Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Kinas hämnd mot Trump

Kina står för mycket av världens produktion av sällsynta jordartsmetaller.

President Trump verkar tro att det är han som sitter på alla starka kort i tullkriget.

Men nu visar Kina att man har vassa klor att hämnas med.

Landet stoppar tillsvidare all export av sällsynta jordartsmetaller och magneter.

Ett hårt slag mot amerikanska företag som behöver dem för sin tillverkning.

Kina har i praktiken monopol på många sällsynta jordartsmetaller och särskilt starka magneter som innehåller sådana.

Utvinningen kräver kemikalier som är väldigt skadliga för miljön. Kina är berett att acceptera det och har skaffat sig en unik position som man nu kan utnyttja.

Metallerna behövs för att tillverka en rad strategiskt viktiga produkter som mobiltelefoner, elbilsbatterier, bilar, rymdteknologi och halvledare. För att bara nämna några exempel.

Många varor vi idag är väldigt beroende av.

Sällsynta jordartsmetaller och magneter är också omistliga i produktionen av drönare och annan militär utrustning.

Stoppet kom redan för en vecka sedan men har fått rätt lite uppmärksamhet i allt det finansiella och politiska kaos som omger Trump.  

Beslutet innebär att all export av sällsynta jordartsmetaller och andra strategiska mineraler kräver speciella exportlicenser.

Men först måste ett system byggas upp för att utfärda dessa licenser. Kina har meddelat en del amerikanska företag att det kommer att ta minst 45 dagar.

Under tiden kommer ingen export att ske. Vad som händer efter det beror antagligen på hur Trump hanterar tullkriget.

Eftersom värdet av metallexporten inte är så stort innebär det inget stort inkomsttapp för Kina. Men det slår hårt mot USA.

Många amerikanska företag har inga stora lager av dessa viktiga metaller, enligt New York Times. Får de inga sändningar blir de tvungna att minska eller tillfälligt avbryta sin produktion

Stoppet är ett sätt för Kinas diktator Xi Jinping att signalera till Donald Trump att han också sitter på några ess som allvarligt kan skada USA.

Vid sidan av strategiska mineraler och metaller har Kina också ett annat starkt påtryckningsmedel.

När Trump plötsligt ändrade sig om tullarna i förra veckan var det efter stor oro på räntemarknaden. De långa räntorna var på väg upp efter att aktörer på marknaden började sälja av amerikanska statspapper.

Vi vet ännu inte exakt vilka det var som sålde men det är ingen vild gissning att Kina stod för en del. Kina är ett av de länder som lånat ut mest pengar till USA genom att köpa amerikanska statsobligationer. Om de säljer av dem bli effekten att förtroendet för amerikanska statspapper minskar. Högre långa räntor leder till att ränteutgifterna för den gigantiska amerikanska statsskulden ökar. Det blir dessutom dyrare för amerikanska husägare att betala av på sina lån.

Trumps mål är de rakt motsatta.

Kina noterade att när Trump till slut blinkade och mildrade tullarna (dock ej mot Kina) så var det inför hotet om en finanskris på hemmaplan.

Där har Xi Jinping ett vapen han kan använda den närmaste tiden om Trump håller fast vid de extremt höga tullarna mot Kina.

De är så höga att om de blir kvar på den nivån så kommer handeln mellan Kina och USA att mer eller mindre avstanna helt.

Men det verkar som Trump redan börjat vackla. I helgen meddelade USA att man undantar mobiltelefoner och annan elektronik som importeras från Kina från de skyhöga tullarna på 145 procent.

De sällsynta metallerna används bland annat i elektronik som mobiltelefoner.

Trump verkar ha insett att amerikanska konsumenter inte skulle bli så glada om priset för en Iphone plötsligt ökade med 7 000 kronor. Många Iphones, datorer och annan elektronik som säljs i USA tillverkas i Kina.

Sannolikt har Apple utövat påtryckningar på administrationen för att undanta deras produkter. Säkert kommer krav nu att resas från andra att även de ska få undantag. Med 145 procent tullar kommer kinesiska varor att bli närmast osäljbara i USA.

Kina har höjt sina tullar mot USA till 125 procent men sagt att man inte kommer att höja ytterligare eftersom det är meningslöst.

Istället försöker Kina skapa en ohelig allians mot det man kallar Trumps mobbning och utpressning. När Spaniens premiärminister Pedro Sanchez nyligen besökte Peking lobbade Xi Jinping för att Europa och Kina skulle göra gemensam sak mot USA:s tullar. Han har riktat samma uppmaning till Australien.

Även om chansen att de skulle hända är liten så visar det hur Trumps aggressiva tullkrig mot hela världen kan skapa nya, oväntade allianser mot den amerikanske presidentens försök att omforma världshandeln på ett för USA maximalt gynnsamt sätt.

Att Kina har tunga vapen att slå tillbaka med har en fördel. Sannolikt leder det så småningom till förhandlingar mellan Kina och USA och sänkta tullar.

Om handeln mellan två stormakter som Kina och USA avstannar får det omfattande ringar på vattnet för hela världen. Risken för en djup internationell depression ökar.

Förhoppningsvis är det ett pris Trump inte är beredd att betala.