Så blir korruptionen en del av folksjälen
När statsminister Ulf Kristersson anställde sin barndomsvän och partikamrat Henrik Landerholm väckte det inget särskilt rabalder. Sverige är ett litet land där allmänheten hyser stort förtroende för myndigheterna. Det anses allmänt förnuftigt att anställa vänner och släktingar, för då vet man ju att man får duktigt folk.
Så blir korruptionen en del av folksjälen.
Följaktligen kunde statsministern skicka ut ett pressmeddelande om att han och övriga regeringen ser mycket positivt på att Henrik Landerholm tackat ja till att bli Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare.”
Som om det är den naturligaste sak i världen att anställa en vän till ett av statens viktigaste uppdrag.
– Jäv och nepotism är en form av korruption och Sverige är generellt ett nepotistiskt land, säger Parul Sharma, generalsekreterare i näringslivsorganisationen Institutet mot mutor.
Vi anställer dem som liknar oss själva, vi vill ha arbetskamrater som tänker som vi. I Sverige är det otroligt viktigt att ”passa in”, det vill säga att inte sticka ut.
I Sverige mutar vi inte trafikpoliser och vi ger inte läraren kuvert med pengar för att förbättra barnens betyg.
Den stora korruptionen syns inte i mätningarna som brukar gälla upplevd korruption.
För några år intervjuade jag finansmannen Anders Wall. Han berättade hur det gick till när han 1974 skulle genomföra en företagsfusion mellan börsjätten Pribo och sitt företag Beijerinvest.
Det var skatt på fusioner. Finansmän tycker inte om skatt. Wall besökte finansminister Gunnar Sträng och berättade om affären – och sin fattiga bakgrund. Pappa var med i Lantarbetareförbundet. Precis som Gunnar Sträng en gång.
Det gillade Sträng.
– Jag tar hand om det här, sa han.
Med en nyck var skatten borttrollad.
I Sverige litar vi på överheten. Det är det viktigaste som skiljer svenskarna från andra folk.
Gunnar Björk, centerpartist, försvarspolitiker, sedan landshövding i Dalarna, erbjöds en ytterst förmånlig affär med Saab.
Björk hade haft en stor roll för JAS-projektet, den nya generationen svenska stridsflygplan. JAS var inte bara viktigt för Sveriges säkerhet, projektet var viktigt för industrin också. I början av 1980-talet bjöds Björk på middag av JAS-koncernen. Efter kaffet tog Saabdirektören Sten Gustafsson riksdagsmannen Björk åt sidan.
– Vi vill tacka dig på det sätt vi brukar tacka våra vänner, sa direktören.
”Han överlämnade ett kuvert med ett kort i visitkortsformat med ett telefonnummer och en kod”, skriver Björk i memoarboken ”Ledarskap i politiken”.
– Detta kort ska du använda nästa gång du byter bil. Du ska ringa det här numret och ange din kod. Då kommer du att få ett inbytespris för din gamla bil som du bara kunde drömma om, sa Gustafsson enligt Björk.
Hedersmannen Björk ringde inte telefonnumret och skriver att han efter den middagen för alltid kände sig förhindrad att köpa en Saab.
Hur många andra politiker fick det där visitkortet med en kod? Som tack vänner emellan?
Björk skriver också om hur han tillsammans med överste Pär Blomqvist besökte Arvidsjaur som skulle få ett nytt regemente i hård konkurrens med andra kommuner i Norrbotten. Björk och Blomqvist visades runt av det socialdemokratiska kommunalrådet Laestadius som även hade ritat in en tomt åt den blivande regementschefen i stadsplanen.
– Här, Blomqvist, ska du bo.
På 1990-talet berättade finansmannen Jan Stenbeck för mig hur personer i näringslivet förvarnades om regeringens dramatiska beslut att låta kronan flyta.
Den som blev förvarnad kunde ordna upp sina affärer innan kronans värde störtdök.
Låt oss kalla det tillit. Informella vägar för att lösa problem.
Den osunda tilliten förstör och bryter ner.
– Om jag får min tjänst genom nepotism eller jäv och rör mig i gosiga rum där alla ser ut och tänker som jag påverkar det ansvarskänslan. Det är väl belagt i beteendevetenskapen. Jag tar inte ansvar för mitt uppdrag på samma sätt som om tjänsten vore utlyst och tillsatt i öppen konkurrens, säger Parul Sharma.
Det kunde vara en beskrivning av fallet Landerholm.