Trump utropade seger men det var Xi som drog längsta strået
Även om president Donald Trump deklarerar seger efter toppmötet med Kinas Xi Jinping framstår det snarare som Xi dragit det längsta strået.
Kina kan fortfarande använda de sällsynta jordartsmetallerna som ett förhandlingskort mot USA.
Den stora frågan nu är vad Trump menade med sitt oroande uttalande att USA åter ska börja med kärnvapentester.
På ett plan kan världen tillfälligt andas ut. Handelskriget mellan USA och Kina är på väg att trappas ner. En tillfällig vapenvila har ingåtts.
USA sänker handelstullarna mot Kina i utbyte mot ett löfte om att Kina kommer att fortsätta exportera de viktiga sällsynta jordartsmetallerna till USA utan restriktioner i åtminstone ett år framåt. Kina lovar också att återuppta importen av sojabönor från USA.
Men det råder ingen tvekan om att det är Kina som framöver har det starkaste förhandlingskortet. Kina har något USA och övriga världen är helt beroende av. De sällsynta jordartsmetallerna används inom all elektronik som framställs i väst. De är nödvändiga i biltillverkningen och utvecklingen av vind- och solenergi.
Efter att Trump på ett aggressivt sätt drivit ökade tullar mot Kina kastade han under toppmötet i Sydkorea in handduken. Det blir inga hundraprocentiga tullar. I stället sänks tullarna till 47 procent.
Det var nästan komiskt att se hur mån Trump var om att poängtera vilken oerhört god personlig relation han har med Xi samtidigt som Trump kommit med ständiga hot mot Kina.
Trump dunkade Xis rygg medan Kinas ledare förhöll sig tämligen neutral till Trumps hedersbetygelser.
Han läxade också upp Trump genom att säga att de båda länderna i fortsättningen borde koncentrera sig på att långsiktigt ha en god relation i stället för att falla in i ett mönster av ständiga hämndaktioner.
En tydlig passning till Trump att det är hans sätt att driva politik som lett till att det överhuvudtaget blev en allvarlig kris mellan de båda länderna.
På många sätt är man nu tillbaka på ruta ett, det läge som rådde innan Trump chockhöjde tullarna mot Kina och Kina svarade med samma mynt.
Trump spelade högt men hans chansning gick inte hem. Kina kan importera sina sojabönor från andra länder. USA, lika lite som något annat västland, har något alternativ till Kina när det gäller importen av de livsnödvändiga sällsynta jordartsmetallerna.
Det handlar inte bara om metallerna per se utan främst om att Kina är ett av få länder som är berett att framställa dem trots kraftiga miljöproblem.
Sverige är ett av få länder i väst som kan bryta det kinesiska monopolet. Den så kallade Per Geijer-fyndigheten i Kiruna kan hjälpa Europa att bryta beroendet av Kina. Men det handlar om att utvinna jordartsmetallerna i processer som klarar starka miljökrav. Något Kina inte behöver bry sig om på samma sätt.
Därför kommer det att ta tid innan någon produktion kan komma igång i Sverige.
Trump var i vanlig ordning inte sen med att deklarera seger efter mötet med Xi trots att allt han egentligen gjort är att skapa en kris som inte fanns och sedan hävda att han löst den.
– På en tiogradig skala där tio är bäst skulle jag säga att det här var en tolva, sade Trump innan han satte sig på planet hem.
Han kan visserligen stoltsera med att tullarna mot Kina nu är högre än när han inledde tullkriget men i mångt och mycket är det de amerikanska konsumenterna som får betala dem. Så frågan är om väljarna ser det som en seger.
Bara någon timme före mötet med Xi gjorde Trump ett oroande men också märkligt uttalande när han meddelade att USA återupptar sina kärnvapentester. Han motiverade det med att andra länder börjat testa kärnvapen.
I bästa fall har Trump missförstått saker och ting.
Ryssland testade nyligen en ny missil som kan bära kärnvapen. Nordkoreas Kim Jong-un lät genomföra ett missiltest strax innan president Trump anlände till Sydkorea där han träffade Xi Jinping. Men inget av dessa länder har i närtid utfört några kärnvapentester. Nordkorea utförde sin senaste provsprängning 2017.
Om Trump verkligen menar allvar med sitt uttalande är det en mycket farlig utveckling. Då kan världen vara på väg mot en kapplöpning för att utveckla nya kärnvapen vilket ökar risken för att dessa fruktansvärda vapen någon gång kommer till användning.
Varken USA, Ryssland eller Kina har genomfört några provsprängningar sedan början av 90-talet. Det finns dessutom ett provstoppsavtal från 1996 som alla tre stormakterna skrivit under som förbjuder provsprängningar.
I dag använder sig USA, Kina och Ryssland i stället av datasimulerade tester för att utveckla sina kärnvapen.
Att börja med provsprängningar igen skulle vara ett oerhört stort steg bakåt för ambitionerna att få stormakterna att nedrusta på kärnvapenområdet.
Trump gav inga detaljer förutom att han gett Pentagon order att omedelbart sätta igång.
Först när vi får veta mer går det att bedöma allvaret i den amerikanske presidentens uttalande.