Välkommen till krigsekonomin
Inflationen stiger, räntorna i Tyskland rusar men kronan stärks äntligen.
Vad är det egentligen som pågår?
Svaret är att Europa går in i vad som kan beskrivas som en krigsekonomi.
Inflationen ökade oväntat mycket i Sverige i februari. Den nyheten kablades ut av SCB i morse.
Mätt med Riksbankens favoritmått KPIF, där man låtsas att räntan inte rör på sig, var den 2,9 procent, en bra bit över målet på 2 procent.
Med stor sannolikhet innebär det att det inte blir några fler räntesänkningar från Riksbanken den närmaste tiden, vilket riskerar att slå undan benen på svensk ekonomi som precis börjat ta sina första stapplande steg efter över tre års lågkonjunktur.
Siffrorna är bara preliminära och det dröjer innan vi vet mer exakt vad som ligger bakom uppgången, men trenden är tydlig, prisökningarna tycks vara tillbaka.
Det finns en god nyhet också. Kronan har äntligen börjat visa livstecken.
Mot euron har den nu stärkts från 11,50 i början på februari till 10,90 kronor idag medan dollarn sjunkit nästan tio procent sedan mitten på januari till 10,10 kronor.
Vad är det som händer? Jo, det handlar om den turbulenta värld vi lever i just nu.
Det går att prata om att vi är på väg in i en krigsekonomi.
Donald Trump har satt igång ett handelskrig med Kanada, Mexiko och Kina och EU kan stå näst på tur.
Den stigande inflationen kan kortsiktigt delvis förklaras med klimatförändringar (extremväder leder till sämre skördar vilket driver upp priserna på mat) och valutasvängningar (många råvarors världsmarknadspris sätts i dollar). Men kan också ses som ett tecken på att många aktörer i den komplicerade kedja som styr priserna redan förbereder sig för en värld med tullar.
Sedan har USA:s helomvändning i synen på Ukraina också ritat om både den säkerhetspolitiska och ekonomiska kartan.
På onsdagen skrevs historia när Tysklands tillträdande förbundskansler Friedrich Merz ingick en politisk uppgörelse att ta bort taket för hur mycket den tyska staten får låna.
Det spås frigöra enorma summor till satsningar på försvaret. Samtidigt ska minst 500 miljarder euro eller 5500 miljarder kronor investeras i infrastruktur. Totalt spekuleras det i satsningar på 20 procent av Tyskland BNP eller över 10 000 miljarder kronor.
Det är den största stimulansen av tysk ekonomi sedan Berlinmurens fall och återföreningen mellan Öst- och Västtyskland.
Beskedet fick räntan på tyska statsobligationer att stiga i den snabbaste takten på en dag sedan 1997 när marknaden ser framför sig att det kommer en flodvåg av obligationer som ska säljas. Investerarna kräver då högre ränta för att köpa alla dessa papper.
Tysklands utspel har fått också räntorna att stiga för flera andra länder i Europa. Det är inte bara Tyskland som kommer behöva låna mer för att finansiera upprustningen.
Även svenska räntor har gått upp.
Rent finansiellt är läget inte optimalt för en ny lånefest. Statsskulderna är redan på historiskt extremt höga nivåer efter pandemin och i år spås olika regeringar låna upp rekordsumman 12 300 miljarder dollar, enligt kreditvärderingsinstitutet S&P.
Samtidigt kommer upprustningen och investeringar sannolikt sätta fart på den stagnerande ekonomin i Europa, inte minst i Tyskland.
Allt detta kan vara en förklaring till att kronan rusar, den svenska försvarsexporten kommer att gå för högtryck och ökar inflödet av kapital.
Svenska vapentillverkaren Saabs aktie har stigit med 60 procent bara sedan årsskiftet och börsvärdet är nu över 200 miljarder.
Samtidigt framstår Sveriges starka statsfinanser med en låg statsskuld i förhållande till BNP (drygt 32 procent mot 62 procent mot Tyskland) som extra avundsvärda.
Hur kommer allt det här att påverka den svenska konjunkturen, bostadspriserna, matpriserna, arbetslösheten?
Det enkla svaret är det är väldigt svårt att svara på. Det beror på hur det går med kriget i Ukraina, med tullarna och relationen till Kina.
Det enda som går att säga säkert att läget är mer osäkert än det någonsin varit i modern tid.