grusa Agnes framtidsdrömmar och helt förändra hennes liv.
– Egentligen skulle jag inte gå, men eftersom jag var nyinflyttad och det var mitt första år på gymnasiet så jag tänkte att det var värt att testa.
Men det som skulle bli en trevlig och minnesvärd kväll slutar i något helt annat.
På väg till insparksfesten, som hölls långt utanför stan och på en helgdag, hölls Agnes kvar av ett killgäng.
– Jag var väldigt berusad men jag minns att de klär av mig och sedan turas de om att hålla på. De bråkar om vems tur det var och nöp mig i armen så att jag skulle säga ja när de frågade om det fanns samtycke.
Dessutom ska allting ha filmats, berättar Agnes.
Rektorn kopplas in
Hon bestämmer sig för att inte berätta vad som har hänt. Inte för någon.
Men när hon gick till skolan dagarna därpå upplever hon att ”alla” hade hört vad som hade hänt.
– Det kändes som att jag blev svartmålad hela skolan. Alla verkade veta att detta hade hänt.
Agnes berättar hur det öppet skämtades om henne och hennes kropp.
– Ingen ville prata eller synas med mig för att jag var en hora.
Månaderna gick och Agnes fortsatte att tiga om det som hade hänt, men hon mådde allt sämre.
– Jag hade känt så mycket hopp och glädje kring att få gå i de här korridorerna och få bestämma exakt vem jag vill vara, men det togs ifrån mig.
Till slut bröt hon ihop och rektorn kopplades in.
Då fick Agnes mamma för första gången reda på vad som hade hänt hennes dotter.
– Som förälder tänker man ju att man skulle bli skogstokig och skrika men man agerar och reagerar inte alls som man tror, säger mamman.
”Blev lämnad ensam”
De efterföljande månaderna blev en kamp för överlevnad, förklarar mamman.
Agnes slutade äta och rasade i vikt. Frånvaron var hög och betygen dalade.
Hon började äta medicin och varje dag stötte Agnes dessutom på killarna i skolan. Och om nätterna upplevde hon allt igen i mardrömmarna.
Samtidigt upplevde hon att snacket om henne fortsatte.
– Jag blev lämnad ensam med så mycket uppmärksamhet, fel uppmärksamhet, säger Agnes.
Till slut fann hon ingen annan utväg än att byta skola.
– Jag ville att allt skulle fungera. Därför intalade jag mig så länge att ingenting hade hänt, men jag påmindes ju hela tiden om det.
Glädjen till livet och sporten försvann dessutom helt.
– Förut var jag världens gladaste och spralligaste, men idag är jag helt personlighetsförändrad. Jag är istället arg, ledsen och ångestfylld. Trasig.
Varför har du inte polisanmält det som hänt?
– I de flesta andra situationer står jag alltid upp för det som är fel men den här gången var jag tvungen att rädda mig själv, vilket innebar att jag försökte glömma.
– Jag upplever att jag måste välja, antingen lägger jag tid på min framtid eller så gräver jag upp detta igen. Och just nu vill jag behålla det här lugnet som jag äntligen har hittat igen och kunna gå klart gymnasiet först. Sedan kan jag riva upp allt det där igen.
”Säkra hennes framtid”
Agnes mamma uppmanar fortfarande sin dotter att polisanmäla det som hänt.
Varför har inte du som vårdnadshavare för Agnes anmält det som hänt?
– All min energi och kraft har helt gått åt till att ta hand om min dotter.
– Fram tills nu har allt handlat om att få henne att överleva. Det blir ett val mellan att rädda sitt barn eller att jaga dem som gjort detta mot henne. Det är tre år som gäller, det finns ingen mer gymnasietid. Därför ligger allt vårt fokus nu på att säkra hennes framtid, annars blir det hon som står där sen med ett livslångt straff.
Hon påpekar att händelsen har påverkat hela familjen i väldigt stor utsträckning.
– Agnes gick från att ha bra betyg och var väldigt strikt med träningen till att bli hemmasittande, underkänd i flera ämnen och har inte tränat något sedan dess. Jag slutade även arbeta en lång period för att kunna ta hand om henne på heltid, vilket har gjort att ekonomin har varit på bristningsgränsen under en lång tid.
”Utanför vår regi”
Aftonbladet har varit i kontakt med skolans rektor som känner till det inträffade.
Däremot går berättelserna isär kring hur mycket skolpersonalen visste om det som inträffade, och framförallt när i tiden det kom till deras kännedom.
Agnes och hennes mamma upplever att stödet från skolan under de månader som Agnes gick kvar där var bristfälligt, medan rektorn menar att skolan har gjort allt vad de kunnat för att stötta.
– Jag upplever att vi utifrån den kännedom och vetskap vi har haft om detta har gjort allt vi kan. Sedan beklagar jag givetvis att vi inte fick reda på något om detta tidigare, säger rektorn.
Rektorn har enligt egen utsago vid upprepade tillfällen uppmanat Agnes till att polisanmäla händelsen – något som varken Agnes eller hennes mamma säger sig ha uppfattat.
Varför har inte du som rektor polisanmält om det har funnits misstanke om att brott kan ha begåtts?
– Vi som skola kan inte polisanmäla saker som sker på helger och som är utanför vår regi. Det faller på den berörda och dess vårdnadshavare att göra det. Hade det däremot varit ett skolarrangemang så hade vi gjort det på direkten och avslutat utbildningen för de inblandade om det visade sig att något brottsligt hade hänt.
Går i traumabehandling
Rektorn säger sig dock ha suttit ned med de berörda killarna och pratat om det inträffade.
Vad har ni som skola för att stötta Agnes?
– Vi satte in samtalsstöd med kurator, kontinuerlig kontakt med mamman samt att de själva sökte extern hjälp.
Efter händelsen har frågan om samtycke även varit högaktuell på skolan, förklarar rektorn.
– Jag upplever att det finns stora problem, inte bara hos oss utan även på samhällsnivå, med en sexistisk jargong och skev kvinnosyn, framförallt hos unga killar men också vuxna män. Det är ett jätteproblem.
Rektorn säger också att skolan gör allt vad de kan för att ”döda” insparks- och nollningsaktiviteter som sker utanför skoltid.
– Min bild är att ungdomar inte klarar av att hantera sådant här själva. Det kallas traditioner, men blir direkt pennalism och förnedring. Vi har därför varit extremt tydliga med att vi som skola inte arrangerar någon typ av inspark eller kvällsaktiviteter utan att vi tvärtom starkt avråder från det. När skoldagen är slut ska eleverna åka till sina respektive träningar, inte dricka alkohol och festa.
Avslutningsvis beklagar rektorn att Agnes valde att byta skola.
– Vi hade gärna sett att hon gick kvar och avslutade sin utbildning här.
Efter en lång väntan går Agnes nu i traumabehandling för att bearbeta sina upplevelser.
– Mitt fokus just nu är att överleva och kunna avsluta min skolgång.