Här är omvärldens hållhake på Trump
Donald Trump har på några veckor vänt upp och ned på världsordningen som gällt sedan andra världskriget.
Kraven på andra länder är många men det finns också något som USA behöver från omvärlden, nämligen pengar.
Kommer Europa vilja finansiera ett land som agerar som en fiende?
Donald Trump är i stort sett likgiltig inför Europas öde, konstaterade Friedrich Merz som ser ut att bli ny förbundskansler i Tyskland efter söndagens val.
Det är ett diplomatiskt sätt att uttrycka saken.
”USA har blivit ett hot mot Sveriges säkerhet”, skrev Patrik Kronqvist, politisk redaktör för Expressen i helgen.
En mening som för några månader sedan hade uppfattats som galen, men som nu framstår som en sober lägesanalys.
Med sina krav på Ukraina att lämna ifrån sig en stor del av sina naturtillgångar, hoten mot Danmark och Kanada att avstå Grönland respektive införlivas i USA har Donald Trump återintroducerat konceptet kolonialism.
Som förre chefen för den brittiska underättelsetjänsten MI6 Alex Younger sammanfattade i en uppmärksammad intervju med brittiska Newsnight befinner vi oss i en ny era där regler och normer är passé och där “starka män” gör “deals”.
Behöver Europa USA mer än USA behöver Europa? Kanske, men det betyder inte att USA är självförsörjande på alla områden – långt därifrån.
Den ömmaste punkten är landets kroniska budgetunderskott – något som Donald Trumps parhäst Elon Musk är satt att fixa via sitt kvasi-departement DOGE.
Så här ser matten ut:
USA:s totala statsskuld är enligt uppgifter från det amerikanska finansdepartementet över 36 000 miljarder dollar eller cirka 120 procent av USA:s BNP.
Vem sitter på dessa fordringar?
En femtedel, cirka 7 300 miljarder dollar, har USA lånat av sig självt i form av amerikanska statspapper som ligger i socialförsäkringssystemen Social Security och Medicare.
Utöver det sitter centralbanken Federal Reserve på obligationer för drygt 4 250 miljarder dollar, enligt färsk statistik.
Återstår runt 24 700 miljarder dollar.
Av dessa skulder ägs två tredjedelar av amerikanska fonder, banker och privatpersoner.
En tredjedel, eller cirka 8 500 miljarder dollar, ägdes vid årsskiftet av utländska investerare.
Största fordringsägare är Japan med 1 060 miljarder dollar, följt av Kina 760 miljarder och Storbritannien med 723 miljarder dollar.
Dessa statspapper ägs inte av staterna, även om centralbanker ofta sitter på stora innehav, utan finns hos allt ifrån storföretag till banker, fonder och pensionsbolag.
Tidigare har det ofta pratats om att Kina har en hållhake på USA i form av ett stort innehav av amerikanska skuldsedlar.
Men jämfört med Kina är Europa betydligt viktigare. Totalt har USA lånat minst 2 700 miljarder dollar av investerare i Europa, enligt siffror från finansdepartementet.
Det här utgör indirekt ett påtryckningsmedel.
De närmaste åren kommer nämligen USA att ha enorma lånebehov.
Enligt kongressens budgetkontor CBO kommer den amerikanska staten att göra ett underskott på 1 900 miljarder dollar i år och 1 700 miljarder dollar nästa år.
Siffrorna ska jämföras med att Elon Musks DOGE hittills säger sig ha hittat besparingar på 55 miljarder dollar, vilket inte ens är växelpengar i sammanhanget.
Enligt CBO behöver USA fram till år 2035, förutom att rulla framför sig redan befintliga skulder, låna ytterligare 24 000 miljarder dollar. Det är svindlande summor.
Vem ska stå för pengarna? Ja, att döma efter hur mönstret sett ut hittills ska alltså en tredjedel eller 8 000 miljarder dollar komma från utländska investerare och runt 2 600 miljarder dollar från Europa.
Är det rimligt om USA samtidigt blivit ett säkerhetshot?
Europa har egna problem med höga statsskulder, och länderna behöver låna mer för att finansiera en snabb militär upprustning eftersom USA inte längre anses vara att lita på.
USA:s skenande statsskuld har varit ett diskussionsämne i åratal. Hittills har det inte minskat viljan att låna ut till landet.
Men som Mark Sobel, tidigare på det amerikanska finansdepartementet, säger till Financial Times: Skulden går att finansiera, tills det inte går längre.
Bara antydningen från europeiska politiker att kontinentens banker och institutioner inte bör köpa fler amerikanska statspapper eller till och med sälja sina innehav skulle vara tillräckligt för att få räntorna att skjuta i höjden och marken att gunga under marknaden.
Donald Trumps regering skulle hamna i kris.
Detta är egentligen en vansinnig tanke och riskerar förstås att kortsiktigt slå tillbaka på Europas ekonomi.
Men för de som missat det: Vi lever numera i en vansinnig värld.
Den som vill få ”starka män” att lyssna måste kanske lära sig att prata på ”starka mäns” språk.