Högt spel när Trump försöker ta makten över räntan
USA:s centralbank Federal Reserve har varit oberoende i 74 år.
Nu sparkar Donald Trump en av cheferna i ett försök att ta makten över banken och ytterst nivån på räntan.
Därmed höjer han insatserna rejält i en ekonomi där riskerna är rekordhöga.
Den amerikanska statens skuld har passerat 37 000 miljarder dollar eller motsvarande en dryg miljon kronor för varje amerikan.
Hur kommer det sig att USA kunnat låna så friskt i decennier utan synliga konsekvenser? En orsak är förtroendet för den amerikanska ekonomin i allmänhet och USA:s valuta i synnerhet.
Det vilar i sin tur till stor del på centralbanken Federal Reserve, som lite förenklat har till uppgift att bevara dollarns värde.
Banken sätter räntan och övervakar också USA:s banksystem.
Sedan 1951 har Federal Reserve styrts så att politikerna inte kan lägga sig i de dagliga besluten. Det har hänt att presidenter uttryckt missnöje med banken men ingen har försökt ta makten över den.
Donald Trumps senaste drag skakar därför om inte bara USA utan hela världens finansmarknad.
På måndagskvällen meddelade Donald Trump att han sparkar Lisa Cook, en av sju i Federal Reserves högsta styrelse. Hon valdes in 2022 och sitter liksom övriga ledamöter på ett mandat som löper i hela 14 år. Den långa tiden är tänkt att minska beroendet av vem som råkar vara president för stunden.
Lisa Cook har anklagats för att tidigare ha förfalskat dokument för att få bättre villkor för bolån, men hon har inte delgivits formell misstanke om något eller åtalats. Lisa Cook vägrar lämna sin post och har tagit in advokater för att kämpa emot Trumps beslut som hon anser är olagligt.
Avskedandet är bara det senaste inslaget i en lång kampanj från Donald Trump för att öka makten över Federal Reserve. Han har länge kritiserat bankens chef Jerome Powell för att inte ha sänkt räntan, kallat honom öknamn och beskyllt honom för att inte ha koll på kostnaderna för renoveringen av Federal Reserve huvudkontor.
Donald Trump nominerade nyligen en av sina närmaste medarbetare Stephen Miran till Fed:s styrelse.
Eftersom det sedan tidigare sitter två ledamöter utsedda av Trump där kan han nå en majoritet av lojalister genom att få bort Lisa Cook. Samtidigt löper chefen Jerome Powells mandat ut i maj.
Då skulle vägen potentiellt ligga öppen för Donald Trump att även ta kontroll över den speciella kommitté i Federal Reserve som sätter räntan.
Att centralbanken är skild från politiken är ingen självklarhet men är den modell som har etablerats i de flesta delar av världen sedan andra världskriget och som anses ha fungerat ganska bra.
Tanken är att politikerna inte ska frestas att använda centralbankerna för att kortsiktigt sänka räntan eller trycka mer pengar inför till exempel ett val och därmed skapa problem längre fram.
Oberoende centralbanker blev mer populärt på 1970- och 80-talen då världen plågades av hög inflation. Studier har visat att centralbanker på armlängds avstånd från politiker varit mer framgångsrika med att hålla prisökningarna under kontroll.
Under åren efter finanskrisen har centralbankerna fått ännu större makt över ekonomin vilket lett till kritik från en del håll, men tankarna om att reformera systemet har oftast handlat om att ge länders parlament mer inflytande, inte en enskild president.
Trumps beslut att sparka Lisa Cook fick snabbt stöd av republikaner men också hård kritik från demokrater. Striden ser ut att avgöras i domstol.
I finansvärlden möts nyheten med viss chock. Att en politiker i världens viktigaste ekonomi ger sig på centralbanken har aldrig hänt i modern tid.
Trumps tullar har redan fått förtroendet för USA i gungning där finansmarknaden, åtminstone kortsiktigt, svarade med att sänka värdet på dollarn och höja räntan på amerikanska statsobligationer.
Donald Trump har också sparkat chefen för USA:s statistikmyndighet när siffrorna över arbetslösheten inte föll honom i smaken.
Donald Trump har parallellt attackerat universiteten och rättsystemet och har den senaste tiden också tagit ett starkare grepp om näringslivet bland annat genom att ta en ägarandel i chiptillverkaren Intel.
USA:s ekonomi befinner sig i ett läge som närmast kan liknas vid en spänd fiolsträng. Statsskulden är alltså rekordhög men det är också värderingarna på börsen, som nu är högre än före krascherna år 1929 eller 2000. En bubbla kring AI kan anas. Huspriserna är de högsta någonsin och pengar strömmar in i högrisktillgångar som bitcoin.
Vad kan gå fel? Ganska mycket. Frågan är hur Donald Trump reagerar då.