Dold klimatbov pyser ut i skymundan
Publicerad 2026-04-05
Metan är en växthusgas som starkt bidrar till jordens uppvärmning. Många av utsläppen orsakas av människan och vissa är lätta att både hitta och förhindra. Men naturen släpper också ut metan och för det saknas effektiva övervakningssystem.
Metan har kallats klimatförändringarnas nödbroms eftersom den försvinner från atmosfären mycket snabbare än koldioxid.
– Om vi snabbt lyckas minska metanutsläpp eller hålla dem nere kommer vi också att få en snabb effekt. Det är ett sätt att snabbt minska uppvärmningen och begränsa de negativa effekterna på kort sikt, säger Gustaf Hugelius, professor vid Bolincentret för klimatforskning och medförfattare till en ny studie om övervakning av metanutsläpp.
Kommer att öka
Det finns relativt kostnadseffektiva möjligheter att snabbt minska läckage från till exempel olja- och gasinfrastruktur. Men det finns också naturliga utsläpp av metan. Prognosen är att de kommer att öka i takt med att världen blir varmare.
– Framför allt har vi sett att våtmarkerna i tropikerna börjat släppa ut väldigt mycket mer växthusgaser, samtidigt som våtmarker i Arktis släpper ut mer metan i takt med att permafrosten tinar.
I dag är de naturliga utsläppen dåligt övervakade. Forskarna bakom studien föreslår ett globalt system för observation av metan för att bättre kunna upptäcka och fastställa utsläpp från både naturliga och mänskliga källor.
– För att verkligen kunna följa och se vad som händer i atmosfären måste vi kunna skilja på utsläppskällorna.
Diffusa utsläpp
Ny satellitteknik gör det möjligt att bättre övervaka atmosfären, men det krävs också mätningar på marken. Våtmarker och tinande permafrost är diffusa utsläpp som sker över miljontals kvadratkilometer och i till exempel Arktis finns i dag bara en handfull övervakningstorn.
– Man kan inte mäta flera miljoner kvadratkilometer med några få punkter. De kräver en kombination av ny satellitteknik och existerande data men också mer mätningar på marken för att få en heltäckande bild.
På klimatmötet COP26 i Glasgow 2021 enades 159 länder om att minska metanutsläppen med 30 procent till år 2030. Flera har vidtagit åtgärder, men eftersom övervakningen är otillräcklig går det inte att säga om det lett till någon förändring i atmosfären, förklarar Gustaf Hugelius.
– Utan bra information om vad som verkligen händer i atmosfären blir det väldigt svårt att effektivt verifiera och planera åtgärder för att minska utsläppen. Det blir ett sätt att få en bekräftelse på att det vi gör faktiskt funkar.
