Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Iranierna har fått nog – igen

Tusentals ilskna demonstranter på gatorna.

Protester som sprider sig över landet.

Men snart lär förhoppningar om frihet släckas – igen.

Flera döda i valutaprotesterna i Iran – USA redo att ingripa
Flera döda i valutaprotesterna i Iran – USA redo att ingripa
0:38

“Basarprotesterna” har det kommit att kallas. Protesterna som nu sprider sig över hela Iran och som än en gång skakar om samhället.

Iranier hade ett riktigt dåligt 2025.

Minst 1 500 människor avrättades, de tvingades genomleva ett krig, häxjakten på oppositionella fortsatte och ekonomin tvärdog. På ett år har iranier fått se värdet på sin valuta nästan förångas. Sparpengar har gått upp i rök och vardagen är kämpigare, mycket kämpigare för de flesta.

Demonstranter i Teheran den 29 december.

Handlarna i Teherans basarer brukar ses som den riktiga värdemätaren på hur samhället mår. Nu var det dem som startade protesterna.

I söndags stängde de sina butiker och började protestera mot en ekonomi i fritt fall.

Genast spred sig protesterna över hela landet och mängder med människor föll in. Gav uttryck för sin frustration över ekonomin, över det auktoritära styret och över bristen på frihet.

Återigen hördes slagord som “död åt diktatorn” ropas på Irans gator.

Säkerhetstjänsten svarade med våld och gripanden, trots presidentens löften om sansade samtal.

Ännu har protesterna inte nått samma magnitud som ”kvinna-liv-frihet”-protesterna 2022. De som utlöstes av att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha gripits av moralpolis som ansåg att hon inte bar sin hijab på rätt sätt.

Inte mycket har blivit bättre i Iran sedan dess. Tvärtom.

Åtminstone om man är demokratiivrare.

Det religiösa styret med 86-åriga, allt skröpligare ayatollan Ali Khamenei i spetsen har folket i ett järngrepp.

 Ali Khamenei.

Mängder med människor som anklagats för att ha deltagit i protesterna 2022 har kastats i fängelse. Många har torterats, våldtagits och utsatts för skenavrättningar. Familjer till demonstranter som dödades har trakasserats.

Basarprotesterna är inte lika omfattande men de har näringen som behövs för att växa. Många iranier är upp över öronen trötta på det hycklande religiösa styret. Senast jag besökte Teheran gjorde ungdomar jag träffade ingen hemlighet av att deras högsta dröm var att bli av med de hårdföra gubbarna vid makten, som lutar sig mot religionen när de förstör människors liv.

Många trotsade de turbanförsedda mullorna på alla sätt de kunde. Några genom att leva “västerländskt”, andra hade alkoholflödande fester, några dansade och många kvinnor vägrade täcka hela sitt hår.

Så det finns en rejäl grogrund och näring för protester i Iran.

Trots att alla stora vågor av protester brutalt slagits ner, 2017, 2019 och 2022. Den som törstar efter frihet kan stånga pannan blodig många gånger mot betongväggen, tillslut måste väggen rämna.

Nu har också USA:s president Donald Trump varnat Iran för att skjuta demonstranter och hotat att isåfall attackera.

Iran å sin sida anklagar USA och Israel för att ligga bakom och elda på protesterna.

Demonstrationer i Washington för ett regimskifte i Iran.

Och visst tas alla former av protester mot Irans styre tacksamt emot av Israel. Flera gånger har Israels premiärminister Netanyahu vänt sig direkt till det iranska folket och uppmanat dem att störta sitt styre. Senast i samband med 12-dagarskriget i somras.

Vilken väg de nu pågående protesterna tar återstår att se, liksom hur omfattande de kan växa sig eller med vilken kraft de slås ner. För ner lär de slås.

Irans president har lovat att lyssna på demonstranterna men hans makt är begränsad jämfört med mullornas. En sak är dock säker, grogrunden för nya protester finns där ständigt. Så länge regimen finns kvar finns också missnöjet.

Följ ämnen i artikeln